UTRIKES: Desperat Putin vänder sig till Nordkorea

2022 09 06

Sanktionerna mot Ryssland har skadat Vladimir Putins möjligheter att förse sin armé med utrustning och andra förnödenheter.

Det menar amerikanska tjänstemän efter att underrättelsetjänster från USA avslöjat att Ryssland köper miljoner granater och raketer från Nordkorea, rapporterar The New York Times.

Uppgifterna tyder på desperation från Kreml och en direkt effekt av de globala sanktionerna som riktats mot landet.

"Borde vara oroade"

Framför allt rör det sig om kortdistansraketer och artillerigranater, skriver tidningen.

Men Ryssland förväntas köpa in ytterligare nordkoreansk utrustning framöver.

– Kreml borde vara oroade över att de måste köpa vad som helst från Nordkorea, säger Mason Clark, ledare av Rysslandsteamet vid Institutet för krigsstudier.

Problematiska drönare från Iran

Utöver Nordkorea har Ryssland även fått hjälp med leveranser av drönare från Iran, som dock uppges ha haft mekaniska problem.

– Den enda anledningen till att Kreml skulle behöva köpa artillerigranater eller raketer från Nordkorea eller någon annan är för att Putin har varit ovillig eller oförmögen att mobilisera den ryska ekonomin för krig på ens den mest grundläggande nivån, säger Frederick W. Kagan, militärexpert vid tankesmedjan American Enterprise Institute, till The New York Times.

"Massivt misslyckande"

Han tillägger:

– Detta är mycket troligt en indikation på ett massivt misslyckande av det ryska militära industriella komplexet som sannolikt har djupa rötter och mycket allvarliga konsekvenser för de ryska väpnade styrkorna.

Stärker banden

Sedan kriget i Ukraina har Vladimir Putin och Kim Jong-Un stärkt sina vänskapsband. 

Parterna har blivit goda brevvänner, och i ett brev från augusti ska den ryska ledaren ha föreslagit för Kim Jong-Un att länderna ska arbeta för att “utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna med gemensamma ansträngningar”.

I brevet stod också att läsa att en union mellan Ryssland och Nordkorea skulle “stärka säkerheten och stabiliteten på den koreanska halvön och den nordöstra asiatiska regionen”.

Kan hjälpa Ryssland

Sydkoreanska Daily NK har även uppgett att Nordkorea börjat göra listor över arbetare som ska skickas till Donbas i Ukraina.

Arbetarna ska hjälpa de ryskstödda separatistrepublikerna med återuppbyggnaden.  

Först ska nordkoreanska invånare som redan befinner sig i Ryssland involveras.

I ett nästa steg kan invånare inifrån Nordkorea skickas till Ukraina, erfar nyhetskanalen. 

LÄS MER: Brevväxling avslöjar diktatorernas planer

LÄS MER: Nya vänskapen oroar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen