UTRIKES: Krigets dilemma – för båda parter

2022 10 12

Det krig som är inne på sin åttonde månad kostar liv, pengar och vapen. Båda sidor söker febrilt efter förstärkning.

Rapporter om både Ukrainas oh Rysslands brist på vapen kommer regelbundet. I går kom information från den brittiske underrättelsechefen Jeremy Fleming.

– Vi vet – och ryska militära befälhavare på marken vet – att deras (Rysslands) förnödenheter och ammunition håller på att ta slut, framhöll han i ett tal vid den årliga säkerhetsföreläsningen vid Royal United Services Institute, enligt BBC.

Att Ukraina under krigets gång har jobbat febrilt för att få fram vapen är ingen hemlighet.

Vana vid rysktillverkade vapen

Dels bristen på vapen, dels bristen på en typ av vapen som man fullt ut behärskar historiskt sett, nämligen de rysktillverkade. Det är en typ av vapen som landets militär är utbildad i att använda.

Dels att väst har haft svårt att få loss vapenförstärkning.

– Det finns vissa hinder för västvärlden i försöken att förse ukrainska armén med vapen, framhåller New York Times.

Ett av dem kan nu vara på väg att försvinna, Det är Cypern som kan få en viktig roll i att förse Ukraina medvapen.

Ett amerikansk vapenembargo mot landet har gjort att ö-landet byggt upp en buffert med vapen av olika slag.

Robotsystem på gång

Bland dem märks robotsystem. Om embargot lyft kan cyprioterna förse Ukraina med viktiga vapen som kan störa motståndarens flyg.

Parallellt lovar USA:s president att landet ska göra sitt.

– USA snabbar på leveransen av två avancerade luftvärnssystem till Ukraina, allt för att toillgodose president Volodymyr Zelenskiys önskan att väst ska förse landet med fler vapen, skriver nyhetsbyrån Bloomberg.

Även finansiell förstärkning

Även pengar är på väg in till Ukraina, lovar USA:s finansminister. Vederbörande hintar nu om att landet ska betala ut 4,5 miljarder dollar för att stärka Zelenskiys kassa:

– Vi är fast beslutna att få denna finansiering till er så snart som möjligt eftersom vi vet hur viktigt det är för att stödja ert modiga motstånd mot Rysslands illegala invasion, säger Yellen, enligt TT.

Foto: President of Russia office och President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen