UTRIKES: Kan fatta dramatiskt beslut om utsatta kärnkraftverket

2022 09 08

Dieselbrist kan leda till en olycka på Europas största kärnkraftverk.

Säkerhetsläget kring kärnkraftverk i ukrainska Zaporizhzhia blir allt värre.

Nu överväger Ukraina att stänga ned verksamheten helt och hållet, rapporterar CNN.

Chefsinspektör bekräftar

Uppgifterna bekräftas av landets egen chefsinspektör för kärnkraft och strålsäkerhet Oleh Korikov.

– Den fortsatta försämringen av situationen och den långvariga bristen på strömförsörjningen från en extern elkälla kommer att tvinga oss att sätta in dieselgeneratorer i beredskap.

Han tillägger:

– Och det är extremt svårt att fylla på diselbränseltillförseln under kriget.

“Farlig” situation

Enligt Korikov är det inte hållbart att hålla igång dieselgeneratorerna, som används som backup för att kyla bränsle samt hålla igång driften.

Han säger också att det är en “farlig” situation att använda dem på obestämd tid.

– Tillförlitlighetsfrågor kan vara ett problem. För i det här fallet kan det krävas att de arbetar på obestämd tid, och de har begränsad kapacitet att ständigt vara i arbetsläge, säger Korikov enligt CNN.

Varnar för olycka

Nu varnar chefsinspektören för att åtgärden med dieselgeneratorer kan få allvarliga konsekvenser om dieselbränslet tar slut.

Även det som omvärlden fruktar mest.

– Det kan ge upphov till en olycka, skada reaktorernas aktiva zon och släppa ut radioaktiva produkter i miljön. Det kommer inte bara att påverka Ukrainas territorium utan också ge gränsöverskridande effekter, säger Oleh Korikov.

Vill se FN-militärer

Samtidigt har Ukrainas kärnrkaftschef Petro Kotyn föreslagit att FN bör sätta in fredsbevarande soldater för att säkra upp situationen i Zaporizhzhia, rapporterar BBC.

Inspektörer från FN har också konstaterat att det omedelbart bör inrättas en säkerhetszon för att skydda kärnkraftverket från de brutala strider som fortfarande pågår i landet.

Någonting som uppmuntrats av den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky.

Kritisk Putin

Rysslands diktator Vladimir Putin har uttryckt att han litar på FN:s rapporter, men har samtidigt kritiserat Internationella atomenergiorganet, IAEA, för att inte lägga skulden för beskjutningen i området på Ukraina.

– Våra militärer är där – skjuter vi mot vår egen? framhöll Putin på påstående om att Ryssland var ansvarigt för beskjutning kring kärnkraftverket.

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen