UTRIKES: Kan fatta dramatiskt beslut om utsatta kärnkraftverket

2022 09 08

Dieselbrist kan leda till en olycka på Europas största kärnkraftverk.

Säkerhetsläget kring kärnkraftverk i ukrainska Zaporizhzhia blir allt värre.

Nu överväger Ukraina att stänga ned verksamheten helt och hållet, rapporterar CNN.

Chefsinspektör bekräftar

Uppgifterna bekräftas av landets egen chefsinspektör för kärnkraft och strålsäkerhet Oleh Korikov.

– Den fortsatta försämringen av situationen och den långvariga bristen på strömförsörjningen från en extern elkälla kommer att tvinga oss att sätta in dieselgeneratorer i beredskap.

Han tillägger:

– Och det är extremt svårt att fylla på diselbränseltillförseln under kriget.

“Farlig” situation

Enligt Korikov är det inte hållbart att hålla igång dieselgeneratorerna, som används som backup för att kyla bränsle samt hålla igång driften.

Han säger också att det är en “farlig” situation att använda dem på obestämd tid.

– Tillförlitlighetsfrågor kan vara ett problem. För i det här fallet kan det krävas att de arbetar på obestämd tid, och de har begränsad kapacitet att ständigt vara i arbetsläge, säger Korikov enligt CNN.

Varnar för olycka

Nu varnar chefsinspektören för att åtgärden med dieselgeneratorer kan få allvarliga konsekvenser om dieselbränslet tar slut.

Även det som omvärlden fruktar mest.

– Det kan ge upphov till en olycka, skada reaktorernas aktiva zon och släppa ut radioaktiva produkter i miljön. Det kommer inte bara att påverka Ukrainas territorium utan också ge gränsöverskridande effekter, säger Oleh Korikov.

Vill se FN-militärer

Samtidigt har Ukrainas kärnrkaftschef Petro Kotyn föreslagit att FN bör sätta in fredsbevarande soldater för att säkra upp situationen i Zaporizhzhia, rapporterar BBC.

Inspektörer från FN har också konstaterat att det omedelbart bör inrättas en säkerhetszon för att skydda kärnkraftverket från de brutala strider som fortfarande pågår i landet.

Någonting som uppmuntrats av den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky.

Kritisk Putin

Rysslands diktator Vladimir Putin har uttryckt att han litar på FN:s rapporter, men har samtidigt kritiserat Internationella atomenergiorganet, IAEA, för att inte lägga skulden för beskjutningen i området på Ukraina.

– Våra militärer är där – skjuter vi mot vår egen? framhöll Putin på påstående om att Ryssland var ansvarigt för beskjutning kring kärnkraftverket.

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen