UTRIKES: Kris i Sydney – 30 000 evakueras

2022 07 04

Enorma regnmängder fortsätter att slå rejält mot redan hårt utsatta Sydney, Australien.

Efter nya skyfall under natten till måndagen, svensk tid, har myndigheterna beordrat 30 000 människor att lämna staden med omedelbar verkan, rapporterar Sydney Morning Herald.

Motsvarande en månads skyfall

Skyfall med regn motsvarande en hel månad har redan fallit. Idag väntar man sig ytterligare 100-150 millimeter regn.

– Vi har åtminstone ett dygn kvar innan regnet avtar, men marken är mättad och floderna översvämmade. Det är farligt där ute, säger Carlene York, blåljusansvarig i delstaten New South Wales, till tidningen.

Armén skickar 100 soldater

Armén i Australien har ryckt ut med 100 soldater för att hjälpa till med nödvändiga operationer i den stormdrabbade staden, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Sedan igår kväll har räddningspersonal behövt rädda över 80 personer när nu skyfallen på östkusten är inne på sin tredje dag.

Vägar under vatten

Vägarna i staden har försvunnit under vatten och floden i Camden, en förort i sydvästra Sydney, har förvandlats till en sjö. 

Tv-bilder har visat hur husbilar har vält på grund av ovädret.

Hårt drabbad region

Australiens östkust har varit hårt drabbade av översvämningar de senaste 1,5 åren. I mars tidigare i år dog 20 personer när översvämningsvatten steg över hustaken och bilar sveptes bort från vägarna.

Vädersystemet över Sydney matas av varm och våt luft från närheten av ekvatorn, menar Kimberley Reid, atmosfärforskare vid Monash University.

Lär öka med 80 procent

Men eftersom nederbörden i regionen är så varierande är det svårt att koppla denna specifika händelse till klimatförändringar, säger hon.

– Men vår forskning av översvämningarna i Sydney i mars 2021 visade att liknande händelser över Sydney sannolikt skulle inträffa 80 procent oftare i slutet av 2000-talet, säger Kimerley Reid enligt AFP.

“Ingen tvekan”

Enligt New South Wales premiärminister Dominic Perrottet behöver landet förbereda sig på att omfattande översvämningar kan bli ett återkommande problem.

– Det råder ingen tvekan om att dessa händelser blir vanligare, sade han på en presskonferens.

“Måste anpassa oss”

Han tillade:

– Regeringar måste anpassa sig och se till att vi reagerar på den föränderliga miljö vi befinner oss i.

Foto: A. Pethybridge

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen