UTRIKES: Tårgas och skott på universitet

2022 10 03

Det började med att Mahsa Amini bar sin sjal på fel sätt, greps och misshandlades till döds. 

Sedan har våldsspiralen stigit, oroligheterna och brutaliteten accentuerats. 

Nu är de religiöst grundade händelserna i Iran inne på tredje veckan och det rapporteras om fler och mer brutala angrepp från den religiösa, så kallade moralpolisen. 

På söndagskvällen kom uppgifter om att det brutit ut våldsamheter på det välrenommerade Sharif-universitet i huvudstaden Teheran. 

Instängda första dagen på skolan

BBC och flera medier uppger att studenter, varav somliga gjorde sin första dag som studenter, har stängts in på campusområdet. Andra har försökt fly, och enligt sekvenser på sociala medier har de uppenbarligen beskjutits. 

–  Säkerhetsstyrkor attackerade studenthem och avfyrade pistoler mot deras sovsalar, rapporterar Iran international. 

Andra uppgiftslämnare gör gällande att även tårgas har använts mot demonstranterna i ett försök att skingra dem som deltar i upproret. 

Hur många som har fått sätta livet till hittills är ännu oklart. Men den Norgebaserade människorättsorganisationen anger 133 död. Det är betydligt fler än den siffra som framkom på söndagskvällen. 

Brott mot mänskliga rättigheter

Iranska organisationen Mänskliga rttigheters chef, Mahmood Amiry-Moghaddam fördömde det faktum att oroligheterna leder till dödande 

–  Dödandet av demonstranter, särskilt dem i staden Zahedan är brott mot de mänskliga rättigheterna. 

I den staden kommer uppgifter om att en 15-årig flicka våldtagits av en polischef.

Han tillade: 

–  Det internationella samfundet har en skyldighet att utreda detta brott och förhindra att ytterligare brott begås av den islamiska republiken.

Internet fungerar dålig 

Orsaken till den delvis ofullständiga rapporteringen från oroligheterna beror på att internet fungerar dåligt eller inte alls. 

–  Instagram, WhatsApp, Signal, Viber, Skype, LinkedIn, Google Play, App Store, fyra onlinespel och många andra utländska plattformar är nere och deras webbplatser har filtrerats, understryker Iran international. 

Foto: H. Dadkhah

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen