USA-professor varnar för skräckscenario: ”Slutet är nära”

2025 04 21

Donald Trump fortsätter att hota det amerikanska universitetet Harvard.

Presidenten har tidigare fryst 2,2 miljarder dollar i statligt stöd till universitetet.

Nu uppger källor till Wall Street Journal att Trumpadministrationen planerar att dra in ytterligare en miljard dollar i finansiering.

Bakgrund

Konflikten mellan det välansedda universitetet och Vita huset har pågått i flera veckor.

Bråket började med att Havard motsatte sig flera krav från Vita huset. Trumpadministrationen har bland annat krävt att universitetet ska införa nya anställningsrutiner, antagningsprocesser och förändringar i styrningen. Dessutom har Vita huset krävt hårdare granskningar av utländska studenter och stängningar av så kallade mångfaldskontor.

Professorn varnar: ”Demokratins slut är nära”

Vita huset motiverar åtgärderna med att Harvard inte gjort tillräckligt för att bekämpa antisemitism.

Harvardprofessorn Ryan Enos bedömer dock att Trumpadministrationens korståg mot universitetet handlar om något mycket större.

Enos, som är professor i statsvetenskap, anser att Vita huset agerande följer ett mönster. Han pekar på att Trumpadministrationen har agerat på samma sätt mot flera andra institutioner.

En mycket oroväckande utveckling, enligt professorn.

Nu varnar Enos för att USA håller på att utvecklas till en totalitär stat.

– Den amerikanska demokratins slut är nära, säger han till HBL och hänvisar till att Trump har försökt stärka sin kontroll över en lång rad samhällsinstitutioner på ett sätt som ingen tidigare president har gjort.

– Auktoritära ledare tenderar att gå till attack mot dem som är av avvikande åsikt. Det gör Trump just nu och han gör det med kraft. Trump för med andra ord en maktkamp på flera fronter.

”Konkurrerande auktoritarism”

Ryan Enos beskriver dagens USA som en ”konkurrerande auktoritarism” – ett system där demokratiska institutioner samexisterar med en stat som ägnar sig åt ”allvarligt maktmisbruk”.

Enligt professorn leder maktmissbruket till politiska val som kan upplevas som demokratiska, men som inte är fullt fria.

– Statsmakten använder sina verktyg som vapen mot människor regimen upplever som hot, säger han till HBL.

I intervjun radar Enos upp flera exempel på sådant maktmissbruk från Trumpadministrationen. Enligt professorn handlar det bland annat om:

- Massuppsägningar i den statliga byråkratin

- Åtal mot mediebolag

- Vägran att lyda domstolar

- Åtgärder för att straffa enskilda juristbyråer

- Angrepp mot amerikanska universitet

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen