UTRIKES: Krigets dilemma – för båda parter

2022 10 12

Det krig som är inne på sin åttonde månad kostar liv, pengar och vapen. Båda sidor söker febrilt efter förstärkning. 

Rapporter om både Ukrainas oh Rysslands brist på vapen kommer regelbundet. I går kom information från den brittiske underrättelsechefen Jeremy Fleming.

– Vi vet – och ryska militära befälhavare på marken vet – att deras (Rysslands) förnödenheter och ammunition håller på att ta slut, framhöll han i ett tal vid den årliga säkerhetsföreläsningen vid Royal United Services Institute, enligt BBC.

Att Ukraina under krigets gång har jobbat febrilt för att få fram vapen är ingen hemlighet.

Vana vid rysktillverkade vapen

Dels bristen på vapen, dels bristen på en typ av vapen som man fullt ut behärskar historiskt sett, nämligen de rysktillverkade. Det är en typ av vapen som landets militär är utbildad i att använda.

Dels att väst har haft svårt att få loss vapenförstärkning.

– Det finns vissa hinder för västvärlden i försöken att förse ukrainska armén med vapen, framhåller New York Times.

Ett av dem kan nu vara på väg att försvinna, Det är Cypern som kan få en viktig roll i att förse Ukraina medvapen.

Ett amerikansk vapenembargo mot landet har gjort att ö-landet byggt upp en buffert med vapen av olika slag.

Robotsystem på gång

Bland dem märks robotsystem. Om embargot lyft kan cyprioterna förse Ukraina med viktiga vapen som kan störa motståndarens flyg.

Parallellt lovar USA:s president att landet ska göra sitt.

– USA snabbar på leveransen av två avancerade luftvärnssystem till Ukraina, allt för att toillgodose president Volodymyr Zelenskiys önskan att väst ska förse landet med fler vapen, skriver nyhetsbyrån Bloomberg.

Även finansiell förstärkning

Även pengar är på väg in till Ukraina, lovar USA:s finansminister. Vederbörande hintar nu om att landet ska betala ut 4,5 miljarder dollar för att stärka Zelenskiys kassa:

– Vi är fast beslutna att få denna finansiering till er så snart som möjligt eftersom vi vet hur viktigt det är för att stödja ert modiga motstånd mot Rysslands illegala invasion, säger Yellen, enligt TT.

Foto: President of Russia office och President of Ukraine

Text: Redaktionen


28 mars

Flamingomissil slår ner – eldklot över rysk stad

2026 03 28

Ukraina har slagit till med en Flamingomissil i en rysk stad.

En ukrainsk FP5 Flamingo-missil har slagit ned i staden Tjapajevsk i Samara oblast i Ryssland.

Attacken har ägt rum på lördagsmorgonen.

Bilder och videor från sociala medier visar ett stort eldklot över en viktig anläggning i staden.

Slog till tidigt på morgonen

Den ukrainska Flamingomissilen uppges ha träffat en stor produktionsanläggning vid namn JSC Promsintez, som tillverkar sprängämnen.

Lokalbefolkningen i staden har lagt upp bilder och videor från attacken i sociala medier, rapporterar Kyiv Independent.

Ett foto visar hur Flamingomissilen närmar sig anläggningen.

Andra bilder och videor visar bland annat hur ett stort eldklot kommer från produktionsanläggningen.

– Explosioner rapporterades först av en lokal invånare omkring klockan 06:30 lokal tid, enligt tidningen.

Guvernören i Samara oblast, Vyacheslav Fedorishchev, ska mitt under attacken ha varnat för missilhotet.

Ukraina har ännu inte kommenterat attacken.

Massproduktion av Flamingo

Flamingomissilen presenterades förra sommaren.

Den används inte ofta, men en ökning av användningen har noterats sedan november 2025, enligt tidningen.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kallat Flamingomissilen för Ukrainas ”mest framgångsrika missil”.

Han har också meddelat att massproduktionen av Flamingomissiler tagit fart under vintern 2025-26.

Den inhemskt producerade missilen har en angiven räckvidd på 3000 kilometer, och anses förbättra Ukrainas långdistansförmåga avsevärt.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Har slagit till mot vapenfabriker

Den ryska fabriken som uppges ha attackerats, JSC Promsintez, tillverkar sprängämnen och ligger runt 750 kilometer från gränsen mellan Ukraina och Ryssland, uppger tidningen.

Ukraina har tidigare använt sig av Flamingomissiler för att attackera bland annat vapenfabriker.

Den 20 februari attackerades exempelvis Votkinsk-fabriken i Rysslands Udmurtienrepublik, där det ballistiska missilsystemet Iskander-M produceras.

LÄS OCKSÅ:  Ryska planen går i kras – ”dömd att misslyckas”

Arkivfoto: M. Ibrahim

Text: Redaktionen


28 mars 2026

JUST NU: Flicka hittad död på familjeresa till Kanarieöarna

2026 03 28

En norsk flicka har hittats död i vattnet.

En norska flicka har hittats död på Gran Canaria.

Flickan var i semesterparadiset tillsammans med sin familj men anmäldes försvunnen på lördagen.

Anmäldes försvunnen

Den norska tonårsflickan var i 16-årsåldern, rapporterar Canariavisen.

Hon hittades död i vattnet på lördagsmorgonen i hamnen i Puerto Rico i Mogán, på den populära semesterön Gran Canaria.

En av flickans familjemedlemmar hade också lämnat in en anmälan om försvunnen person på lördagen, uppger en talesperson för den spanska räddningstjänsten, rapporterar VG.

Polisstyrkan Guardia Civil bekräftar att flickan är död.

– Vi utreder vad som har hänt, säger en talesperson till tidningen.

Har identifierats av familjen

Den norska tonårsflickan har identifierats av sin familj, som bekräftar hennes identitet, enligt spanska myndigheter.

Hennes kropp har skickats till obduktion.

Även det norska Utrikesdepartementet har bekräftat det tragiska dödsfallet.

– Utrikesdepartementet är medvetet om att en norsk medborgare har avlidit på Gran Canaria, skriver Johanne Severinsen, presstalesperson vid Utrikesdepartementet, till tidningen.

Nu ska man utreda dödsfallet för att försöka bringa klarhet i hur och varför flickan har förlorat livet.

Dödsorsaken uppges i nuläget vara okänd.

Hittades vid hamnmynning

Den norska tonårsflickan ska alltså ha varit på semester med sin familj.

Familjen bodde nära stranden i Barranco Agua la Perra, uppger Canariavisen.

Hon uppges ha hittats avliden vid hamnmynningen på den populära semesterorten, som ligger i öns sydvästra del, enligt tidningen.

Kanarieöarna är en mycket populär turistdestination bland både norrmän, svenska och andra européer.

År 2025 besöktes ögruppen av cirka 428 000 norska och 350 500 svenska turister ögruppen, rapporterar Canariajournalen.

Antalet norska och svenska turister har dock minskat de senaste åren.

Foto: Summer Stock

Text: Redaktionen