UTRIKES: Desperat Putin vänder sig till Nordkorea

2022 09 06

Sanktionerna mot Ryssland har skadat Vladimir Putins möjligheter att förse sin armé med utrustning och andra förnödenheter.

Det menar amerikanska tjänstemän efter att underrättelsetjänster från USA avslöjat att Ryssland köper miljoner granater och raketer från Nordkorea, rapporterar The New York Times.

Uppgifterna tyder på desperation från Kreml och en direkt effekt av de globala sanktionerna som riktats mot landet.

"Borde vara oroade"

Framför allt rör det sig om kortdistansraketer och artillerigranater, skriver tidningen.

Men Ryssland förväntas köpa in ytterligare nordkoreansk utrustning framöver.

– Kreml borde vara oroade över att de måste köpa vad som helst från Nordkorea, säger Mason Clark, ledare av Rysslandsteamet vid Institutet för krigsstudier.

Problematiska drönare från Iran

Utöver Nordkorea har Ryssland även fått hjälp med leveranser av drönare från Iran, som dock uppges ha haft mekaniska problem.

– Den enda anledningen till att Kreml skulle behöva köpa artillerigranater eller raketer från Nordkorea eller någon annan är för att Putin har varit ovillig eller oförmögen att mobilisera den ryska ekonomin för krig på ens den mest grundläggande nivån, säger Frederick W. Kagan, militärexpert vid tankesmedjan American Enterprise Institute, till The New York Times.

"Massivt misslyckande"

Han tillägger:

– Detta är mycket troligt en indikation på ett massivt misslyckande av det ryska militära industriella komplexet som sannolikt har djupa rötter och mycket allvarliga konsekvenser för de ryska väpnade styrkorna.

Stärker banden

Sedan kriget i Ukraina har Vladimir Putin och Kim Jong-Un stärkt sina vänskapsband.

Parterna har blivit goda brevvänner, och i ett brev från augusti ska den ryska ledaren ha föreslagit för Kim Jong-Un att länderna ska arbeta för att “utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna med gemensamma ansträngningar”.

I brevet stod också att läsa att en union mellan Ryssland och Nordkorea skulle “stärka säkerheten och stabiliteten på den koreanska halvön och den nordöstra asiatiska regionen”.

Kan hjälpa Ryssland

Sydkoreanska Daily NK har även uppgett att Nordkorea börjat göra listor över arbetare som ska skickas till Donbas i Ukraina.

Arbetarna ska hjälpa de ryskstödda separatistrepublikerna med återuppbyggnaden.

Först ska nordkoreanska invånare som redan befinner sig i Ryssland involveras.

I ett nästa steg kan invånare inifrån Nordkorea skickas till Ukraina, erfar nyhetskanalen.

LÄS MER: Brevväxling avslöjar diktatorernas planer

LÄS MER: Nya vänskapen oroar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen