USA pressar Zelensky – ställer avgörande krav

2023 10 05

USA är tveklöst det land som ställt upp allra mest för Ukraina sedan den ryska invasionen.

Åtminstone om man räknar det ekonomiska och militära biståndet.

Sedan kriget inleddes har USA hjälpt till militärt, humanitärt och finansiellt till ett värde av mer än 830 miljarder svenska kronor.

Joe Bidens engagemang för att stötta Ukrainas militär är obevekligt.

Men flera former av amerikanskt bistånd till landet är ändå i fara, rapporterar CNN.

"Äventyrar biståndet"

Anledningen är de fortsatta korruptionsproblemen inom den ukrainska staten.

I skrivande stund har USA:s kongress ännu inte godkänt Biden-administrationens begäran om att stötta Ukraina med ytterligare 24 miljarder dollar.

En del av motståndet kommer från republikaner som börjat vackla i att tillhandahålla så mycket pengar utan villkor eller ordentlig möjlighet till insyn.

– Budskapet till ukrainarna har varit att om någon av dessa medel förskingras, så äventyrar det allt amerikanskt bistånd till landet, säger en amerikansk tjänsteman med insyn till CNN.

Skrivit en lista

Vita huset har nu tagit fram en lista över reformer som man förväntar sig att Ukraina genomför.

Men enligt CNN:s uppgiftslämnare ska situationen inte betraktas som ett ultimatum för att få militär hjälp från landet.

– Denna lista gavs som en grund för samråd med Ukrainas regering och nyckelpartner som en del av vårt varaktigt stöd till Ukraina och dess ansträngningar att integreras i Europa, ett mål som USA starkt stöder, framhåller USA:s ambassad i Kyiv i ett uttalande.

Zelensky varnar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har vid flera tillfällen uttryckt sin tacksamhet för den hjälp hans land fått av USA.

Presidenten har även lovat att agera mot den korruption som existerar i Ukraina.

– Låt mig varna alla parlamentsledamöter, myndighetsföreträdare och tjänstemän inom civilsamhället, sade han i ett tal i somras och tillade att ingen “som motverkar staten” kommer att tolereras.

Fått sparken

Under hösten har flera ministrar sparkats från den ukrainska regeringen.

En är försvarsministern Oleksij Reznikov, vars departementet anklagats för flera korruptionsskandaler.

Oleksij Reznikov själv har uppgett att hans avskeden berodde på “andra skäl”, enligt Washington Post.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen