UTRIKES: Bron till halvön i lågor

2022 10 08

Den bro som leder mellan Krimhalvön och ryska staden Krasnodar har drabbats av en explosion och delar av den står nu i lågor.

– En sektion av bron har kollapsat ner i vattnet, hävdar BNO News på sitt Twitterkonto.

Orsaken är ännu oklar.

– Vissa säger att bron träffades av en raket, skriver Oliver Carroll, utrikeskorrespondent för Financial Times, på Twitter.

Och tillägger:

– Andra säger att det var en attack utförd av ukrainska specialstyrkor

Cisternvagn som exploderat

Men, konstaterar hon:

– Ryska medier rapporterar att en cisternvagn på järnvägen exploderat.

Det senare understryks också av Oleg Kryuchkov, rysk rådgivare till chefen på halvön, på Telegram.

På ytterligare andra inlägg på sociala medier framgår tydligt hur lågor och rökpelare slår upp i mitten på bron.

– Det är för tidigt att prata om orsaker och konsekvenser. Arbetet med att släcka branden pågår” framhöll Kryuchkov i ytterligare en kommentar på plattformen.

Bron över till Krim invigdes av president Vladimir Putin 2018. Den beräknas ha kostat 30 miljarder kronor. Den är Europas längsta bro.

Fullt ut klar 2019

Bygget av den startade 2015, och invigdes för biltrafik för drygt fyra år sedan. Fullt ut har passagen börjat användas under senare delen av 2019, då även järnvägsdelen var färdigställd.

Bron, som mäter drygt 18 kilometer, har gett ryssarna en permanent länk mellan Krim och fastlandet.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har lurat norra Europa

2026 05 27

Ryssland anklagas för att ha manipulerat flera system.

Uppgifter från Litauen pekar på att Ryssland har byggt upp ett omfattande system för GPS-störningar.

Detta kan påverka stora delar av norra Europa och skapa risker för både flygtrafik och sjöfart, rapporterar RBc Ukraine.

Nära Nato-gränser

Enligt Darius Kuliesius, biträdande chef för den litauiska regleringsmyndigheten för kommunikation, har Ryssland kraftigt ökat sin kapacitet för så kallad GPS-spoofing.

Detta innebär att falska signaler kan skickas långt in över europeiskt luftrum och havsområden.

Det kan lura navigationssystem i allt från flygplan och fartyg till mobilnät.

Han förklarar att antalet antenner i Kaliningrad-regionen, som gränsar till flera Nato-länder, har ökat från tre till 36.

Enligt honom kan signalerna nu nå upp till 450 kilometer in i europeiskt territorium, vilket innebär att även civila system riskerar att påverkas långt från gränsen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Flera länder i riskzonen

De litauiska myndigheterna varnar för att störningarna inte är begränsade till en enskild region.

Istället sträcker sig påverkan över stora delar av norra och östra Europa.

Bland de områden som anges som särskilt utsatta finns Östersjöområdet, Östersjön samt Estland, Lettland, Litauen och stora delar av Polen.

Även delar av Finland och Sverige uppges kunna påverkas.

Myndigheterna rapporterar dessutom störningar i mobila nätverk i områden nära Kaliningrad.

– Sedan invasionen av Ukraina 2022 har europeiska länder ofta anklagat Ryssland för elektronisk störning, men Vladimir Putins regering förnekar detta och skyller i stället på västliga smutskastningskampanjer, skriver Reuters.

Systematiska störningar

Enligt den litauiska analysen har GPS-störningarna gått från enstaka incidenter till en mer organiserad och kontinuerlig verksamhet.

– De sporadiska störningarna började i samband med Natos toppmöte i Vilnius 2023. Nu har de byggt upp infrastrukturen och störningarna har blivit systematiska, permanenta – en oavbruten rysk provokation mot europeisk säkerhet, säger Kuliesius, till Reuters.

Tekniken påverkar inte bara navigationssystem utan även sjöfart och flygtrafik i Östersjön, vilket enligt experter kan innebära ökade risker för felrutter och säkerhetsincidenter.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Hanson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassisk choklad i konkurs

2026 05 27

En populär choklad kan försvinna.

En älskad chokladtillverkare har försatts i konkurs.

Detta kan innebära slutet för en klassisk produkt som även är älskad i Sverige.

Ekonomisk kollaps

Den traditionsrika chokladproducenten Salzburg Schokolade GmbH har försatts i konkurs efter flera år av ekonomiska svårigheter, rapporterar den schweiziska nyhetssajten Watson.

Företaget, som är starkt förknippat med de berömda Mozartkulorna genom varumärket Mirabell, har tidigare försökt räddas genom en saneringsplan – men utan långsiktig framgång.

– Enligt kreditskyddsorganisationen KSV1870 uppgår företagets skulder till cirka 7,7 miljoner euro. Omkring 300 borgenärer påverkas av konkursen, uppger nyhetssajten.

Produktionen har redan stoppats stegvis och de sista 58 anställda har sagts upp.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marknadsekonomin på väg bort i Ryssland

Mozartkulornas framtid i fara

För många konsumenter är det just Mozartkulorna som gör företaget känt.

I Sverige är de en återkommande favorit vid högtider och gåvor, men nu riskerar den klassiska chokladen att försvinna från butikshyllorna helt.

Den klassiska chokladfabriken i Grödig i södra Salzburg har en lång och betydelsefull historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet.

Där har de berömda Mozartkulorna tillverkats sedan 1890 – nästan ett sekel efter att Wolfgang Amadeus Mozart gick bort.

Misslyckad saneringsplan

Företaget ansökte först om sanering redan 2021 och lyckades då undvika konkurs genom en saneringsplan.

En del av skulderna betalades, men den sista delen uteblev.

– Vi arbetar hårt för att säkerställa att produktionen av Mirabell-produkter kan fortsätta utan avbrott. Efter att noggrant ha granskat våra produktionsalternativ har vi hittat en lösning inom vårt europeiska nätverk som kommer att säkra den framtida produktionen av vårt varumärke Mirabell, uppgav Mondelez ledning i Österrike, till Euronews i fjol.

Planen föll till slut samman när tillgångarnas värde inte räckte till.

Om ingen ny lösning hittas riskerar nu ett av Europas mest kända chokladnamn att försvinna från marknaden.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: C Proust

Text: Redaktionen