USA pressar Zelensky – ställer avgörande krav

2023 10 05

USA är tveklöst det land som ställt upp allra mest för Ukraina sedan den ryska invasionen.

Åtminstone om man räknar det ekonomiska och militära biståndet.

Sedan kriget inleddes har USA hjälpt till militärt, humanitärt och finansiellt till ett värde av mer än 830 miljarder svenska kronor.

Joe Bidens engagemang för att stötta Ukrainas militär är obevekligt.

Men flera former av amerikanskt bistånd till landet är ändå i fara, rapporterar CNN.

"Äventyrar biståndet"

Anledningen är de fortsatta korruptionsproblemen inom den ukrainska staten.

I skrivande stund har USA:s kongress ännu inte godkänt Biden-administrationens begäran om att stötta Ukraina med ytterligare 24 miljarder dollar.

En del av motståndet kommer från republikaner som börjat vackla i att tillhandahålla så mycket pengar utan villkor eller ordentlig möjlighet till insyn.

– Budskapet till ukrainarna har varit att om någon av dessa medel förskingras, så äventyrar det allt amerikanskt bistånd till landet, säger en amerikansk tjänsteman med insyn till CNN.

Skrivit en lista

Vita huset har nu tagit fram en lista över reformer som man förväntar sig att Ukraina genomför.

Men enligt CNN:s uppgiftslämnare ska situationen inte betraktas som ett ultimatum för att få militär hjälp från landet.

– Denna lista gavs som en grund för samråd med Ukrainas regering och nyckelpartner som en del av vårt varaktigt stöd till Ukraina och dess ansträngningar att integreras i Europa, ett mål som USA starkt stöder, framhåller USA:s ambassad i Kyiv i ett uttalande.

Zelensky varnar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har vid flera tillfällen uttryckt sin tacksamhet för den hjälp hans land fått av USA.

Presidenten har även lovat att agera mot den korruption som existerar i Ukraina.

– Låt mig varna alla parlamentsledamöter, myndighetsföreträdare och tjänstemän inom civilsamhället, sade han i ett tal i somras och tillade att ingen “som motverkar staten” kommer att tolereras.

Fått sparken

Under hösten har flera ministrar sparkats från den ukrainska regeringen.

En är försvarsministern Oleksij Reznikov, vars departementet anklagats för flera korruptionsskandaler.

Oleksij Reznikov själv har uppgett att hans avskeden berodde på “andra skäl”, enligt Washington Post.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen