UTRIKES: Minst 5 000 tomma flygstolar sedan 2019

2022 09 28

Ytterligare 35 000 avgångar har haft färre än 10 procent av platserna bokade. 

Det avslöjar brittiska The Guardian. 

Ställa bolagen till svars 

–  Publiceringen av dessa data är ett steg i rätt riktning. Men vi behöver än mer transparens för att förstå varför den här typen av ineffektiva och förorenande flygningarna fortsätter. Vi måste ställa de största flygbolagen till svars för det här, framhåller Tim Johnson vid Aviation Environment Federation, som är en ickevinstdrivande brittisk organisation som engagerar sig i miljöeffekterna av flygresor, till den brittiska tidningen. 

Han tillägger: 

–  Med tanke på klimatnödsituationen är avslöjandet att så många tomma flygplan har bränt fossila bränslen och byggt på koldioxiden i vår luft ganska chockerande. 

Problem i hela Europa 

Problemet gäller inte enbart flygningar till och från brittiska flygplatser, men de här siffrorna är de mest färska och indikerar problemets omfattning.  

De exakta orsakerna till varför flygbolagen kör tomma flyg är inte hundraprocentigt klarlagt. Bolagen själva är ofta förtegna, men en orsak är att de riskerar mista de attraktiva start- och landningstiderna, så kallade slottider. 

Karin Karlsbro (L), EU-parlamentariker som arbetar med EU:s klimatlagar, har försökt få EU-kommissionen att bringa klarhet i ett system där det är mer lönsamt för flygbolagen att flyga tomma plan än att ställa in flighterna. 

Etablerades av EU på 1990-talet 

Systemet med slottider etablerades av EU på 1990-talet. Då fick bolagen börja handla i start- och landningstillstånd på vissa datum och specifika tider. Ett förbehåll gällde, nämligen att de var tvungna att nyttja 80 procent av de bokade tider. 

Under pandemin minskade problemet, men nu förefaller det vara större igen. 

Foto: Foto-Josue-Isai-Ramos-Figuero 

Text: Redaktionen 

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen