UTRIKES: Diktaturen tvingar Sydkorea att evakuera

2022 07 06

Nordkoreanska vattenutsläpp orsakar översvämningar i grannlandet.

Vattennivån i floden Imjin har stigit betänkligt, vilket tvingar semesterfirare i Sydkorea att evakuera.

Orsaken påstås vara att landets diktaturgranne i nord ska ha släppt ut stora mängder vatten från en damm precis på gränsen till Sydkorea, uppger tjänstemän till CNN.

Orsakat översvämningar

Vattennivån steg med över en meter.

– Nordkorea verkar ha släppt ut vatten från sin Hwanggang-damm, säger en tjänsteman i Sydkorea som arbetar på en myndighet som hanterar ärenden som berör de båda grannländerna, till CNN.

Slog larm till invånarna

I regionen Yeoncheon larmades befolkningen som ombads att flytta till säkrare områden med omedelbar verkan.

Det är inte fastställt exakt hur många som har behövt lämna regionen på grund av det misstänkta vattenutsläppet.

Toppade 1,6 meter

Under tisdagskvällen verkade läget stabilisera sig.

– Vattennivån sjunker nu efter att ha legat över 1,6 meter, säger en tjänsteman i Yeoncheon enligt The Guardian.

Kraftigt drabbat av regn

Nordkorea har varit mycket drabbat av översvämningar efter kraftiga skyfall. 

Vattenutsläppet från den aktuella dammen misstänks vara en intensifierad ansträngning för att förhindra fler skador från de stora vattensamlingarna. 

Kalla handen från diktatorn

Sydkorea har flera gånger vädjat Kim Jong-Un och Nordkorea att underrätta grannlandet när de ska släppa ut vatten från dammen, med anledning av att floden rinner genom Yeonchen och i allra högsta grad påverkar landet.

Pyongyang och dess regering har dock ignorerat alla sådana typer av förfrågningar.

Dödsfall förra gången det skedde

För tre år sedan orsakade Nordkorea kaotiska scener i Sydkorea på grund av att man släppte ut stora mängder vatten från den aktuella dammen. 

Sex sydkoreaner dog på grund av den översvämning som utsläppet orsakade den gången, skriver CNN.

Foto: M. Brandli

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen