Utmanar Biltema – finsk kedja vill ta över Sverige

2024 09 18

En ny aktör kan vara på väg att ta marknadsandelar från Biltema.

Det handlar om den finska kedjan Motonet.

Kedjan, som har en stark position hemma i Finland, har öppnat ett första varuhus i Sverige och ämnar öppna många fler.

Motonet vill ta marknadsandelar så fort som möjligt och ser storsatsningar i Sverige framför sig.

Det rapporterar sajten E-handel.

“Vi är lite bättre”

Motonet erbjuder, likt Biltema, reservdelar och tillbehör för mängder av olika fordon såväl som produkter inom bland annat trädgård, jakt och fiske.

Sverige är för kedjan en het marknad där man ser stor potential.

– Det är en marknad lik Finland där vi ser utrymme för vårt koncept och en möjlighet att ta marknadsandelar. Vi är övertygade om att vi är lite bättre än våra konkurrenter och genom att överträffa kundens förväntningar kommer vi lyckas, säger Johan Ljung, vd för Motonet i Sverige, till E-handel.

“Kunder kommer veta”

Ljung menar att konkurrensen inom branschen är stark och att det finns flera “mäktiga” varumärken.

Samtidigt ser han att det finns utrymme för Motonet att växa ordentligt.

– Om fem år är vi inte ”den finska kedjan som kommer till Sverige”. Då vet kunden över hela vårt avlånga land vilka vi är och vad vi erbjuder.

Finns i Sundsvall

Motonet öppnade i fjol det första varuhuset i Sverige, som hamnade i Sundsvall.

Samtidigt har företaget ögonen på flera svenska städer.

– I Finland har Motonet 40 varuhus och startskottet för etableringen på den svenska marknaden blir öppnandet av ett varuhus i Sundsvall hösten 2023 och lanseringen av en onlinebutik där du kan handla dygnet runt och få dina varor levererade till dig oavsett var i Sverige du bor, framhåller Motonet via sin webbsida.

Inte bara bilar

Samtidigt understryker kedjan att det inte bara är bilar och andra fordon de sysslar med.

– Förutom att locka bilister, motorcyklister och båtentusiaster attraherar varuhusen ett brett spektrum av kunder, från fiskare och jägare till hemmafixare, fortsätter Motonet.

Foto: Försvarsministeriet Finland resp T. Mossholder

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen