UTRIKES: Missnöjet mot Putin växer

2022 09 14

Missnöjet mot Vladimir Putin växer i Ryssland.

I början av veckan krävde 18 distriktansvariga från Moskva och St. Petersburg diktatorns avgång i ett offentligt upprop.

– Vi, Rysslands kommunala deputerade, tror att president Vladimir Putins agerande är skadligt för Rysslands och dess medborgares framtid. Vi kräver Vladimir Putins avgång från posten som Ryska federationens president, stod det i uppropet, enligt nyhetssajten The Insider.

Efter utspelet fick kommunpolitikerna snabbt besök av den ryska polisen.

Nya namnunderskrifter

Trots polisbesöket har protestlistan blivit större.

Närmare 50 distriktansvariga har nu skrivit på en namninsamling som kräver Vladimir Putins avgång, rapporterar CNN.

– Mina kollegor och jag ville stödja ställföreträdarna, som nyligen kallades till polisen och snart kommer att ställas inför rätta, säger Ksenia Thorstrom, en kommunal ställföreträdare i St. Petersburg, till CNN.

Även om det i nuläget endast är lokala politiker som riktar kritik mot diktatorn beskrivs protesterna som ett trendbrott.

Missnöjet mot Putins anfallskrig i Ukraina har tidigare inte nått offentligheten i samma utsträckning som nu.

Kadyrov kritiserar Putin

Kritik mot Rysslands krig kommer även från oväntat håll.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov har öppet kritiserat den ryska krigsinsatsen.

– De har gjort misstag och jag tror att de kommer att dra de nödvändiga slutsatserna, sa den Kreml-utnämnde ledaren i ett ljudmeddelande som postades på hans Telegram-kanal på söndagen, rapporterar The Guardian.

– Om inga förändringar i strategin görs idag eller imorgon, kommer jag att tvingas prata med ledningen för försvarsministeriet och landets ledning för att förklara den verkliga situationen på plats för dem. Det är en väldigt intressant situation. Det är häpnadsväckande, skulle jag säga, tillade Kadyrov.

Många enheter från Tjetjenien har deltagit i Rysslands krigsinsats, och medan Kadyrov till synes är lojal mot Moskva, är han en av få ryska politiska figurer som Kreml inte helt kontrollerar.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen