UTRIKES: De gör som Sverige – Söker medlemskap i Nato

2022 09 30

Ännu ett land har sökt om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det klargjordes på fredagen.

Vladimir Putin och hans styre hade just firat annekteringen av de fyra regionerna Zaporizjzja, Donetsk, Luhansk och Cherson och därmed upptagna i Ryssland.

Då kom beskedet via Telegram att Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president, skickat in en ansökan om medlemskap i militäralliansen Nato.

Bläcket på ansökan torkade mer eller mindre parallellt som Ryssland med pompa och ståt firade ockupationen av nämnda regioner, vilket skett i strid med internationell rätt.

Den ukrainske presidenten, vars land har varit utsatt för Rysslands anfall i lite drygt sju månader, förklarade den hastigt uppkomna ansökan.

Skydda vårt samhälle

– Det är en process som är i enlighet med våra värderingar för att skydda vårt samhälle, poängterade han, enligt SVT.

Vidare framhöll han att hans land inte kommer att ge sig in i någon form av förhandlingar med Ryssland så länge Putin styr landet.

På fredagseftermiddagen kom fördömandena av annekteringen in en efter en från flera länder: Moldavien, Storbritannien, Italien, Nederländerna och Grekland.

Även USA ställde in sig i kören av kritiska länder.

– Vi kommer inte att stå bredvid och titta på när Putin försöker annektera delar av Ukraina, underströk landets finansminister Janet Yellen, enligt nyhetsbyrån AP.

Nya sanktioner

USA framhöll också att som en följd av annekteringen kommer man utöka antalet sanktioner mot Ryssland:

– Tillsammans med våra allierade och partners kommer vi införa nya sanktioner i dag, framhöll han till New York Post.

Han poängterade vidden av sanktionerna när han tillade:

– De kommer att medföra kostnader för individer och företag – i och utanför Ryssland – som ger politiskt eller ekonomiskt stöd till de illegala handlingar det innebär att annektera ukrainskt territorium.

Även Sverige gjorde ett fördömande av annekteringen vid en hastigt sammankallad pressträff på fredagseftermiddagen. Regeringen fördömer Rysslands agerande.

– Det är inte något annat än en ren fars, framhöll statsminister Magdalena Andersson.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

– Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen