UTRIKES: Massutvisning – 1,7 miljoner måste lämna omedelbart

2023 10 04

Mängder med afghanska medborgare utvisas med omedelbar verkan.

“Alla illegala invandrare” måste lämna landet senast sista oktober.

– Annars kommer alla brottsbekämpande myndigheter att användas för att deportera dem, är budskapet till de 1,7 miljoner människor som berörs av den nya ordern.

Varnar egna befolkningen

Orden kommer från den pakistanska inrikesministern Sarfraz Bugti, rapporterar flera internationella medier.

Ministern riktade samtidigt en varning till den egna befolkningen.

– Stränga rättsliga åtgärder kommer att vidtas mot alla pakistanska medborgare eller företag som tillhandahåller boende eller faciliteter till illegala utlänningar, säger Sarfraz Bugti enligt CNN.

Beskylls för terrorattacker

Under många års tid har Pakistan tagit emot flyktingar från grannlandet Afghanistan.

Redan i samband med Sovjetunionens invasion 1979 flydde många över gränsen och ytterligare en ström av människor som sökte hjälp ägde rum när talibanerna tog tillbaka Kabul för två år sedan.

Länderna delar många kulturella band med varandra.

Men enligt den pakistanska regeringen är den afghanska invandringen också skäl till en stor ökning av självmordsbombningar i landet – 14 av 24 stora terrorattacker skylls på personer eller organisationer från Afghanistan.

– Det finns attacker mot oss från Afghanistan och afghanska medborgare är inblandade i dessa attacker. Vi har bevis för det, säger Sarfraz Bugti på en presskonferens.

Beskedet kritiseras: "Djupt oroande"

Pakistans besked kritiseras hårt av människorättsorganisationer, bland annat Amnesty International.

I ett uttalande beskriver organisationen att många afghaner lever i rädsla för förföljelse från talibanerna och när de har flytt till Pakistan har de utsatts för godtyckliga bestraffningar, arresteringar och utvisningshot.

– Det är djupt oroande att situationen för afghanska flyktingar i Pakistan inte får vederbörlig internationell uppmärksamhet, framhåller Amnesty International.

Uppgifter: Minst 1 000 fängslade

Omkring 1,3 miljoner afghaner är registrerade som flyktingar i Pakistan, enligt FN.

Ytterligare 880 000 innehar rättslig status att få stanna kvar.

Afghanska tjänstemän i Pakistan har uppgett att lokala myndigheter redan börjat samla in afghaner oavsett om de har juridisk status att få stanna kvar eller  inte, skriver BBC.

Den afghanska ambassaden i landet hävdar att över tusen afghaner fängslats under de senaste två veckorna.

Foto: M. Jawaid Shamshad

Text: Redaktionen


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen