Utmanar Biltema – finsk kedja vill ta över Sverige

2024 09 18

En ny aktör kan vara på väg att ta marknadsandelar från Biltema.

Det handlar om den finska kedjan Motonet.

Kedjan, som har en stark position hemma i Finland, har öppnat ett första varuhus i Sverige och ämnar öppna många fler.

Motonet vill ta marknadsandelar så fort som möjligt och ser storsatsningar i Sverige framför sig.

Det rapporterar sajten E-handel.

“Vi är lite bättre”

Motonet erbjuder, likt Biltema, reservdelar och tillbehör för mängder av olika fordon såväl som produkter inom bland annat trädgård, jakt och fiske.

Sverige är för kedjan en het marknad där man ser stor potential.

– Det är en marknad lik Finland där vi ser utrymme för vårt koncept och en möjlighet att ta marknadsandelar. Vi är övertygade om att vi är lite bättre än våra konkurrenter och genom att överträffa kundens förväntningar kommer vi lyckas, säger Johan Ljung, vd för Motonet i Sverige, till E-handel.

“Kunder kommer veta”

Ljung menar att konkurrensen inom branschen är stark och att det finns flera “mäktiga” varumärken.

Samtidigt ser han att det finns utrymme för Motonet att växa ordentligt.

– Om fem år är vi inte ”den finska kedjan som kommer till Sverige”. Då vet kunden över hela vårt avlånga land vilka vi är och vad vi erbjuder.

Finns i Sundsvall

Motonet öppnade i fjol det första varuhuset i Sverige, som hamnade i Sundsvall.

Samtidigt har företaget ögonen på flera svenska städer.

– I Finland har Motonet 40 varuhus och startskottet för etableringen på den svenska marknaden blir öppnandet av ett varuhus i Sundsvall hösten 2023 och lanseringen av en onlinebutik där du kan handla dygnet runt och få dina varor levererade till dig oavsett var i Sverige du bor, framhåller Motonet via sin webbsida.

Inte bara bilar

Samtidigt understryker kedjan att det inte bara är bilar och andra fordon de sysslar med.

– Förutom att locka bilister, motorcyklister och båtentusiaster attraherar varuhusen ett brett spektrum av kunder, från fiskare och jägare till hemmafixare, fortsätter Motonet.

Foto: Försvarsministeriet Finland resp T. Mossholder

Text: Redaktionen

Dessa livsmedel måste inte slängas – kan ätas trots mögel

2025 09 15

Många slänger mat helt i onödan.

Mat som börjat mögla slutar ofta i soptunnan eller vasken.

Men många livsmedel går bra att äta, trots att de blivit mögliga.

– En hård ost som har mögel kan du skära bort möglet med två centimeters marginal, säger Livsmedelsverkets matsvinnsexpert Karin Fritz, till SR.

Flera livsmedel går bra

Enligt Livsmedelsverket finns det fler livsmedel som kan ätas, även om de börjat mögla.

Äpple, potatis och askar med bär är några exempel där man kan skära eller ta bort vissa delar som möglat, och sedan äta resten.

När det kommer till bröd är det dock annorlunda.

Då ska man slänga hela brödet om någon del har börjat få påväxt av mögel.

– De här mögelsporerna och trådarna kan sprida sig, så att du inte ser dem, in till andra skivor av brödet. Så du behöver slänga hela påsen med bröd, hur tråkigt det än är, säger Karin Fritz.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Vill minska matsvinn

Matsvinn uppstår överallt där mat hanteras, men allra mest slängs i hushållen, uppger Livsmedelsverket.

Naturvårdsverket har i uppdrag att mäta livsmedelsavfallet i Sverige, där även matsvinn ingår.

Enligt den senaste rapporten minskar matsvinnet i de svenska hushållen.

Fakta matsvinn

- Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. De vanligaste livsmedlen som slängs i onödan är frukt, grönsaker, bröd och matrester.

- Utöver det hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.

- För en familj på två vuxna och två barn handlar det sammanlagt om cirka 130 kilo per år.

- Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan skulle kunna motsvara nästan 35 måltider per år för en person.

- För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5000 och 6000 kronor per år.

Källa: Livsmedelsverket.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen