UTRIKES: Missnöjet mot Putin växer

2022 09 14

I början av veckan krävde 18 distriktansvariga från Moskva och St. Petersburg diktatorns avgång i ett offentligt upprop.

– Vi, Rysslands kommunala deputerade, tror att president Vladimir Putins agerande är skadligt för Rysslands och dess medborgares framtid. Vi kräver Vladimir Putins avgång från posten som Ryska federationens president, stod det i uppropet, enligt nyhetssajten The Insider.

Efter utspelet fick kommunpolitikerna snabbt besök av den ryska polisen.

Nya namnunderskrifter

Trots polisbesöket har protestlistan blivit större.

Närmare 50 distriktansvariga har nu skrivit på en namninsamling som kräver Vladimir Putins avgång, rapporterar CNN.

– Mina kollegor och jag ville stödja ställföreträdarna, som nyligen kallades till polisen och snart kommer att ställas inför rätta, säger Ksenia Thorstrom, en kommunal ställföreträdare i St. Petersburg, till CNN.

Även om det i nuläget endast är lokala politiker som riktar kritik mot diktatorn beskrivs protesterna som ett trendbrott. 

Missnöjet mot Putins anfallskrig i Ukraina har tidigare inte nått offentligheten i samma utsträckning som nu. 

Kadyrov kritiserar Putin

Kritik mot Rysslands krig kommer även från oväntat håll.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov har öppet kritiserat den ryska krigsinsatsen.

– De har gjort misstag och jag tror att de kommer att dra de nödvändiga slutsatserna, sa den Kreml-utnämnde ledaren i ett ljudmeddelande som postades på hans Telegram-kanal på söndagen, rapporterar The Guardian.

– Om inga förändringar i strategin görs idag eller imorgon, kommer jag att tvingas prata med ledningen för försvarsministeriet och landets ledning för att förklara den verkliga situationen på plats för dem. Det är en väldigt intressant situation. Det är häpnadsväckande, skulle jag säga, tillade Kadyrov. 

Många enheter från Tjetjenien har deltagit i Rysslands krigsinsats, och medan Kadyrov till synes är lojal mot Moskva, är han en av få ryska politiska figurer som Kreml inte helt kontrollerar.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen