USA:s väljare vill förändra Högsta Domstolen

2021 05 08

63% av USA:s väljare vill införa en tidsbegränsning för hur länge domarna i USA:s högsta domstol ska få sitta kvar på sina poster.

När någon av Högsta Domstolens nio domare avgår eller avlider så utser den sittande presidenten ny domare och mandatet löper livet ut. Efter att Donald Trump fick möjlighet att utse hela tre nya domare utgörs nu domstolen av 6 konservativa domare och 3 liberala domare. Den liberala domaren tillika vänsterikonen Ruth Bader Ginsburg finns fortfarande kvar på domstolens officiella foto även om hon avlidit och ersatts av konservativa Amy Coney Barrett.

President Biden har format en grupp med både republikaner och demokrater för att se över möjligheterna att modernisera och förändra domstolen och då inte minst processen för att utse nya domare vilket ofta är i strålkastarljuset i USA

En ny mätning från Ipsos/Reuters visar följande:

63% vill införa en tidsbegränsning eller åldersbegränsning för domarna

22% säger nej till införande av begränsningar

38% vill utöka från 9 till 13 domare

42% vill inte utöka antalet domare

FOTO: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States.

ANALYS
Demokraterna i kongressen har nyligen föreslagit att utöka domstolen till 13 domare men partiledningen är måttligt intresserad av att gå vidare med idén. Det är en känslig fråga för Joe Biden som eftersträvar ökad enighet och samverkan med Republikanerna. Sedan Högsta Domstolen skapades 1789 har antalet domare förändrats totalt sju gånger genom historien men har varit 9 st sedan 1869.

Att utöka från 13 till 9 domare löser inte den olyckliga politiseringen av Högsta Domstolen. För att uppnå det behöver utnämningarna baseras på annat än vilken ideologisk eller politisk lutning domarna har och sannolikt behöver beslutet flyttas från presidenten till en partipolitiskt neutral instans. För att förenkla en sådan övergång kunde man fasa ut sittande domare enligt nu befintliga regler, det vill säga att de får sitta kvar livet ut.

[yop_poll id="28"]

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen