UTRIKES: Massutvisning – 1,7 miljoner måste lämna omedelbart

2023 10 04

“Alla illegala invandrare” måste lämna landet senast sista oktober.

– Annars kommer alla brottsbekämpande myndigheter att användas för att deportera dem, är budskapet till de 1,7 miljoner människor som berörs av den nya ordern.

Varnar egna befolkningen

Orden kommer från den pakistanska inrikesministern Sarfraz Bugti, rapporterar flera internationella medier.

Ministern riktade samtidigt en varning till den egna befolkningen.

– Stränga rättsliga åtgärder kommer att vidtas mot alla pakistanska medborgare eller företag som tillhandahåller boende eller faciliteter till illegala utlänningar, säger Sarfraz Bugti enligt CNN.

Beskylls för terrorattacker

Under många års tid har Pakistan tagit emot flyktingar från grannlandet Afghanistan.

Redan i samband med Sovjetunionens invasion 1979 flydde många över gränsen och ytterligare en ström av människor som sökte hjälp ägde rum när talibanerna tog tillbaka Kabul för två år sedan.

Länderna delar många kulturella band med varandra.

Men enligt den pakistanska regeringen är den afghanska invandringen också skäl till en stor ökning av självmordsbombningar i landet – 14 av 24 stora terrorattacker skylls på personer eller organisationer från Afghanistan.

– Det finns attacker mot oss från Afghanistan och afghanska medborgare är inblandade i dessa attacker. Vi har bevis för det, säger Sarfraz Bugti på en presskonferens.

Beskedet kritiseras: "Djupt oroande"

Pakistans besked kritiseras hårt av människorättsorganisationer, bland annat Amnesty International.

I ett uttalande beskriver organisationen att många afghaner lever i rädsla för förföljelse från talibanerna och när de har flytt till Pakistan har de utsatts för godtyckliga bestraffningar, arresteringar och utvisningshot.

– Det är djupt oroande att situationen för afghanska flyktingar i Pakistan inte får vederbörlig internationell uppmärksamhet, framhåller Amnesty International.

Uppgifter: Minst 1 000 fängslade

Omkring 1,3 miljoner afghaner är registrerade som flyktingar i Pakistan, enligt FN.

Ytterligare 880 000 innehar rättslig status att få stanna kvar.

Afghanska tjänstemän i Pakistan har uppgett att lokala myndigheter redan börjat samla in afghaner oavsett om de har juridisk status att få stanna kvar eller  inte, skriver BBC.

Den afghanska ambassaden i landet hävdar att över tusen afghaner fängslats under de senaste två veckorna.

Foto: M. Jawaid Shamshad

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen