USA pressar Zelensky – ställer avgörande krav

2023 10 05

USA är tveklöst det land som ställt upp allra mest för Ukraina sedan den ryska invasionen.

Åtminstone om man räknar det ekonomiska och militära biståndet.

Sedan kriget inleddes har USA hjälpt till militärt, humanitärt och finansiellt till ett värde av mer än 830 miljarder svenska kronor.

Joe Bidens engagemang för att stötta Ukrainas militär är obevekligt.

Men flera former av amerikanskt bistånd till landet är ändå i fara, rapporterar CNN.

"Äventyrar biståndet"

Anledningen är de fortsatta korruptionsproblemen inom den ukrainska staten.

I skrivande stund har USA:s kongress ännu inte godkänt Biden-administrationens begäran om att stötta Ukraina med ytterligare 24 miljarder dollar.

En del av motståndet kommer från republikaner som börjat vackla i att tillhandahålla så mycket pengar utan villkor eller ordentlig möjlighet till insyn.

– Budskapet till ukrainarna har varit att om någon av dessa medel förskingras, så äventyrar det allt amerikanskt bistånd till landet, säger en amerikansk tjänsteman med insyn till CNN.

Skrivit en lista

Vita huset har nu tagit fram en lista över reformer som man förväntar sig att Ukraina genomför.

Men enligt CNN:s uppgiftslämnare ska situationen inte betraktas som ett ultimatum för att få militär hjälp från landet.

– Denna lista gavs som en grund för samråd med Ukrainas regering och nyckelpartner som en del av vårt varaktigt stöd till Ukraina och dess ansträngningar att integreras i Europa, ett mål som USA starkt stöder, framhåller USA:s ambassad i Kyiv i ett uttalande.

Zelensky varnar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har vid flera tillfällen uttryckt sin tacksamhet för den hjälp hans land fått av USA.

Presidenten har även lovat att agera mot den korruption som existerar i Ukraina.

– Låt mig varna alla parlamentsledamöter, myndighetsföreträdare och tjänstemän inom civilsamhället, sade han i ett tal i somras och tillade att ingen “som motverkar staten” kommer att tolereras.

Fått sparken

Under hösten har flera ministrar sparkats från den ukrainska regeringen.

En är försvarsministern Oleksij Reznikov, vars departementet anklagats för flera korruptionsskandaler.

Oleksij Reznikov själv har uppgett att hans avskeden berodde på “andra skäl”, enligt Washington Post.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen