USA varnade Ryssland i natt

2021 12 31

Oron är stor för att Rysslands diktator planerar en militär attack och invasion av Ukraina som har 44 miljoner invånare och vars armé har förstärkts senaste åren.

USA:s president Joe Biden och Rysslands diktator Vladimir Putin höll i natt sitt andra telefonsamtal på mindre än en månad och samtalet varade i nästan en timme.

Telefonsamtalets ämnen

– Samtalet avsåg en rad frågor om USA:s och Rysslands relation inklusive oron över ryska militära aktiviteter längs Ukrainas gräns, uppger Vita Huset.

Joe Biden ringde upp Vladimir Putin från sitt hem i Delaware på USA:s östkust. Om två veckor ska de båda länderna mötas i samtal i Schweiz.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

Bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

▪2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

▪2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

▪2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

▪2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

🔸3 400 döda och 8 000 skadade civila

🔸4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

🔸5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas militär är underlägsen Rysslands militär men Ukraina har samtidigt förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetsk, som tillsammans kallas Donbasområdet.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Rysslands mål

Ryssland försöker pressa och skrämma Ukraina från att närma sig väst och EU ytterligare och framförallt vill Ryssland hindra landet från att gå med i försvarsalliansen Nato vilket skulle skänka Ukraina skydd från den ryska diktaturens militärmakt.

Nära förestående hot

Ryssland bedöms ha samlat omkring 100 000 militärer nära Ukrainas gräns och USA och EU har upprepade gånger varnat Putin från att anfalla Ukraina. Experter i väst befarar att en  attack ske så snart som i januari 2022.

– Den troligaste tidpunkten för att vara redo för en eskalering är i slutet av januari, säger Ukrainas försvarsminister Oleksiy Rezinov enligt BBC.

Kraftfulla sanktioner

Ryssland hävdar dock att trupperna bara övar och att något anfall inte är aktuellt.

I nattens telefonsamtal framhöll USA:s president Joe Biden att kraftfulla ekonomiska sanktioner och konsekvenser väntar om Ryssland anfaller Ukraina.

Den ryska diktatorn svarade att det vore ett stort misstag från USA:s sida.

Foto: Vita Huset, Nato


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Oddsen ändras – här är Sveriges statsminister efter valet

2026 09 10

Igår möttes statsminister Ulf Kristersson (M) och oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) i SVT:s duell.

Dagen efter, med blott tre dagar till valet, har oddsen för vem som kommer att bli Sveriges nästa statsminister förändrats.

Ulf Kristersson knappar in. Även om S-ledaren står kvar som favorit till posten.

Oddsen visar att det fortsatt är Magdalena Andersson som är favorit att leda nästa regering, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet och tillägger:

Men Ulf Kristersson har stärkt sin position den senaste tiden och har nu ett lägre odds jämfört med någon vecka sedan.

En prognos

Oddsen för att Andersson utses till statsminister efter valet står just nu i 1,40 gånger pengarna. För Kristerssons del är oddset 2,75 hos Unibet. 

Eller också uttryckt: 60,4 procent chans för S-ledaren och 30,7 procent för M-ledaren. För Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) är chansen betydligt lägre. Oddsen står till 15 gånger pengarna för Busch och 26 gånger pengarna för Åkesson att någon av de två partiledarna ska bli nästa statsminister.

Oddsen bör betraktas som en prognossignal och inte förväxlas med en opinionsmätning. Historiskt har oddsen dock ofta varit relativt träffsäkra.

Andra läser: Mette Frederiksen kallar till möte – ”Djupt oroande”

Oavgjort i debatten?

Många experter och analytiker bedömde att gårdagens debatt mellan de två statsministerkandidaterna slutade oavgjort.

En av de hetare ordväxlingarna uppstod kring ämnet brott och straff och förslaget om slopad mängdrabatt. 

– Många trodde att Socialdemokraterna hade lagt om sin kriminalpolitik ända tills de röstade nej till att slopa straffrabatten. Där tappade de all trovärdighet, sade Ulf Kristersson i debatten.

Andersson svarade med att S vill ta bort rabatten för sexualbrott och våldsbrott och röstade emot Tidösidans förslag på grund av frågetecken kring finansiering och implementering.

– Det är ovärdigt, sade S-ledaren om sin motståndares kommentar.

Andra läser: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen