Utpekade Palmemördarens första intervju – Uppgifterna går inte ihop

2021 11 08

Den utpekade Palmemördaren Stig Engström intervjuades av Svenska Dagbladet dagen efter mordet och tidningen berättar att flera uppgifter från Engströms intervju inte går hop.

Den omtalade TV-serien ”Den osannolika mördaren” med Robert Gustafsson i huvudrollen som den utpekade Palmemördaren Stig Engström har i dagarna premiär på Netflix vilket lett till förnyad uppmärksamhet kring Palmemordet.

Intervjuades i SvD dagen efter mordet

Ett av de mest spektakulära inslagen är att Stig Engström lät sig intervjuas av Svenska Dagbladet redan dagen efter mordet och idag lyfter tidningen på sin webbsida upp den spännande artikeln om det hela som publicerades i samband med att han pekades ut av Palmeutredningen i fjol.

– Dagen efter att Olof Palme hade mördats ringde ett vittne till Svenska Dagbladets redaktion. Han lät sig intervjuas i hemmet i Täby om vad han hade sett på mordplatsen. Nu, 34 år senare, är det just han, Stig Engström, som Palmeutredarna pekar ut som misstänkt för mordet på statsministern den 28 februari 1986, skriver SvD.

Känns helt otroligt

Stig Engström som även går under namnet Skandiamannen hörde själv av sig till tidningen dagen efter mordet på Sveriges statsminister.

– Det känns ju helt otroligt. Det kan ha varit jag som träffade Stig Engström, men kan inte säga säkert. Vi var ute och träffade väldigt många de där första dagarna, säger tidigare SvD-reportern Roger Magnergård i tidningen.

På sidan 3 i söndagstidningen

Olof Palme sköts till döds klockan 23.21 fredagskvällen den 28 februari 19896 på Sveavägen i Stockholm. På lördagen åkte Svenska Dagbladet hem till Stig Engström för intervju och fotografering och artikeln med bild publiceras på sidan 3 i söndagstidningen den 2 mars 1986. Intervjun gjordes i Engströms hem i Täby och bilden togs vid köksbordet skriver SvD.

Såg en man ligga på rygg

SvD publicerade artikeln i juni 2020 och så här lyder texten:

”Stig Engström, som arbetat över på Skandia på Sveavägen, var 20 meter från statsministern då denne sköts ned.

– Jag såg inte när skotten avlossades. Det smäller så mycket på gatorna. Men när jag lyfte blicken såg jag en man ligga på rygg på gatan, berättar han.

Engström gick fram för att se om han kunde hjälpa till. Olof Palme låg stilla på gatan, med slutna ögon. Han blödde ur näsa och mun. Blodet hotade att koagulera, så tillsammans med 17-åriga Anna Hage lade de Palme i framstupa sidoläge.”

Stig Engströms uppgifter stämmer inte

Men Stig Engström uppgifter till SvD går inte ihop. Den 17-åriga tjejen har senare nämligen klargjort följande:

▪Hon fick aldrig hjälp av någon man som liknade Stig Engström.

▪Olof Palme låg inte på rygg efter skotten.

Detta skriver SvD i sin tidning.

Högersympatier – Därför SvD

SvD-reportern Roger Magnegård svarar på en intressant fråga kring det hela i SvD-artikeln som idag lyfts upp på tidningens webbsida för läsning för alla som är intresserade av Palmemordet som nu alltså hamnat extra mycket i strålkastarljuset med anledning av den omtalade Netflix-TV-serien.

#Men om han nu skulle ha mördat Olof Palme. Hur kan man förklara beteendet att han hörde av sig till SvD dagen efter?

– Att det blev just SvD beror säkert på att han hade högersympatier. Senare hörde han av sig till alla tänkbara medier. Om han nu hade mördat Olof Palme så var kanske det bästa sättet att göra sig till ett vittne. Att höja sig över alla misstankar, säger Roger Magnergård.

– Sedan tror jag att det var ett bra sätt att få reda på mer om hur polisen resonerade kring utredningen. Om man blir lite kompis med journalister kan man får mer insyn tänkte han nog, säger SvD-reportern.

Läs hela artikeln från juni 2020 i SvD här.

[yop_poll id="870"]

09mars26

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 03 09

Under de närmaste dagarna kommer fler poliser att synas på och längs vägarna.

Detta eftersom polisen genomför extra hastighetskontroller över hela landet den här veckan.

I synnerhet kommer polisen att vara mer närvarande på vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt. Dessa vägar är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Målet: Ingen ska dö eller skadas

Den nationella trafikveckan är en del av det övergripande målet för svenskt trafiksäkerhetsarbete, Nollvisionen. Tillsammans med andra myndigheter arbetar polisen för att ingen ska dö eller skadas i trafiken.

Att hålla rätt hastighet kan vara helt avgörande för hur allvarliga följder en trafikolycka får.

– Genom att hålla rätt hastighet ökar möjligheterna att reagera i tid vid en oväntad händelse och det är avgörande för hur allvarliga skador man får vid en olycka. Håller vi hastighetsgränserna kan vi tillsammans rädda upp till 50 liv varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Det kanske kan verka märkligt att vi informerar i förväg om hastighetskontroller men vi ser att människor i större utsträckning följer hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor. Det märks också på olycksstatistiken, säger polisens trafikstrateg Ursula Edström.

– Polisens yttersta mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon, utan att alla trafikanter som rör sig på vägarna ska kunna komma fram tryggt och säkert.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

FAKTA: Polisens trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU. Polisen arbetar i trafikmiljön alla andra veckor på året också.

Källa: Polismyndigheten

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


08mars26

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen