UTRIKES: Ryssland kallar FN till akutmöte

2022 08 10

Det är situationen kring det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzja som ligger bakom inkallningen.

Mikhail Ulyanov, Rysslands representant för internationella organisationer i Wien, kräver omgående ett möte med FN:s säkerhetsråd, rapporterar BBC.

Mötet ska redan vara schemalagt att äga rum imorgon, torsdag, i New York.

Begär genomgång

Bakgrunden är att Ryssland anklagar Ukraina för att ligga bakom de attacker som utförts mot kärnkraftverket Zaporizjzja i sydsöstra delen av landet.

– Ryssland begärde en genomgång från FN:s säkerhetsråd som skulle hållas på eftermiddagen den 11 augusti, i samband med Ukrainas senaste attacker mot kärnkraftverket Zaporizjzja och deras möjliga konsekvenser, uppger en källa till den statligt kontrollerade ryska nyhetsbyrån TASS.

Anklagar Ukraina för “konstgjorda hinder”

Enligt Ryssland har Ukraina inte enbart legat bakom attackerna.

Ulyanov anklagar även det invaderade landet för att skapa “konstgjorda hinder och svårigheter” för det Internationella atomenergiorganet att rycka in, skriver BBC.

Omvärlden pekar ut Ryssland

Från ukrainskt håll är man övertygade om att det är rysk militär som ligger bakom attackerna mot vad som är Europas största kärnkraftverk.

– Ryska terrorister blev först i världen att använda ett kärnkraftverk för terror, kommenterade Ukrainas president Volodymyr Zelensky händelserna för två dagar sedan.

Företrädare för G7-länderna har även uppmanat Ryssland att omedelbart släppa ifrån sig kontrollen över kärnkraftverket till Ukraina.

G7-länderna varnar för risken att den ryska armén utsätter både Ukraina och omvärlden för en stor risk om man inte upphör med den militära aktiviteten i området, erfar BBC.

Varnar för kärnkraftskatastrof

Enligt TASS har Ryssland krävt att Rafael Grossi, chef för FN:s atomenergiorgan IAEA ska delta på mötet under morgondagen.

Han har själv varit inne på samma spår som G7-länderna och till och med varnat för risken att en kärnkraftskatastrof äger rum.

– Jag är extremt oroad över beskjutningen på Europas största kärnkraftverk, vilket understryker den mycket verkliga risken för en kärnkraftskatastrof som kan hota folkhälsan och miljön i Ukraina och utanför, sa Grossi enligt Reuters.

Foto: United Nations

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen

30nov2025

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen