UTRIKES: Desperat Putin vänder sig till Nordkorea

2022 09 06

Sanktionerna mot Ryssland har skadat Vladimir Putins möjligheter att förse sin armé med utrustning och andra förnödenheter.

Det menar amerikanska tjänstemän efter att underrättelsetjänster från USA avslöjat att Ryssland köper miljoner granater och raketer från Nordkorea, rapporterar The New York Times.

Uppgifterna tyder på desperation från Kreml och en direkt effekt av de globala sanktionerna som riktats mot landet.

"Borde vara oroade"

Framför allt rör det sig om kortdistansraketer och artillerigranater, skriver tidningen.

Men Ryssland förväntas köpa in ytterligare nordkoreansk utrustning framöver.

– Kreml borde vara oroade över att de måste köpa vad som helst från Nordkorea, säger Mason Clark, ledare av Rysslandsteamet vid Institutet för krigsstudier.

Problematiska drönare från Iran

Utöver Nordkorea har Ryssland även fått hjälp med leveranser av drönare från Iran, som dock uppges ha haft mekaniska problem.

– Den enda anledningen till att Kreml skulle behöva köpa artillerigranater eller raketer från Nordkorea eller någon annan är för att Putin har varit ovillig eller oförmögen att mobilisera den ryska ekonomin för krig på ens den mest grundläggande nivån, säger Frederick W. Kagan, militärexpert vid tankesmedjan American Enterprise Institute, till The New York Times.

"Massivt misslyckande"

Han tillägger:

Detta är mycket troligt en indikation på ett massivt misslyckande av det ryska militära industriella komplexet som sannolikt har djupa rötter och mycket allvarliga konsekvenser för de ryska väpnade styrkorna.

Stärker banden

Sedan kriget i Ukraina har Vladimir Putin och Kim Jong-Un stärkt sina vänskapsband. 

Parterna har blivit goda brevvänner, och i ett brev från augusti ska den ryska ledaren ha föreslagit för Kim Jong-Un att länderna ska arbeta för att “utvidga de omfattande och konstruktiva bilaterala relationerna med gemensamma ansträngningar”.

I brevet stod också att läsa att en union mellan Ryssland och Nordkorea skulle “stärka säkerheten och stabiliteten på den koreanska halvön och den nordöstra asiatiska regionen”.

Kan hjälpa Ryssland

Sydkoreanska Daily NK har även uppgett att Nordkorea börjat göra listor över arbetare som ska skickas till Donbas i Ukraina.

Arbetarna ska hjälpa de ryskstödda separatistrepublikerna med återuppbyggnaden.  

Först ska nordkoreanska invånare som redan befinner sig i Ryssland involveras.

I ett nästa steg kan invånare inifrån Nordkorea skickas till Ukraina, erfar nyhetskanalen. 

LÄS MER: Brevväxling avslöjar diktatorernas planer

LÄS MER: Nya vänskapen oroar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen