UTRIKES: Gravida ryskor oroar myndigheter

2023 02 11

Argentinska myndigheter reagerar på mängden gravida ryska kvinnor som anländer.

Rysslands invasion av Ukraina har pågått i snart ett år, och många ryska medborgare har lämnat landet till följd av kriget.

Nästan 22 000 ryssar har tagit sig till Argentina det senaste året, varav ungefär hälften varit gravida kvinnor.

Nu oroas myndigheter i landet, och menar att ryskor vill föda barn i Argentina för att sedan resa tillbaka till Ryssland och ha större möjligheter till uppehållstillstånd i framtiden.

Förklarar situationen

Myndigheterna har understrukit att de inte har något problem med att ryska medborgare tar sig till landet, rapporterar AP.

Däremot ställer de sig tveksamma till anledningen.

– Vi har inga problem med människor från olika nationaliteter som vill komma och bo i Argentina, som vill uppfostra sina barn här och investera i Argentina, säger Florencia Carignano, chef för landets migrationsmyndighet.

Det är problemet

Denna veckan nekades sex gravida ryska kvinnor att komma in i landet då de utgett sig för att vara turister, någonting som inte stämde.

– Problemet är att dessa människor kommer, lämnar och inte återvänder till Argentina och de lämnar med ett pass, säger Carignano.

Bara under de senaste tre månaderna har nästan 6 000 kvinnor från Ryssland kommit till Argentina för att föda barn.

Blir medborgare

Alla som föds på argentinsk mark blir automatiskt medborgare och att ha ett barn som är medborgare i landet kan påskynda eventuella utredningar om medborgarskap för föräldrarna.

Chefen för migrationsmyndigheten i Argentina förklarar att de måste ha koll på vilka som tilldelas pass i landet.

Stor förödelse

Det ryska anfallskriget i Ukraina har efterlämnat stor förödelse och miljontals ukrainare har flytt landet.

Även medborgare i Ryssland har lämnat landet på grund av de stora osäkerheterna, och många har tagit sig till Kazakstan och andra närliggande länder, uppger CNN.

En ny kraftig offensiv har inletts i de östra delarna av Ukraina som alltjämt väntar på västerländska stridsvagnar.

Foto: Freestocks resp Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen