UTRIKES: Krigets dilemma – för båda parter

2022 10 12

Det krig som är inne på sin åttonde månad kostar liv, pengar och vapen. Båda sidor söker febrilt efter förstärkning. 

Rapporter om både Ukrainas oh Rysslands brist på vapen kommer regelbundet. I går kom information från den brittiske underrättelsechefen Jeremy Fleming.

– Vi vet – och ryska militära befälhavare på marken vet – att deras (Rysslands) förnödenheter och ammunition håller på att ta slut, framhöll han i ett tal vid den årliga säkerhetsföreläsningen vid Royal United Services Institute, enligt BBC.

Att Ukraina under krigets gång har jobbat febrilt för att få fram vapen är ingen hemlighet.

Vana vid rysktillverkade vapen

Dels bristen på vapen, dels bristen på en typ av vapen som man fullt ut behärskar historiskt sett, nämligen de rysktillverkade. Det är en typ av vapen som landets militär är utbildad i att använda.

Dels att väst har haft svårt att få loss vapenförstärkning.

– Det finns vissa hinder för västvärlden i försöken att förse ukrainska armén med vapen, framhåller New York Times.

Ett av dem kan nu vara på väg att försvinna, Det är Cypern som kan få en viktig roll i att förse Ukraina medvapen.

Ett amerikansk vapenembargo mot landet har gjort att ö-landet byggt upp en buffert med vapen av olika slag.

Robotsystem på gång

Bland dem märks robotsystem. Om embargot lyft kan cyprioterna förse Ukraina med viktiga vapen som kan störa motståndarens flyg.

Parallellt lovar USA:s president att landet ska göra sitt.

– USA snabbar på leveransen av två avancerade luftvärnssystem till Ukraina, allt för att toillgodose president Volodymyr Zelenskiys önskan att väst ska förse landet med fler vapen, skriver nyhetsbyrån Bloomberg.

Även finansiell förstärkning

Även pengar är på väg in till Ukraina, lovar USA:s finansminister. Vederbörande hintar nu om att landet ska betala ut 4,5 miljarder dollar för att stärka Zelenskiys kassa:

– Vi är fast beslutna att få denna finansiering till er så snart som möjligt eftersom vi vet hur viktigt det är för att stödja ert modiga motstånd mot Rysslands illegala invasion, säger Yellen, enligt TT.

Foto: President of Russia office och President of Ukraine

Text: Redaktionen


JUST NU: Filmen alla vill se på Netlix – världens mest sedda

2025 11 26

Den nya julfilmen ”Champagne Problems” gör succé på Netflix.

Filmen har 20,5 miljoner visningar sedan premiären den 19 november.

Siffran innebär att ”Champagne Problems” är världens mest sedda film på streamingplattformen just nu.

”Sagolik miljö”

Filmen är en romantisk komedi med jul- och vintertema. Huvudpersonen Sydney Price (spelad av Minka Kelly) är en arbetsnarkoman som jobbar med företagssammanslagningar.

Sydney skickas till Frankrike på affärsuppdrag inför julen. Hennes uppdrag är att ro i hamn ett uppköp av ett exklusivt franskt champagnemärke.

Under en glamorös utekväll tar affärsuppdraget en oväntad vändning.

Sydney möter Henri (spelad av Tom Wozniczka), och de inleder snabbt en romans. Nästa dag upptäcker hon att Henri är son till grundaren av just det champagnehus som hon är där för att förvärva.

– Det som börjar som en affärsresa förvandlas snabbt till en gnistrande julromantik fylld av charm, humor, champagnebubblor och massor av julstämning. Perfekt för dig som älskar filmer där kärlek och affärer kolliderar i en sagolik miljö, skriver Andreas Gill, redaktör TV.nu, om succéfilmen.

LÄS MER: Årets bästa tv-film är utsedd – finns på Netflix

Premiärdag för Stranger Things

Beskedet om ”Champagne Problems” storsuccé kablas ut under en stor dag för Netflix. I dag, onsdag, är det premiär för den femte och sista säsongen av streamingplattformens dundersuccé Stranger Things.

Det blir avslutningen på serien som slagit tittarrekord efter tittarrekord och som anses vara en av streamingjättens bästa serier genom tiderna.

LÄS MER: Netflix sanslösa succéserie är tillbaka – efter tre år

Foto: Tumisu

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. 

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen