UTRIKES: Kan fatta dramatiskt beslut om utsatta kärnkraftverket

2022 09 08

Dieselbrist kan leda till en olycka på Europas största kärnkraftverk.

Säkerhetsläget kring kärnkraftverk i ukrainska Zaporizhzhia blir allt värre.

Nu överväger Ukraina att stänga ned verksamheten helt och hållet, rapporterar CNN.

Chefsinspektör bekräftar

Uppgifterna bekräftas av landets egen chefsinspektör för kärnkraft och strålsäkerhet Oleh Korikov.

– Den fortsatta försämringen av situationen och den långvariga bristen på strömförsörjningen från en extern elkälla kommer att tvinga oss att sätta in dieselgeneratorer i beredskap.

Han tillägger:

– Och det är extremt svårt att fylla på diselbränseltillförseln under kriget.

“Farlig” situation

Enligt Korikov är det inte hållbart att hålla igång dieselgeneratorerna, som används som backup för att kyla bränsle samt hålla igång driften.

Han säger också att det är en “farlig” situation att använda dem på obestämd tid.

– Tillförlitlighetsfrågor kan vara ett problem. För i det här fallet kan det krävas att de arbetar på obestämd tid, och de har begränsad kapacitet att ständigt vara i arbetsläge, säger Korikov enligt CNN.

Varnar för olycka

Nu varnar chefsinspektören för att åtgärden med dieselgeneratorer kan få allvarliga konsekvenser om dieselbränslet tar slut.

Även det som omvärlden fruktar mest.

– Det kan ge upphov till en olycka, skada reaktorernas aktiva zon och släppa ut radioaktiva produkter i miljön. Det kommer inte bara att påverka Ukrainas territorium utan också ge gränsöverskridande effekter, säger Oleh Korikov.

Vill se FN-militärer

Samtidigt har Ukrainas kärnrkaftschef Petro Kotyn föreslagit att FN bör sätta in fredsbevarande soldater för att säkra upp situationen i Zaporizhzhia, rapporterar BBC.

Inspektörer från FN har också konstaterat att det omedelbart bör inrättas en säkerhetszon för att skydda kärnkraftverket från de brutala strider som fortfarande pågår i landet.

Någonting som uppmuntrats av den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky.

Kritisk Putin

Rysslands diktator Vladimir Putin har uttryckt att han litar på FN:s rapporter, men har samtidigt kritiserat Internationella atomenergiorganet, IAEA, för att inte lägga skulden för beskjutningen i området på Ukraina.

– Våra militärer är där – skjuter vi mot vår egen? framhöll Putin på påstående om att Ryssland var ansvarigt för beskjutning kring kärnkraftverket.

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen


17okt2025

JUST NU: ”Putin är desperat” – kan förlora viktig allierad

2025 10 17

Ryssland riskerar ett tungt bakslag.

Vladimir Putin har sedan många år nära relationer i Mellanöstern, inte minst i Syrien.

2015 stod Ryssland bakom Bashar al-Assad i inbördeskriget som rasade i landet.

Ryssland har sedan dess varit en maktspelare i regionen.

Nu ser Putin ut att tappa sitt starka fäste i landet.

Närmar sig USA

Syrien har den senaste tiden sökt närmare USA, och det ryska inflytandet i landet har minskat.

Den syriske ledaren Ahmed al-Sharaa träffade Trump i New York i september.

– Det kan inte råda någon tvekan om att Rysslands inflytande har minskat drastiskt, medan USA:s intressen har vuxit och president Trump har prioriterat Syrien mer än någonsin tidigare, säger Mellanönsternexperten Neil Quilliam, rapporterar Kyiv Independent.

Putin desperat

I veckan träffade Vladimir Putin den syriske presidenten Ahmed al-Sharaa i Moskva.

Enligt Kreml handlade mötet om framtiden för Rysslands militära anläggningar i Syrien.

– Det är Ryssland, och särskilt Putin, som desperat försöker behålla en fot i regionen. Syrien har varit deras ankare i Mellanöstern, säger Mellanösternexperten vid Finlands utrikespolitiska insitut, Olli Ruohomäki, till Kyiv Independent.

– Mötet ser ut som ett desperat försök att hålla fast vid något som de håller på att förlora.

Läs också: Trippelattack mot Ryssland

Två tunga krav

Ahmed Al-Sharaas har ett förflutna som ledare för den militanta gruppen Hayat Tahrir al-Sham, som tidigare var terrorstämplade av Ryssland.

2016 lovade Ryssland att "förstöra" gruppen och kallade den "en vild terroristformation".

– Mötet med Putin passar in i hans strategi för att odla band och söka stöd hos en mängd olika länder, säger Neil Quilliam.

Syrien ställer nu två tunga krav på Ryssland.

– Den nya syriska regeringen söker två viktiga resultat från Moskva. Utlämningen av den avsatte diktatorn Bashar al-Assad och klarhet om Rysslands fortsatta närvaro på militärbaserna i Tartus och Khmeimim, avslöjar källor till Reuters.

Läs också: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Bensinpriset på väg att höjas – “ingen vill prata om det”

2025 10 17

Miljöpartiet har gått ut med att bränslet behöver bli dyrare för att få ned utsläppen.

Enligt partiets språkrör Daniel Helldén kommer bensinskatten och reduktionsplikten att höjas om MP får bestämma.

I praktiken innebär det en höjning med 2,2 kronor per liter vid pump för bensin och diesel.

Men drivmedlet kommer bli dyrare oavsett vem som styr efter valet 2026, menar Daniel Helldén.

– Jag skulle säga att de andra partierna duckar och inte vill tala om att det kommer prisökningar, säger han till SvD på fredagen.

Ny lag träder i kraft

Daniel Helldén syftar på de EU-regler om utsläppshandeln som börjar gälla 2027.

Det handlar om en ny klimatlag som inför prissättning av koldioxidutsläpp från bränslen inom transportsektorn.  

Riksförbundet M Sverige har tidigare beskrivit det nya handelssystemet som en “kalldusch”.

– Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige våren 2024.

"35 kronor litern"

Målet med de nya reglerna är att minska koldioxidutsläppen med 55 procent till 2030. Dessutom vill Sverige nå noll koldioxidutsläpp till 2045. 

Samtidigt väntas den nya lagen leda till mycket högre drivmedelspriser. Kostnaden för att köpa utsläppsrätter kommer att överföras på kunderna.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Förare av bensin- och dieselbilar kan behöva stålsätta sig för att bränslepriserna mer än fördubblas jämfört med dagens nivåer.  

– Vi gjorde en beräkning på Konjunkturinstitutet med en modell. Då visade faktiskt resultatet över 35 kronor litern, har regeringens utredare Svante Mandell tidigare sagt till Carup.

Utredningen kommer att presenteras i maj 2026. Tidöpartierna har lovat att kompensera bilägare, men hur det ska ske i praktiken är inte klart.

FAKTA: Här är EU:s nya lag ETS 2

- I ETS 2 ingår koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen från vägtransporter, bostäder och kommersiella eller offentliga lokaler, jordbruk, skogsbruk, och fritidsbåtar. Det omfattar även delar av energi-, tillverknings- och byggindustrin som inte redan täcks av ETS 1.

- ETS 2 är ett uppströmssystem där ansvar och skyldigheter i huvudsak ligger hos producenter och leverantörer i stället för enskilda bränsleanvändare. 

- Handeln med utsläppsrätter startar 2027 men redan från 1 januari 2025 ställs krav på tillstånd för utsläpp av växthusgaser och utsläppen ska övervakas och rapporteras. EU-reglerna för ETS 2 är beslutade och den svenska lagen och förordningen trädde i kraft i november 2024. 

Källa: Naturvårdsverket

LÄS MER: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen