Utvisningsdömda sexbrottslingar lurar systemet – gränspoliser rasar

2021 05 27

Svensk gränspolis larmar om att 90% av brottslingarna som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blåser svenska rättssystemet och klamrar sig kvar i landet genom att vägra göra covidtest.

Dessa uppgifter florerar i olika Facebookgrupper och redovisas nu av Sveriges Radio och Expressen. Polisens Nationella Operativa Avdelning, NOA, förklarar att när brottslingarna vägrar covidtestet så kan dom inte utvisas utan placeras istället i förvar enligt SR. Utan ett negativt covidtest kan inte utvisningarna genomföras eftersom det är ett måste både för flygbolagen och mottagarländerna men svensk lag godkänner inte att covidtest genomförs om den som ska testas säger nej.

Detta har lett till platsbrist på förvar och häkten och i vissa fall släpps utvisningsdömda med anmälningsplikt enligt SR.

Expressen redovisar hur flera utländska personer som begått allvarliga sexualbrott mot unga flickor vägrar covidtest för att hålla sig kvar i Sverige. Ett exempel är en man som vägrar att ta både covidtest och vaccin och undgår därför utvisning.

– Handlingsförlamade politiker

Gränspoliser uttrycker sin frustration i Expressen.

– Det är en extrem handlingsförlamning från politiken. Man förstår inte vilka enorma kostnader det är för samhället, säger en gränspolis i Västsverige.

– Jag har hållit kvar mina utvisningsdömda, de är en fara för allmänheten. Dömda för allvarliga brott ofta mer än en gång. Men det är ju en tidsfråga hur länge man kan hålla dem, säger en beslutsfattare inom polisen till Expressen.

Moderaterna vill att lagen ändras så att brottslingarna kan tvångstestas för att kunna verkställa utvisningsbeslut. Men justitieminister Morgan Johansson säger nej till tvångstestning enligt SR.

– Tvångstestning – och i förlängningen förmodligen också tvångsvaccinering – är en mycket långtgående åtgärd som också har grundlagsaspekter och som jag för närvarande inte är beredd att överväga, uppgav Morgan Johansson så sent som 12 maj enligt Expressen.

ANALYS

En kraftig majoritet av väljarna torde anse att det är orimligt att utvisningsdömda sexbrottslingar och andra grova brottslingar kan hålla sig kvar i landet genom att vägra ta covidtest och att detta möjliggörs av svensk lag.

Detta är ett tydligt exempel på något som sannolikt bidrar till både ökad främlingsfientlighet och ökat politikerförakt. Politiker som försvarar detta system har en stor pedagogisk utmaning och förlorar sannolikt stöd hos väljarna.

Foto: L. Villasmil

[yop_poll id="112"]

04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen