UTRIKES: Tårgas och skott på universitet

2022 10 03

De religiöst grundade striderna i den västasiatiska republiken fortsätter i oförminskad styrka.

Det började med att Mahsa Amini bar sin sjal på fel sätt, greps och misshandlades till döds.

Sedan har våldsspiralen stigit, oroligheterna och brutaliteten accentuerats.

Nu är de religiöst grundade händelserna i Iran inne på tredje veckan och det rapporteras om fler och mer brutala angrepp från den religiösa, så kallade moralpolisen.

På söndagskvällen kom uppgifter om att det brutit ut våldsamheter på det välrenommerade Sharif-universitet i huvudstaden Teheran.

Instängda första dagen på skolan

BBC och flera medier uppger att studenter, varav somliga gjorde sin första dag som studenter, har stängts in på campusområdet. Andra har försökt fly, och enligt sekvenser på sociala medier har de uppenbarligen beskjutits.

– Säkerhetsstyrkor attackerade studenthem och avfyrade pistoler mot deras sovsalar, rapporterar Iran international.

Andra uppgiftslämnare gör gällande att även tårgas har använts mot demonstranterna i ett försök att skingra dem som deltar i upproret.

Hur många som har fått sätta livet till hittills är ännu oklart. Men den Norgebaserade människorättsorganisationen anger 133 död. Det är betydligt fler än den siffra som framkom på söndagskvällen.

Brott mot mänskliga rättigheter

Iranska organisationen Mänskliga rttigheters chef, Mahmood Amiry-Moghaddam fördömde det faktum att oroligheterna leder till dödande

– Dödandet av demonstranter, särskilt dem i staden Zahedan är brott mot de mänskliga rättigheterna.

I den staden kommer uppgifter om att en 15-årig flicka våldtagits av en polischef.

Han tillade:

– Det internationella samfundet har en skyldighet att utreda detta brott och förhindra att ytterligare brott begås av den islamiska republiken.

Internet fungerar dålig

Orsaken till den delvis ofullständiga rapporteringen från oroligheterna beror på att internet fungerar dåligt eller inte alls.

– Instagram, WhatsApp, Signal, Viber, Skype, LinkedIn, Google Play, App Store, fyra onlinespel och många andra utländska plattformar är nere och deras webbplatser har filtrerats, understryker Iran international.

Foto: H. Dadkhah

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen