UTRIKES: Ryssland kallar FN till akutmöte

2022 08 10

Det är situationen kring det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzja som ligger bakom inkallningen.

Mikhail Ulyanov, Rysslands representant för internationella organisationer i Wien, kräver omgående ett möte med FN:s säkerhetsråd, rapporterar BBC.

Mötet ska redan vara schemalagt att äga rum imorgon, torsdag, i New York.

Begär genomgång

Bakgrunden är att Ryssland anklagar Ukraina för att ligga bakom de attacker som utförts mot kärnkraftverket Zaporizjzja i sydsöstra delen av landet.

– Ryssland begärde en genomgång från FN:s säkerhetsråd som skulle hållas på eftermiddagen den 11 augusti, i samband med Ukrainas senaste attacker mot kärnkraftverket Zaporizjzja och deras möjliga konsekvenser, uppger en källa till den statligt kontrollerade ryska nyhetsbyrån TASS.

Anklagar Ukraina för “konstgjorda hinder”

Enligt Ryssland har Ukraina inte enbart legat bakom attackerna.

Ulyanov anklagar även det invaderade landet för att skapa “konstgjorda hinder och svårigheter” för det Internationella atomenergiorganet att rycka in, skriver BBC.

Omvärlden pekar ut Ryssland

Från ukrainskt håll är man övertygade om att det är rysk militär som ligger bakom attackerna mot vad som är Europas största kärnkraftverk.

– Ryska terrorister blev först i världen att använda ett kärnkraftverk för terror, kommenterade Ukrainas president Volodymyr Zelensky händelserna för två dagar sedan.

Företrädare för G7-länderna har även uppmanat Ryssland att omedelbart släppa ifrån sig kontrollen över kärnkraftverket till Ukraina.

G7-länderna varnar för risken att den ryska armén utsätter både Ukraina och omvärlden för en stor risk om man inte upphör med den militära aktiviteten i området, erfar BBC.

Varnar för kärnkraftskatastrof

Enligt TASS har Ryssland krävt att Rafael Grossi, chef för FN:s atomenergiorgan IAEA ska delta på mötet under morgondagen.

Han har själv varit inne på samma spår som G7-länderna och till och med varnat för risken att en kärnkraftskatastrof äger rum.

– Jag är extremt oroad över beskjutningen på Europas största kärnkraftverk, vilket understryker den mycket verkliga risken för en kärnkraftskatastrof som kan hota folkhälsan och miljön i Ukraina och utanför, sa Grossi enligt Reuters.

Foto: United Nations

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen