UTRIKES: Hundratals tvingas evakuera från turistön

2022 07 25

Bränderna i Grekland tilltar.

Hundratals människor har tvingats att evakueras från populära turistön Lesbos, rapporterar AFP.

– Vi har drabbats av en explosiv cocktail bestående av torka, höga temperaturer och starka vindar, säger Yiannis Artopoios, talesperson för brandkåren.

Extremhetta

Sedan i lördags har Grekland tampats med en extrem värmebölja.

Temperaturen har stigit till 42 grader i flera regioner, uppger AFP. Enligt nyhetsbyrån förväntas värmeböljan pågå i tio dagar.

Flera skogsbränder

På söndagen rapporterade grekiska myndigheter att landets räddningstjänst bekämpade fyra stora skogsbränder.

Under de senaste tre dagarna har 141 bränder rapporterats i landet, enligt grekiska nyhetssajten ETC.

Hundratals har evakuerats

Bränderna rasar i de norra, östra och södra delarna av landet, bland annat på den populära turistön Lesbos.

Omkring 200 personer beordrades under söndagen att lämna byn Vryssa för att undkomma lågorna, rapporterar AFP. Dagen innan uppmanades turister och invånare att lämna strandbyn Vatera.

– Äldre kvinnor lämnade byn med endast några få ägodelar i plastpåsar, eftersom tjock rök uppslukade deras hus, uppger nyhetsbyrån.

Rekordhöga temperaturer i södra Europa

Värmeböljan har drabbat flera länder.

I Spanien förväntas rekordhöga temperaturer i södra regionen Cordoba. Efter två veckor med en ihållande värmebölja kan temperaturen stiga till över 45 grader, erfar AFP.

Spaniens nationella meteorologiska institut varnar för att den ihållande värmeböljan och bristen på regn sedan början av förra året innebär att det finns en enorm risk för nya skogsbränder.

I Spanien, Frankrike och Portugal har bränder förstört mer mark i år än under hela 2021. Totalt har ett område på 517 881 hektar förstörts. Det motsvarar storleken på Trinidad och Tobago.

I fredags konstaterade världshälsoorganisationen WHO att extremhettan har lett till ”mer än 1 700 onödiga dödsfall” i Spanien och Portugal.

Arkivfoto: Fabian Jones

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen