UTRIKES: Diktaturen tvingar Sydkorea att evakuera

2022 07 06

Nordkoreanska vattenutsläpp orsakar översvämningar i grannlandet.

Vattennivån i floden Imjin har stigit betänkligt, vilket tvingar semesterfirare i Sydkorea att evakuera.

Orsaken påstås vara att landets diktaturgranne i nord ska ha släppt ut stora mängder vatten från en damm precis på gränsen till Sydkorea, uppger tjänstemän till CNN.

Orsakat översvämningar

Vattennivån steg med över en meter.

– Nordkorea verkar ha släppt ut vatten från sin Hwanggang-damm, säger en tjänsteman i Sydkorea som arbetar på en myndighet som hanterar ärenden som berör de båda grannländerna, till CNN.

Slog larm till invånarna

I regionen Yeoncheon larmades befolkningen som ombads att flytta till säkrare områden med omedelbar verkan.

Det är inte fastställt exakt hur många som har behövt lämna regionen på grund av det misstänkta vattenutsläppet.

Toppade 1,6 meter

Under tisdagskvällen verkade läget stabilisera sig.

– Vattennivån sjunker nu efter att ha legat över 1,6 meter, säger en tjänsteman i Yeoncheon enligt The Guardian.

Kraftigt drabbat av regn

Nordkorea har varit mycket drabbat av översvämningar efter kraftiga skyfall.

Vattenutsläppet från den aktuella dammen misstänks vara en intensifierad ansträngning för att förhindra fler skador från de stora vattensamlingarna.

Kalla handen från diktatorn

Sydkorea har flera gånger vädjat Kim Jong-Un och Nordkorea att underrätta grannlandet när de ska släppa ut vatten från dammen, med anledning av att floden rinner genom Yeonchen och i allra högsta grad påverkar landet.

Pyongyang och dess regering har dock ignorerat alla sådana typer av förfrågningar.

Dödsfall förra gången det skedde

För tre år sedan orsakade Nordkorea kaotiska scener i Sydkorea på grund av att man släppte ut stora mängder vatten från den aktuella dammen.

Sex sydkoreaner dog på grund av den översvämning som utsläppet orsakade den gången, skriver CNN.

Foto: M. Brandli

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen