V: Folkomröstning om vinstdrivande skolor

2022 02 14

I en undersökning från Sifo framgår det att majoriteten av Sveriges befolkning vill begränsa vinsterna inom skolan.

Därför vill Vänsterpartiet att folket ska bestämma om vinstdrivande bolag inom svensk skola ska tillåtas.

Folket vill begränsa vinster i skolan

Vänsterpartiet menar att man bör anordna en folkomröstning om vinster i skolan eftersom majoriteten av Sveriges befolkningen är emot vinsterna. Omröstningen bör äga rum i samband med riksdagsvalet i höst.

– 80 procent av befolkningen tycker att vi ska begränsa vinster i skolan – och bland lärarna är siffran 97 procent. Men partierna klara inte av att lösa det, då hamnar människor som gisslan i just den här frågan, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till Aftonbladet.

En majoritet krävs

För att folkomröstningen ska bli verklighet krävs det att majoriteten av riksdagspartierna ställer sig bakom förslaget. V hoppas att partierna som inte är emot vinster i skolan ska inse att detta är en viktig fråga för svenska folket och att det därför är aktuellt med en folkomröstning.

– Oavsett vad vi tycker i sakfrågan hoppas och tror jag att vi skulle kunna komma överens om att det här är en så stor fråga att svenska folket måste få ta ställning till den, säger Nooshi Dadgostar (V) till DN.

Regeringens förslag

Regeringen lade nyligen fram ett förslag som gick ut på att höja skolpengen till kommunala skolor, samtidigt som man begränsade möjligheterna till vinstutdelning inom skolan. Vänsterpartiet menar att ovan nämnda förslag inte är tillräckligt, man behöver kraftigare åtgärder.

Högerkritiken

Både Moderaterna och Liberalerna är kritiska till regeringens förslag. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Lars Hjälmered meddelar i en skriftlig kommentar att regeringens förslag inte åtgärdar de stora problemen som finns i svensk skola.

– Det är otroligt svårt att kommentera regeringens förslag eftersom de inte presenterar några detaljer över huvud taget, när Magdalena Andersson sedan får följdfrågor så står hon svarslös, säger Hjälmered (M).

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är också kritik till regeringens förslag.

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Krigsvarning från Sverige

2026 03 31

Chefen för Försvarsmaktens operationsledning, Ewa Skoog Haslum, går ut med en varning till Europa.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har, säger hon i en intervju med en fransk tidning.

”Ingen kan ge ett datum”

Västländer bör redan idag vara beredda att möta ett hot från Ryssland, säger Ewa Skoog Haslum till Le Figaro.

– Vi möter dem dagligen i luften och till sjöss, och naturligtvis övervakar vi varandra, säger den svenska militära operationschefen till tidningen.

Ryssland är redan idag tydliga med att de är i krig med väst, understryker hon i samband med ett besök i Frankrike, som är en av Sveriges allierade i Nato.

Om och när en direkt konfrontation kan inträffa går inte att veta, menar hon.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har. Ingen kan ge ett datum, säger Ewa Skoog Haslum.

– Men vi måste vara redo nu eftersom Ryssland är mycket tydligt: de är i krig med väst. De utför redan attacker, inte med vapen, utan med hybridoperationer, tillägger hon.

”Ryssland har lärt sig mycket av kriget”

Den svenska militära operationschefen säger att hon inte gillar uttrycket ”Nato-sjön” om Östersjön. Rysslands närvaro där är påtaglig.

– Ett land försöker medvetet underminera stabiliteten och säkerheten i regionen, säger Skoog Haslum om det ryska agerandet i Östersjön.

Samtidigt varnar hon för att Ryssland har dragit lärdomar av kriget i Ukraina och utvecklat nya kunskaper.

– Vi får inte ta fel: Ryssland är inte vad det var för fem år sedan. De ryska styrkorna har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Vi står nu inför en mer agil, mer teknologiskt avancerad motståndare, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Massiv explosion i Ryssland

Rysk drönare nära Malmö

I samband med besöket i Frankrike kommenterar Ewa Skoog Haslum också incidenten i samband med att det franska hangarfartyget Charles de Gaulle låg förtöjt i Malmö för cirka en månad sedan.

En rysk drönare flög några kilometer ifrån hangarfartyget. Drönaren hade lyft från ett ryskt signalspaningsfartyg på svenskt vatten.

– Underrättelsefartyget Zhigulevsk befann sig i närheten av Charles de Gaulle, säger hon.

– Vi hade tekniska bevis på vad de gjorde. De var intresserade av hangarfartyget, men också helt enkelt att visa att de var närvarande, säger Ewa Skoog Haslum till tidningen.

Försvarsmakten kunde dock störa ut den ryska drönaren.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen