UTRIKES: Kan fatta dramatiskt beslut om utsatta kärnkraftverket

2022 09 08

Dieselbrist kan leda till en olycka på Europas största kärnkraftverk.

Säkerhetsläget kring kärnkraftverk i ukrainska Zaporizhzhia blir allt värre.

Nu överväger Ukraina att stänga ned verksamheten helt och hållet, rapporterar CNN.

Chefsinspektör bekräftar

Uppgifterna bekräftas av landets egen chefsinspektör för kärnkraft och strålsäkerhet Oleh Korikov.

– Den fortsatta försämringen av situationen och den långvariga bristen på strömförsörjningen från en extern elkälla kommer att tvinga oss att sätta in dieselgeneratorer i beredskap.

Han tillägger:

– Och det är extremt svårt att fylla på diselbränseltillförseln under kriget.

“Farlig” situation

Enligt Korikov är det inte hållbart att hålla igång dieselgeneratorerna, som används som backup för att kyla bränsle samt hålla igång driften.

Han säger också att det är en “farlig” situation att använda dem på obestämd tid.

– Tillförlitlighetsfrågor kan vara ett problem. För i det här fallet kan det krävas att de arbetar på obestämd tid, och de har begränsad kapacitet att ständigt vara i arbetsläge, säger Korikov enligt CNN.

Varnar för olycka

Nu varnar chefsinspektören för att åtgärden med dieselgeneratorer kan få allvarliga konsekvenser om dieselbränslet tar slut.

Även det som omvärlden fruktar mest.

– Det kan ge upphov till en olycka, skada reaktorernas aktiva zon och släppa ut radioaktiva produkter i miljön. Det kommer inte bara att påverka Ukrainas territorium utan också ge gränsöverskridande effekter, säger Oleh Korikov.

Vill se FN-militärer

Samtidigt har Ukrainas kärnrkaftschef Petro Kotyn föreslagit att FN bör sätta in fredsbevarande soldater för att säkra upp situationen i Zaporizhzhia, rapporterar BBC.

Inspektörer från FN har också konstaterat att det omedelbart bör inrättas en säkerhetszon för att skydda kärnkraftverket från de brutala strider som fortfarande pågår i landet.

Någonting som uppmuntrats av den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky.

Kritisk Putin

Rysslands diktator Vladimir Putin har uttryckt att han litar på FN:s rapporter, men har samtidigt kritiserat Internationella atomenergiorganet, IAEA, för att inte lägga skulden för beskjutningen i området på Ukraina.

– Våra militärer är där – skjuter vi mot vår egen? framhöll Putin på påstående om att Ryssland var ansvarigt för beskjutning kring kärnkraftverket.

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen