UTRIKES: Ryssland kallar FN till akutmöte

2022 08 10

Det är situationen kring det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzja som ligger bakom inkallningen.

Mikhail Ulyanov, Rysslands representant för internationella organisationer i Wien, kräver omgående ett möte med FN:s säkerhetsråd, rapporterar BBC.

Mötet ska redan vara schemalagt att äga rum imorgon, torsdag, i New York.

Begär genomgång

Bakgrunden är att Ryssland anklagar Ukraina för att ligga bakom de attacker som utförts mot kärnkraftverket Zaporizjzja i sydsöstra delen av landet.

– Ryssland begärde en genomgång från FN:s säkerhetsråd som skulle hållas på eftermiddagen den 11 augusti, i samband med Ukrainas senaste attacker mot kärnkraftverket Zaporizjzja och deras möjliga konsekvenser, uppger en källa till den statligt kontrollerade ryska nyhetsbyrån TASS.

Anklagar Ukraina för “konstgjorda hinder”

Enligt Ryssland har Ukraina inte enbart legat bakom attackerna.

Ulyanov anklagar även det invaderade landet för att skapa “konstgjorda hinder och svårigheter” för det Internationella atomenergiorganet att rycka in, skriver BBC.

Omvärlden pekar ut Ryssland

Från ukrainskt håll är man övertygade om att det är rysk militär som ligger bakom attackerna mot vad som är Europas största kärnkraftverk.

– Ryska terrorister blev först i världen att använda ett kärnkraftverk för terror, kommenterade Ukrainas president Volodymyr Zelensky händelserna för två dagar sedan.

Företrädare för G7-länderna har även uppmanat Ryssland att omedelbart släppa ifrån sig kontrollen över kärnkraftverket till Ukraina.

G7-länderna varnar för risken att den ryska armén utsätter både Ukraina och omvärlden för en stor risk om man inte upphör med den militära aktiviteten i området, erfar BBC.

Varnar för kärnkraftskatastrof

Enligt TASS har Ryssland krävt att Rafael Grossi, chef för FN:s atomenergiorgan IAEA ska delta på mötet under morgondagen.

Han har själv varit inne på samma spår som G7-länderna och till och med varnat för risken att en kärnkraftskatastrof äger rum.

– Jag är extremt oroad över beskjutningen på Europas största kärnkraftverk, vilket understryker den mycket verkliga risken för en kärnkraftskatastrof som kan hota folkhälsan och miljön i Ukraina och utanför, sa Grossi enligt Reuters.

Foto: United Nations

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen