UTRIKES: Missnöjet mot Putin växer

2022 09 14

Missnöjet mot Vladimir Putin växer i Ryssland.

I början av veckan krävde 18 distriktansvariga från Moskva och St. Petersburg diktatorns avgång i ett offentligt upprop.

– Vi, Rysslands kommunala deputerade, tror att president Vladimir Putins agerande är skadligt för Rysslands och dess medborgares framtid. Vi kräver Vladimir Putins avgång från posten som Ryska federationens president, stod det i uppropet, enligt nyhetssajten The Insider.

Efter utspelet fick kommunpolitikerna snabbt besök av den ryska polisen.

Nya namnunderskrifter

Trots polisbesöket har protestlistan blivit större.

Närmare 50 distriktansvariga har nu skrivit på en namninsamling som kräver Vladimir Putins avgång, rapporterar CNN.

– Mina kollegor och jag ville stödja ställföreträdarna, som nyligen kallades till polisen och snart kommer att ställas inför rätta, säger Ksenia Thorstrom, en kommunal ställföreträdare i St. Petersburg, till CNN.

Även om det i nuläget endast är lokala politiker som riktar kritik mot diktatorn beskrivs protesterna som ett trendbrott.

Missnöjet mot Putins anfallskrig i Ukraina har tidigare inte nått offentligheten i samma utsträckning som nu.

Kadyrov kritiserar Putin

Kritik mot Rysslands krig kommer även från oväntat håll.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov har öppet kritiserat den ryska krigsinsatsen.

– De har gjort misstag och jag tror att de kommer att dra de nödvändiga slutsatserna, sa den Kreml-utnämnde ledaren i ett ljudmeddelande som postades på hans Telegram-kanal på söndagen, rapporterar The Guardian.

– Om inga förändringar i strategin görs idag eller imorgon, kommer jag att tvingas prata med ledningen för försvarsministeriet och landets ledning för att förklara den verkliga situationen på plats för dem. Det är en väldigt intressant situation. Det är häpnadsväckande, skulle jag säga, tillade Kadyrov.

Många enheter från Tjetjenien har deltagit i Rysslands krigsinsats, och medan Kadyrov till synes är lojal mot Moskva, är han en av få ryska politiska figurer som Kreml inte helt kontrollerar.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen