USA pressar Zelensky – ställer avgörande krav

2023 10 05

USA är tveklöst det land som ställt upp allra mest för Ukraina sedan den ryska invasionen.

Åtminstone om man räknar det ekonomiska och militära biståndet.

Sedan kriget inleddes har USA hjälpt till militärt, humanitärt och finansiellt till ett värde av mer än 830 miljarder svenska kronor.

Joe Bidens engagemang för att stötta Ukrainas militär är obevekligt.

Men flera former av amerikanskt bistånd till landet är ändå i fara, rapporterar CNN.

"Äventyrar biståndet"

Anledningen är de fortsatta korruptionsproblemen inom den ukrainska staten.

I skrivande stund har USA:s kongress ännu inte godkänt Biden-administrationens begäran om att stötta Ukraina med ytterligare 24 miljarder dollar.

En del av motståndet kommer från republikaner som börjat vackla i att tillhandahålla så mycket pengar utan villkor eller ordentlig möjlighet till insyn.

– Budskapet till ukrainarna har varit att om någon av dessa medel förskingras, så äventyrar det allt amerikanskt bistånd till landet, säger en amerikansk tjänsteman med insyn till CNN.

Skrivit en lista

Vita huset har nu tagit fram en lista över reformer som man förväntar sig att Ukraina genomför.

Men enligt CNN:s uppgiftslämnare ska situationen inte betraktas som ett ultimatum för att få militär hjälp från landet.

– Denna lista gavs som en grund för samråd med Ukrainas regering och nyckelpartner som en del av vårt varaktigt stöd till Ukraina och dess ansträngningar att integreras i Europa, ett mål som USA starkt stöder, framhåller USA:s ambassad i Kyiv i ett uttalande.

Zelensky varnar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har vid flera tillfällen uttryckt sin tacksamhet för den hjälp hans land fått av USA.

Presidenten har även lovat att agera mot den korruption som existerar i Ukraina.

– Låt mig varna alla parlamentsledamöter, myndighetsföreträdare och tjänstemän inom civilsamhället, sade han i ett tal i somras och tillade att ingen “som motverkar staten” kommer att tolereras.

Fått sparken

Under hösten har flera ministrar sparkats från den ukrainska regeringen.

En är försvarsministern Oleksij Reznikov, vars departementet anklagats för flera korruptionsskandaler.

Oleksij Reznikov själv har uppgett att hans avskeden berodde på “andra skäl”, enligt Washington Post.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen