UTRIKES: Fruktar Putininspirerad invasion – tar lärdom av Ukraina

2023 03 08

Spänningarna är mycket hårda mellan Kina och Taiwan.

Inte minst efter att Kinas diktator Xi Jinping uttryckte sig skrämmande likt den ryska motsvarigheten Vladimir Putin häromdagen, som ofta påstått att Ryssland invaderade Ukraina på grund av yttre hot och västerländsk upptrappning – och att man därmed inte hade något val.

– Västerländska länder ledda av USA har implementerat allsidig inneslutning, omringning och förtryck av Kina, vilket har förorsakat allvarliga utmaningar för vårt lands utveckling, sade den kinesiska ledaren.

Kort därefter varnade hans utrikesminister Qin Gang för “konflikter och konfrontation”.

"Röd linje"

De hätska uttalandena bottnar i frågan om Taiwan. 

Enligt Qin Gang har inget land rätt att blanda sig i den frågan – och det är en “röd linje” som USA inte får passera.

Kina har även förbehållit sig möjligheten att vidta åtgärder de anser nödvändiga för att uppnå “återförening” med Taiwan, som i praktiken fungerat som en självständig stat sedan 1949, rapporterar Deutsche Welle.

Lär av Ukraina

I Taiwan är man beredda på att det kan bränna till. Man följer utvecklingen i Ukrainakriget noga – då man fruktar liknande scenarier i det egna landet.

Flera lärdomar dras också från vad som händer i Ukraina, rapporterar Svenska Dagbladet efter att tidningen varit på besök i just Taiwan. 

En handlar om hur omvärlden ska reagera. En annan är att man ser till att maxa ammunitionen.

– Annars blir det som med Ukraina, vi har vapen men ingen ammunition, säger forskaren Ou Si-Fu.

Analytiker: Förbereder redan nu för sanktioner

Samtidigt har Kinas relation med Ryssland fördjupats det senaste året.

Analytiker i Taiwan ser det som en förberedelse på att Kina behöver en alternativ exportmarknad då västvärlden lär svara med sanktioner om en invasion blir verklighet.

– Kinas stöd till Ryssland nu kommer att göra en invasion av Taiwan lättare sedan, säger Shane Lin, statsvetare vid forskningsinstitutet Academia Sinica i Taipei, till SvD.

Natochefen: Kina kan inspireras av Putin

Under Natochefen Jens Stoltenbergs besök i Sverige idag bekräftade han risken att Kina kan inspireras – men också avskräckas – av vad som händer mellan Ryssland och Ukraina.

– Det vi vet är att Kina följer kriget i Ukraina noga. De värderar både det priset som Putin betalar i Ukraina, men också den möjliga vinsten som han gör genom att använda brutal militär makt för att uppnå politiska mål, säger Stoltenberg till Expressen.

Han tillägger:

– Därför påverkar utfallet i Ukraina de slutsatser som kommer dras i Peking. Där ingår Taiwan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen