USA varnade Ryssland i natt

2021 12 31

Oron är stor för att Rysslands diktator planerar en militär attack och invasion av Ukraina som har 44 miljoner invånare och vars armé har förstärkts senaste åren.

USA:s president Joe Biden och Rysslands diktator Vladimir Putin höll i natt sitt andra telefonsamtal på mindre än en månad och samtalet varade i nästan en timme.

Telefonsamtalets ämnen

– Samtalet avsåg en rad frågor om USA:s och Rysslands relation inklusive oron över ryska militära aktiviteter längs Ukrainas gräns, uppger Vita Huset.

Joe Biden ringde upp Vladimir Putin från sitt hem i Delaware på USA:s östkust. Om två veckor ska de båda länderna mötas i samtal i Schweiz.

Landets 27 regioner

Ukraina består av 27 regioner inklusive 24 så kallade oblaster, de 2 storstadsregionerna Kiev och Sevastopol och den självstyrande regionen Krim.

De två regionerna Luhansk, Donetsk anfölls 2014 av ryskstödda separatister som nu kontrollerar båda oblasterna. Krim angreps och invaderades av Ryssland.

Historisk bakgrund

Bakgrunden till oron längs Ukrainas gräns är följande:

2014 Rysslands diktator Putin invaderar Krim.

2014 Ukrainas ryssvänliga ledare Viktor Yanukovych störtas i den Europavänliga gaturevolutionen 2014 och EU-vänliga Petro Poroschenko vinner valet och tar över som president.

2014 Rysslandsstödda separatister attackerar de två regionerna Donetsk och Luhansk och ett så kallat lågintensivt krig utbryter mellan separatisterna och Ukraina.

2019 TV-stjärnan Volodymyr Zelensky från EU-vänliga mittenpartiet Folkets Tjänare vinner presidentvalet och tar över som president.

Många dödade

FN bedömer att nära 13 200 personer har dödats och 31 000 skadats i konflikten mellan Ukraina och de rysstödda separatisterna under perioden 14 april, 2014 och 15 februari, 2020 med följande uppdelning:

3 400 döda och 8 000 skadade civila

4 100 döda och 10 000 skadade i Ukrainas armé

5 700 döda och 13 000 skadade separatister

Ukrainas militär har förstärkts

Ukrainas militär är underlägsen Rysslands militär men Ukraina har samtidigt förstärkt sin armé betydligt sedan separatisterna anföll Luhansk och Donetsk, som tillsammans kallas Donbasområdet.

Ukraina har 255 000 militärer samt 900 000 reservister enligt TRT World. Med sina 2 430 stridsvagnar och 11 435 pansarfordon ligger Ukraina på 13:e respektive 7:e plats i världen sett till storleken.

Rysslands mål

Ryssland försöker pressa och skrämma Ukraina från att närma sig väst och EU ytterligare och framförallt vill Ryssland hindra landet från att gå med i försvarsalliansen Nato vilket skulle skänka Ukraina skydd från den ryska diktaturens militärmakt.

Nära förestående hot

Ryssland bedöms ha samlat omkring 100 000 militärer nära Ukrainas gräns och USA och EU har upprepade gånger varnat Putin från att anfalla Ukraina. Experter i väst befarar att en attack ske så snart som i januari 2022.

– Den troligaste tidpunkten för att vara redo för en eskalering är i slutet av januari, säger Ukrainas försvarsminister Oleksiy Rezinov enligt BBC.

Kraftfulla sanktioner

Ryssland hävdar dock att trupperna bara övar och att något anfall inte är aktuellt.

I nattens telefonsamtal framhöll USA:s president Joe Biden att kraftfulla ekonomiska sanktioner och konsekvenser väntar om Ryssland anfaller Ukraina.

Den ryska diktatorn svarade att det vore ett stort misstag från USA:s sida.

Foto: Vita Huset, Nato

JUST NU: ”Vi är körda” – stor uppgivenhet i regeringspartiet

2025 11 16

Uppgivenhet sprider sig i ett av regeringen partier.

Regeringen har sedan den tillträdde efter valet 2022 tappat mark mot oppositionen i många opinionsmätningar.

Och för ett av partierna är läget extra oroande.

I veckan kom en rapport om att Liberalerna ligger på en historiskt låg nivå i den senaste opinionsmätningen, med ett väljarstöd på 2,2 procent med mindre än ett år kvar till valet.

Uppgivna röster

Nu hörs uppgivna röster inifrån Liberalerna som tror att hoppet är ute för partiet att klara riksdagsspärren på fyra procent vid valet nästa år.

– Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedmokraterna, säger Liberalernas gruppledare på Lidingö Suzanne Liljegren, till SVT.

– Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger partimedlemmen Morad Majlesi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Tvistar om Sverigedemokraterna

En fråga som splittrar Liberalerna är hur man ska ställa sig till samarbetet med Sverigedemokraterna inför nästa val.

Sverigedemokraterna har gått ut och sagt att man kommer ställa kravet att man ska ingå i en regering efter nästa val, annars kommer man att vara ett oppositionsparti under nästa mandatperiod.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har uppgivit att hon vill teckna ett nytt Tidöavtal med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men att hon inte vill ha med Åkesson och SD i regeringen.

– Argumenten väger för tungt emot. De beter sig inte, de är inte ett borgerligt parti och de kommer inte att accepteras av väljare som vill komma över till vårt block, skriver Mohamsson i en debattartikel i DN.

Åkesson håller inte med

Men Jimmie Åkesson köper inte L-ledarens argumentation.

– Om vi hade betett oss som Liberalerna kanske vi också hade haft två procent i opinionsmätningarna snarare än 20 procent. Jag vet inte om det är så mycket mer eftersträvansvärt, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”2 500 mindre i plånboken” – arbetande svenskar uppmanas hålla koll på detta

2025 11 16

Länsförsäkringar går ut och uppmanar arbetande svenskar att se över sin ekonomiska situation.

Med start den 1 oktober i år har a-kassan fått nya regler.

En av förändringarna är att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

Länsförsäkringar går nu ut och varnar att detta kommer slå hårt mot svenska arbetstagare, särskilt de som inte har så hög inkomst.

– Ersättningen blir klart lägre för alla som tjänar under 31 500 kronor och är arbetslösa en längre tid. Det kan dessvärre bli förödande för hushållsekonomin, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg, i ett uttalande.

”2 500 kronor mindre i plånboken”

Enligt försäkringsbolagets beräkningar kommer alltså de nya reglerna innebära ett hårt slag mot många människors privatekonomi.

– En person med en månadslön på 25 000 kronor får 2 500 kronor mindre i plånboken efter bara 100 dagar i arbetslöshet, och efter 200 dagar uppgår tappet till 1 250 kronor i månaden jämfört med de gamla reglerna, uppger bolaget.

Idag är omkring 500 000 personer arbetslösa i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Saab får jätteorder

Baseras på inkomst

Till skillnad från tidigare så baseras nu regler och ersättning på inkomst snarare än arbetad tid.

Under de senaste tolv månaderna krävs att man har haft en inkomst på minst 120 000 kronor, med minst 11 000 kronor i fyra av månaderna.

– Det innebär att du behöver planera din ekonomi mer aktivt och se till att du har koll på din inkomstnivå, särskilt i den mån du arbetar deltid, har timanställning, sjukperioder eller föräldraledighet, säger Stefan Westerberg.

Ökat behov av planering och andra skydd

För att kompensera för risken att drabbas av de lägre inkomsterna från a-kassa rekommenderar Länsförsäkringar att man agerar på förhand.

– De nya reglerna innebär att många med lägre inkomster får betydligt sämre skydd vid längre arbetslöshet. Det ökar behovet av en buffert och andra kompletterande skydd, säger Stefan Westerberg.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen