UTRIKES: Missnöjet mot Putin växer

2022 09 14

Missnöjet mot Vladimir Putin växer i Ryssland.

I början av veckan krävde 18 distriktansvariga från Moskva och St. Petersburg diktatorns avgång i ett offentligt upprop.

– Vi, Rysslands kommunala deputerade, tror att president Vladimir Putins agerande är skadligt för Rysslands och dess medborgares framtid. Vi kräver Vladimir Putins avgång från posten som Ryska federationens president, stod det i uppropet, enligt nyhetssajten The Insider.

Efter utspelet fick kommunpolitikerna snabbt besök av den ryska polisen.

Nya namnunderskrifter

Trots polisbesöket har protestlistan blivit större.

Närmare 50 distriktansvariga har nu skrivit på en namninsamling som kräver Vladimir Putins avgång, rapporterar CNN.

– Mina kollegor och jag ville stödja ställföreträdarna, som nyligen kallades till polisen och snart kommer att ställas inför rätta, säger Ksenia Thorstrom, en kommunal ställföreträdare i St. Petersburg, till CNN.

Även om det i nuläget endast är lokala politiker som riktar kritik mot diktatorn beskrivs protesterna som ett trendbrott. 

Missnöjet mot Putins anfallskrig i Ukraina har tidigare inte nått offentligheten i samma utsträckning som nu. 

Kadyrov kritiserar Putin

Kritik mot Rysslands krig kommer även från oväntat håll.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov har öppet kritiserat den ryska krigsinsatsen.

– De har gjort misstag och jag tror att de kommer att dra de nödvändiga slutsatserna, sa den Kreml-utnämnde ledaren i ett ljudmeddelande som postades på hans Telegram-kanal på söndagen, rapporterar The Guardian.

– Om inga förändringar i strategin görs idag eller imorgon, kommer jag att tvingas prata med ledningen för försvarsministeriet och landets ledning för att förklara den verkliga situationen på plats för dem. Det är en väldigt intressant situation. Det är häpnadsväckande, skulle jag säga, tillade Kadyrov. 

Många enheter från Tjetjenien har deltagit i Rysslands krigsinsats, och medan Kadyrov till synes är lojal mot Moskva, är han en av få ryska politiska figurer som Kreml inte helt kontrollerar.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

12 okt 26

”Kastar in handduken” – nya uppgifter om regeringsbildningen

2026 10 12

På tisdag ska Magdalena Andersson (S) träffa talmannen Andreas Norlén.

Under mötet ska S-ledaren redogöra för hur sonderingsuppdraget har gått och sina möjligheter att bilda en ny regering.

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

Enligt källor med insyn i förhandlingarna är det mycket osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister.

– Det vore förvånande om det skedde ett genombrott före tisdag. Troligast är att Magdalena Andersson kastar in handduken, säger en källa till DN.

Hävdar: Nödvändig motgång

Magdalena Andersson (S) har dock inte gett upp hoppet om att bli statsminister. En annan källa med insyn i förhandlingarna framhåller att det kan vara nödvändigt för S-ledaren att fällas i en första statsministeromröstning.  

– Det kanske behövs en omröstning för att sätta mer press på de inblandade partierna, säger personen till tidningen.

Stor frustration

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar, vilket har fått förhandlingarna på den rödgröna sidan att stagnera.

Flera tunga S-profiler har riktat skarp kritik mot regeringsprocessen,

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, sade en högt uppsatt socialdemokrat till Expressen förra veckan.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, tillade S-toppen.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

FAKTA: Statsministeromröstningar i Sverige

- När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Målet är att hitta den statsministerkandidat som har störst möjlighet att bilda en regering som har tillräckligt stöd i riksdagen.

- Talmannens förslag till statsminister bordläggs en andra gång och ska därefter prövas av riksdagsledamöterna i kammaren i en omröstning senast på fjärde dagen efter den dag då förslaget lagts fram.

- Om mer än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget går det inte igenom. Annars är det godkänt.

Källa: Riksdagen

Läs också: Flera republikaner går emot Trump

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen