UTRIKES: De gör som Sverige – Söker medlemskap i Nato

2022 09 30

Ännu ett land har sökt om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det klargjordes på fredagen.

Vladimir Putin och hans styre hade just firat annekteringen av de fyra regionerna Zaporizjzja, Donetsk, Luhansk och Cherson och därmed upptagna i Ryssland.

Då kom beskedet via Telegram att Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president, skickat in en ansökan om medlemskap i militäralliansen Nato.

Bläcket på ansökan torkade mer eller mindre parallellt som Ryssland med pompa och ståt firade ockupationen av nämnda regioner, vilket skett i strid med internationell rätt.

Den ukrainske presidenten, vars land har varit utsatt för Rysslands anfall i lite drygt sju månader, förklarade den hastigt uppkomna ansökan.

Skydda vårt samhälle

– Det är en process som är i enlighet med våra värderingar för att skydda vårt samhälle, poängterade han, enligt SVT.

Vidare framhöll han att hans land inte kommer att ge sig in i någon form av förhandlingar med Ryssland så länge Putin styr landet.

På fredagseftermiddagen kom fördömandena av annekteringen in en efter en från flera länder: Moldavien, Storbritannien, Italien, Nederländerna och Grekland.

Även USA ställde in sig i kören av kritiska länder.

– Vi kommer inte att stå bredvid och titta på när Putin försöker annektera delar av Ukraina, underströk landets finansminister Janet Yellen, enligt nyhetsbyrån AP.

Nya sanktioner

USA framhöll också att som en följd av annekteringen kommer man utöka antalet sanktioner mot Ryssland:

–  Tillsammans med våra allierade och partners kommer vi införa nya sanktioner i dag, framhöll han till New York Post.

Han poängterade vidden av sanktionerna när han tillade:

–  De kommer att medföra kostnader för individer och företag – i och utanför Ryssland – som ger politiskt eller ekonomiskt stöd till de illegala handlingar det innebär att annektera ukrainskt territorium.

Även Sverige gjorde ett fördömande av annekteringen vid en hastigt sammankallad pressträff på fredagseftermiddagen. Regeringen fördömer Rysslands agerande.

– Det är inte något annat än en ren fars, framhöll statsminister Magdalena Andersson.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


18 jun 26

Logga inte in: BankID-varning utfärdas

2026 06 18

Anmälningar väller in till polisen.

En ny bedrägerivåg riktar sig mot äldre och flera har redan blivit lurade.

Än så länge kopplas fallen till Gotland, men bedrägerierna kan sprida sig till andra delar av Sverige.

Enligt polisen har ett antal fullbordade brott konstaterats där det försvunnit tiotusentals kronor.

Bedrägerierna följer samma mönster: bedragaren uppger att den företräder polisen när den ringer till brottsoffren.

– Under samtalet syns även polisens logotyp i brottsoffrets telefon, framhåller polisen.

Nästa steg i bedrägeriet handlar om e-legitimationstjänsten Bank-ID.

– Genom att oroa och stressa brottsoffret med att någon gjort köp med brottsoffrets konton förleder man brottsoffret att logga in med Bank-ID och göra olika slags transaktioner och på så vis har brottsoffrens konton tömts på pengar, uppger polisen.

Skarp uppmaning om Bank-ID

Nu går polisen ut med en tydlig uppmaning kopplad till Bank-ID.

– Logga aldrig in med Bank-ID på uppmaning av någon som ringt upp dig, betonar myndigheten.

Vidare framhåller polisen att de aldrig ringer upp personer och ber dem att logga in på tjänster eller föra över pengar. Myndigheten betonar också att ingen polislogga syns i telefonen när polisen ringer.

– Varje gång någon uppringare ber dig logga in någonstans så ska du lägga på luren. Även om du ser en logotyp på telefonen när de ringer, säger polisens presstalesperson Daniel Wikdahl till tidningen Helagotland.

Han beskriver bedrägerivågen som ett klassiskt exempel på hur bedragare går till väga för att lura äldre personer på stora summor.

– Som vid så många andra åldringsbrott försöker bedragarna skrämma, oroa och stressa den utsatta personen genom att säga något i stil med att någon redan kommit över deras konto.

ANDRA LÄSER:

Sverige slår USA – hamnar en plats före 

SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen