UTRIKES: Tårgas och skott på universitet

2022 10 03

De religiöst grundade striderna i den västasiatiska republiken fortsätter i oförminskad styrka.

Det började med att Mahsa Amini bar sin sjal på fel sätt, greps och misshandlades till döds.

Sedan har våldsspiralen stigit, oroligheterna och brutaliteten accentuerats.

Nu är de religiöst grundade händelserna i Iran inne på tredje veckan och det rapporteras om fler och mer brutala angrepp från den religiösa, så kallade moralpolisen.

På söndagskvällen kom uppgifter om att det brutit ut våldsamheter på det välrenommerade Sharif-universitet i huvudstaden Teheran.

Instängda första dagen på skolan

BBC och flera medier uppger att studenter, varav somliga gjorde sin första dag som studenter, har stängts in på campusområdet. Andra har försökt fly, och enligt sekvenser på sociala medier har de uppenbarligen beskjutits.

– Säkerhetsstyrkor attackerade studenthem och avfyrade pistoler mot deras sovsalar, rapporterar Iran international.

Andra uppgiftslämnare gör gällande att även tårgas har använts mot demonstranterna i ett försök att skingra dem som deltar i upproret.

Hur många som har fått sätta livet till hittills är ännu oklart. Men den Norgebaserade människorättsorganisationen anger 133 död. Det är betydligt fler än den siffra som framkom på söndagskvällen.

Brott mot mänskliga rättigheter

Iranska organisationen Mänskliga rttigheters chef, Mahmood Amiry-Moghaddam fördömde det faktum att oroligheterna leder till dödande

– Dödandet av demonstranter, särskilt dem i staden Zahedan är brott mot de mänskliga rättigheterna.

I den staden kommer uppgifter om att en 15-årig flicka våldtagits av en polischef.

Han tillade:

– Det internationella samfundet har en skyldighet att utreda detta brott och förhindra att ytterligare brott begås av den islamiska republiken.

Internet fungerar dålig

Orsaken till den delvis ofullständiga rapporteringen från oroligheterna beror på att internet fungerar dåligt eller inte alls.

– Instagram, WhatsApp, Signal, Viber, Skype, LinkedIn, Google Play, App Store, fyra onlinespel och många andra utländska plattformar är nere och deras webbplatser har filtrerats, understryker Iran international.

Foto: H. Dadkhah

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)