UTRIKES: Diktatorn hotar Joe Biden

2022 07 28

USA:s president Joe Biden och Kinas diktator Xi Jinping samtalade på torsdagen.

Merparten av diskussionen handlade om den upptrappade konflikten mellan stormakterna.

Kina har reagerat starkt på det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosis potentiella Taiwanbesök under sin resa till Asien.

Regimen i Peking har hotat med ”kraftfulla åtgärder” om Pelosi fullföljer sin plan. Peking betraktar den demokratiskt styrda ön som som kinesiskt territorium och kräver att länder avsäger sig formella förbindelser med huvudstaden Taipei.

USA har svarat med att öka sin militära närvaro i regionen.

”Leker med elden”

Kinas ledare gick till hårt angrepp under samtalet med Joe Biden.

Xi Jinping anklagade den amerikanska presidenten för att ”leka med elden” när det gäller Taiwan.

– Den allmänna opinionen ska inte kränkas. Om du leker med elden blir du bränd. Jag hoppas att USA kan se detta tydlig, sa han enligt CNN med hänvisning till Kinas statliga nyhetsbyrå.

Inga detaljer

Biden och Xi Jinping pratade i två timmar och 17 minuter, rapporterar nyhetskanalen.

Det var ledarnas femte samtal sedan februari 2021.

Vita huset har ännu inte kommenterat parternas samtal.

Inför samtalet har amerikanska tjänstemän hintat om att ledarna skulle diskutera ämnen som Taiwanfrågan, världsekonomin och kriget i Ukraina.

Låga förväntningar

Washingtons förhoppningar om en förbättrad relation med Peking är låga, erfar CNN.

Biden-regeringen hoppas snarare på att samtalen med Xi Jinping kan bidra till att bibehålla en personlig koppling till diktatorn och därmed undvika en missräkning som leder till en konfrontation.

– Det här är den typ av relationsvård som president Biden tror starkt på, även med nationer som du kan ha betydande skillnader med, sa John Kirby, pressekreteraren för det nationella säkerhetsrådet, inför Bidens samtal med Kinas ledare.

Foto: President of Russia resp Joe Biden

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen