UTRIKES: Bil har kört in i folkmassa – misstänkt terrordåd

2023 02 10

En bil har kört in i en folkmassa i Jerusalem.

– Ett fordon körde på flera fotgängare vid en  busshållplats i hörnet av Golda Meir Ave och Binyamin Mintz i stadsdelen Ramot, uppger Jerusalem Post.

Enligt preliminära uppgifter är två personer döda och flera är svårt skadade, rapporterar tidningen.  

En sexåring och en 20-åring har omkommit. 

Fem personer har skadats. 

Ett barn uppges vara allvarligt skadad. Det handlar om ytterligare en sexåring, rapporterar Times of Israel.

Fyra vuxna har skadats.

Två befinner sig i ett kritiskt tillstånd och två har lindrigare skador.

Stor räddningsinsats

Räddningstjänst larmades till platsen vid 13.27 lokal tid.

Läkare och ambulanspersonal har anlänt till platsen.

En första medicinsk hjälp gavs på plats.

Skadade har sedermera evakuerats till de närliggande sjukhuset.

Totalt har fyra personer förts till Shaare Zedek-sjukhuset i Jerusalem, erfar Jersualem Post.

Hemska bilder

Bilder från platsen visar en hemsk förödelse.

Kroppar ligger utspridda på marken efter det misstänkta terrordådet, rapporterar Times of Israel.

– När vi anlände till platsen möttes vi av en chockerande syn, berättar en läkare för tidningen.

– Vi såg en bil nära busstationen efter att den kört in i flera fotgängare som befann sig på stationen. Vi såg flera offer ligga bredvid varandra. Bland dem fanns två barn omkring sex år gamla, fortsätter läkaren.

Skjutits till döds

Bilens förare uppges ha skjutits ihjäl.  Personer som befann sig i närheten av dådet uppges ha öppnat eld mot föraren. Det uppger flera vittnen som befanns sig på platsen.

– Flera åskådare sågs rikta skjutvapen mot bilen. Polis och läkare uppger att föraren är död. Han har inte identifierats, framhåller Times of Israel.  

Det finns i nuläget inga uppgifter om förarens motivbild.

Den israeliska polisen uppger att en stor skara poliser har anlänt till platsen.

Foto: D. Kanclerz

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen