UTRIKES: Desperat Putin vänder sig till Nordkorea

2022 09 06

Sanktionerna mot Ryssland har skadat Vladimir Putins möjligheter att förse sin armé med utrustning och andra förnödenheter.

Det menar amerikanska tjänstemän efter att underrättelsetjänster från USA avslöjat att Ryssland köper miljoner granater och raketer från Nordkorea, rapporterar The New York Times.

Uppgifterna tyder på desperation från Kreml och en direkt effekt av de globala sanktionerna som riktats mot landet.

"Borde vara oroade"

Framför allt rör det sig om kortdistansraketer och artillerigranater, skriver tidningen.

Men Ryssland förväntas köpa in ytterligare nordkoreansk utrustning framöver.

– Kreml borde vara oroade över att de måste köpa vad som helst från Nordkorea, säger Mason Clark, ledare av Rysslandsteamet vid Institutet för krigsstudier.

Problematiska drönare från Iran

Utöver Nordkorea har Ryssland även fått hjälp med leveranser av drönare från Iran, som dock uppges ha haft mekaniska problem.

– Den enda anledningen till att Kreml skulle behöva köpa artillerigranater eller raketer från Nordkorea eller någon annan är för att Putin har varit ovillig eller oförmögen att mobilisera den ryska ekonomin för krig på ens den mest grundläggande nivån, säger Frederick W. Kagan, militärexpert vid tankesmedjan American Enterprise Institute, till The New York Times.

"Massivt misslyckande"

Han tillägger:

– Detta är mycket troligt en indikation på ett massivt misslyckande av det ryska militära industriella komplexet som sannolikt har djupa rötter och mycket allvarliga konsekvenser för de ryska väpnade styrkorna.

Stärker banden

Sedan kriget i Ukraina har Vladimir Putin och Kim Jong-Un stärkt sina vänskapsband.

Parterna har blivit goda brevvänner, och i ett brev från augusti ska den ryska ledaren ha föreslagit för Kim Jong-Un att länderna ska arbeta för att “utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna med gemensamma ansträngningar”.

I brevet stod också att läsa att en union mellan Ryssland och Nordkorea skulle “stärka säkerheten och stabiliteten på den koreanska halvön och den nordöstra asiatiska regionen”.

Kan hjälpa Ryssland

Sydkoreanska Daily NK har även uppgett att Nordkorea börjat göra listor över arbetare som ska skickas till Donbas i Ukraina.

Arbetarna ska hjälpa de ryskstödda separatistrepublikerna med återuppbyggnaden.

Först ska nordkoreanska invånare som redan befinner sig i Ryssland involveras.

I ett nästa steg kan invånare inifrån Nordkorea skickas till Ukraina, erfar nyhetskanalen.

LÄS MER: Brevväxling avslöjar diktatorernas planer

LÄS MER: Nya vänskapen oroar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen