Utvisningsdömda sexbrottslingar lurar systemet – gränspoliser rasar

2021 05 27

Svensk gränspolis larmar om att 90% av brottslingarna som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blåser svenska rättssystemet och klamrar sig kvar i landet genom att vägra göra covidtest.

Dessa uppgifter florerar i olika Facebookgrupper och redovisas nu av Sveriges Radio och Expressen. Polisens Nationella Operativa Avdelning, NOA, förklarar att när brottslingarna vägrar covidtestet så kan dom inte utvisas utan placeras istället i förvar enligt SR. Utan ett negativt covidtest kan inte utvisningarna genomföras eftersom det är ett måste både för flygbolagen och mottagarländerna men svensk lag godkänner inte att covidtest genomförs om den som ska testas säger nej.

Detta har lett till platsbrist på förvar och häkten och i vissa fall släpps utvisningsdömda med anmälningsplikt enligt SR.

Expressen redovisar hur flera utländska personer som begått allvarliga sexualbrott mot unga flickor vägrar covidtest för att hålla sig kvar i Sverige. Ett exempel är en man som vägrar att ta både covidtest och vaccin och undgår därför utvisning.

– Handlingsförlamade politiker

Gränspoliser uttrycker sin frustration i Expressen.

– Det är en extrem handlingsförlamning från politiken. Man förstår inte vilka enorma kostnader det är för samhället, säger en gränspolis i Västsverige.

– Jag har hållit kvar mina utvisningsdömda, de är en fara för allmänheten. Dömda för allvarliga brott ofta mer än en gång. Men det är ju en tidsfråga hur länge man kan hålla dem, säger en beslutsfattare inom polisen till Expressen.

Moderaterna vill att lagen ändras så att brottslingarna kan tvångstestas för att kunna verkställa utvisningsbeslut. Men justitieminister Morgan Johansson säger nej till tvångstestning enligt SR.

– Tvångstestning – och i förlängningen förmodligen också tvångsvaccinering – är en mycket långtgående åtgärd som också har grundlagsaspekter och som jag för närvarande inte är beredd att överväga, uppgav Morgan Johansson så sent som 12 maj enligt Expressen.

ANALYS

En kraftig majoritet av väljarna torde anse att det är orimligt att utvisningsdömda sexbrottslingar och andra grova brottslingar kan hålla sig kvar i landet genom att vägra ta covidtest och att detta möjliggörs av svensk lag.

Detta är ett tydligt exempel på något som sannolikt bidrar till både ökad främlingsfientlighet och ökat politikerförakt. Politiker som försvarar detta system har en stor pedagogisk utmaning och förlorar sannolikt stöd hos väljarna.

Foto: L. Villasmil

[yop_poll id="112"]

22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen