UTRIKES: Fruktar Putininspirerad invasion – tar lärdom av Ukraina

2023 03 08

Spänningarna är mycket hårda mellan Kina och Taiwan.

Inte minst efter att Kinas diktator Xi Jinping uttryckte sig skrämmande likt den ryska motsvarigheten Vladimir Putin häromdagen, som ofta påstått att Ryssland invaderade Ukraina på grund av yttre hot och västerländsk upptrappning – och att man därmed inte hade något val.

– Västerländska länder ledda av USA har implementerat allsidig inneslutning, omringning och förtryck av Kina, vilket har förorsakat allvarliga utmaningar för vårt lands utveckling, sade den kinesiska ledaren.

Kort därefter varnade hans utrikesminister Qin Gang för “konflikter och konfrontation”.

"Röd linje"

De hätska uttalandena bottnar i frågan om Taiwan. 

Enligt Qin Gang har inget land rätt att blanda sig i den frågan – och det är en “röd linje” som USA inte får passera.

Kina har även förbehållit sig möjligheten att vidta åtgärder de anser nödvändiga för att uppnå “återförening” med Taiwan, som i praktiken fungerat som en självständig stat sedan 1949, rapporterar Deutsche Welle.

Lär av Ukraina

I Taiwan är man beredda på att det kan bränna till. Man följer utvecklingen i Ukrainakriget noga – då man fruktar liknande scenarier i det egna landet.

Flera lärdomar dras också från vad som händer i Ukraina, rapporterar Svenska Dagbladet efter att tidningen varit på besök i just Taiwan. 

En handlar om hur omvärlden ska reagera. En annan är att man ser till att maxa ammunitionen.

– Annars blir det som med Ukraina, vi har vapen men ingen ammunition, säger forskaren Ou Si-Fu.

Analytiker: Förbereder redan nu för sanktioner

Samtidigt har Kinas relation med Ryssland fördjupats det senaste året.

Analytiker i Taiwan ser det som en förberedelse på att Kina behöver en alternativ exportmarknad då västvärlden lär svara med sanktioner om en invasion blir verklighet.

– Kinas stöd till Ryssland nu kommer att göra en invasion av Taiwan lättare sedan, säger Shane Lin, statsvetare vid forskningsinstitutet Academia Sinica i Taipei, till SvD.

Natochefen: Kina kan inspireras av Putin

Under Natochefen Jens Stoltenbergs besök i Sverige idag bekräftade han risken att Kina kan inspireras – men också avskräckas – av vad som händer mellan Ryssland och Ukraina.

– Det vi vet är att Kina följer kriget i Ukraina noga. De värderar både det priset som Putin betalar i Ukraina, men också den möjliga vinsten som han gör genom att använda brutal militär makt för att uppnå politiska mål, säger Stoltenberg till Expressen.

Han tillägger:

– Därför påverkar utfallet i Ukraina de slutsatser som kommer dras i Peking. Där ingår Taiwan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen