USA-professor varnar för skräckscenario: ”Slutet är nära”

2025 04 21

Donald Trump fortsätter att hota det amerikanska universitetet Harvard.

Presidenten har tidigare fryst 2,2 miljarder dollar i statligt stöd till universitetet. 

Nu uppger källor till Wall Street Journal att Trumpadministrationen planerar att dra in ytterligare en miljard dollar i finansiering.

Bakgrund

Konflikten mellan det välansedda universitetet och Vita huset har pågått i flera veckor. 

Bråket började med att Havard motsatte sig flera krav från Vita huset. Trumpadministrationen har bland annat krävt att universitetet ska införa nya anställningsrutiner, antagningsprocesser och förändringar i styrningen. Dessutom har Vita huset krävt hårdare granskningar av utländska studenter och stängningar av så kallade mångfaldskontor.

Professorn varnar: ”Demokratins slut är nära”

Vita huset motiverar åtgärderna med att Harvard inte gjort tillräckligt för att bekämpa antisemitism.

Harvardprofessorn Ryan Enos bedömer dock att Trumpadministrationens korståg mot universitetet handlar om något mycket större.

Enos, som är professor i statsvetenskap, anser att Vita huset agerande följer ett mönster. Han pekar på att Trumpadministrationen har agerat på samma sätt mot flera andra institutioner.

En mycket oroväckande utveckling, enligt professorn.

Nu varnar Enos för att USA håller på att utvecklas till en totalitär stat.  

– Den amerikanska demokratins slut är nära, säger han till HBL och hänvisar till att Trump har försökt stärka sin kontroll över en lång rad samhällsinstitutioner på ett sätt som ingen tidigare president har gjort.

– Auktoritära ledare tenderar att gå till attack mot dem som är av avvikande åsikt. Det gör Trump just nu och han gör det med kraft. Trump för med andra ord en maktkamp på flera fronter.

”Konkurrerande auktoritarism”

Ryan Enos beskriver dagens USA som en ”konkurrerande auktoritarism” – ett system där demokratiska institutioner samexisterar med en stat som ägnar sig åt ”allvarligt maktmisbruk”.

Enligt professorn leder maktmissbruket till politiska val som kan upplevas som demokratiska, men som inte är fullt fria.

– Statsmakten använder sina verktyg som vapen mot människor regimen upplever som hot, säger han till HBL.

I intervjun radar Enos upp flera exempel på sådant maktmissbruk från Trumpadministrationen. Enligt professorn handlar det bland annat om:

- Massuppsägningar i den statliga byråkratin

- Åtal mot mediebolag

- Vägran att lyda domstolar

- Åtgärder för att straffa enskilda juristbyråer

- Angrepp mot amerikanska universitet

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen