Utvisningsdömda sexbrottslingar lurar systemet – gränspoliser rasar

2021 05 27

Svensk gränspolis larmar om att 90% av brottslingarna som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blåser svenska rättssystemet och klamrar sig kvar i landet genom att vägra göra covidtest.

Dessa uppgifter florerar i olika Facebookgrupper och redovisas nu av Sveriges Radio och Expressen. Polisens Nationella Operativa Avdelning, NOA, förklarar att när brottslingarna vägrar covidtestet så kan dom inte utvisas utan placeras istället i förvar enligt SR. Utan ett negativt covidtest kan inte utvisningarna genomföras eftersom det är ett måste både för flygbolagen och mottagarländerna men svensk lag godkänner inte att covidtest genomförs om den som ska testas säger nej.

Detta har lett till platsbrist på förvar och häkten och i vissa fall släpps utvisningsdömda med anmälningsplikt enligt SR.

Expressen redovisar hur flera utländska personer som begått allvarliga sexualbrott mot unga flickor vägrar covidtest för att hålla sig kvar i Sverige. Ett exempel är en man som vägrar att ta både covidtest och vaccin och undgår därför utvisning.

– Handlingsförlamade politiker

Gränspoliser uttrycker sin frustration i Expressen.

– Det är en extrem handlingsförlamning från politiken. Man förstår inte vilka enorma kostnader det är för samhället, säger en gränspolis i Västsverige.

– Jag har hållit kvar mina utvisningsdömda, de är en fara för allmänheten. Dömda för allvarliga brott ofta mer än en gång. Men det är ju en tidsfråga hur länge man kan hålla dem, säger en beslutsfattare inom polisen till Expressen.

Moderaterna vill att lagen ändras så att brottslingarna kan tvångstestas för att kunna verkställa utvisningsbeslut. Men justitieminister Morgan Johansson säger nej till tvångstestning enligt SR.

– Tvångstestning – och i förlängningen förmodligen också tvångsvaccinering – är en mycket långtgående åtgärd som också har grundlagsaspekter och som jag för närvarande inte är beredd att överväga, uppgav Morgan Johansson så sent som 12 maj enligt Expressen.

ANALYS

En kraftig majoritet av väljarna torde anse att det är orimligt att utvisningsdömda sexbrottslingar och andra grova brottslingar kan hålla sig kvar i landet genom att vägra ta covidtest och att detta möjliggörs av svensk lag.

Detta är ett tydligt exempel på något som sannolikt bidrar till både ökad främlingsfientlighet och ökat politikerförakt. Politiker som försvarar detta system har en stor pedagogisk utmaning och förlorar sannolikt stöd hos väljarna.

Foto: L. Villasmil

[yop_poll id="112"]

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen