V: Folkomröstning om vinstdrivande skolor

2022 02 14

I en undersökning från Sifo framgår det att majoriteten av Sveriges befolkning vill begränsa vinsterna inom skolan.

Därför vill Vänsterpartiet att folket ska bestämma om vinstdrivande bolag inom svensk skola ska tillåtas.

Folket vill begränsa vinster i skolan

Vänsterpartiet menar att man bör anordna en folkomröstning om vinster i skolan eftersom majoriteten av Sveriges befolkningen är emot vinsterna. Omröstningen bör äga rum i samband med riksdagsvalet i höst.

– 80 procent av befolkningen tycker att vi ska begränsa vinster i skolan – och bland lärarna är siffran 97 procent. Men partierna klara inte av att lösa det, då hamnar människor som gisslan i just den här frågan, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till Aftonbladet.

En majoritet krävs

För att folkomröstningen ska bli verklighet krävs det att majoriteten av riksdagspartierna ställer sig bakom förslaget. V hoppas att partierna som inte är emot vinster i skolan ska inse att detta är en viktig fråga för svenska folket och att det därför är aktuellt med en folkomröstning.

– Oavsett vad vi tycker i sakfrågan hoppas och tror jag att vi skulle kunna komma överens om att det här är en så stor fråga att svenska folket måste få ta ställning till den, säger Nooshi Dadgostar (V) till DN.

Regeringens förslag

Regeringen lade nyligen fram ett förslag som gick ut på att höja skolpengen till kommunala skolor, samtidigt som man begränsade möjligheterna till vinstutdelning inom skolan. Vänsterpartiet menar att ovan nämnda förslag inte är tillräckligt, man behöver kraftigare åtgärder.

Högerkritiken

Både Moderaterna och Liberalerna är kritiska till regeringens förslag. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Lars Hjälmered meddelar i en skriftlig kommentar att regeringens förslag inte åtgärdar de stora problemen som finns i svensk skola.

– Det är otroligt svårt att kommentera regeringens förslag eftersom de inte presenterar några detaljer över huvud taget, när Magdalena Andersson sedan får följdfrågor så står hon svarslös, säger Hjälmered (M).

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är också kritik till regeringens förslag.

– Vi kommer aldrig att medverka till förslag som innebär att man sänker skolpeng för en elev som väljer en friskola, sa Nyamko Sabuni (L) till Aftonbladet.

Foto: Anna Tärnhuvud

Text: Redaktionen


Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen


25 mars 2026

Ryssland hotar Sverige – kan skicka in allt

2026 03 25

Rysslands utrikesdepartement går till skarpt angrepp mot Sverige.

Sverige har i närtid bordat och beslagtagit två fartyg som misstänks tillhöra den ryska skuggflottan.

Och genom agerandet mot Sea Owl 1 och Caffa vill Kustbevakningen skicka en signal.

– Vi räknar med att vi förr eller senare får ut vårt budskap. På våra vatten är de inte välkomna, säger myndighetens biträdande operativa chef Daniel Stenling, till DN.

Ryssland rasande

Sverige är inte ensamt om att slå till mot fartyg från den ryska skuggflottan.

Flera europeiska länder har gått samma väg, vilket nu får Ryssland att rasa.

– Europeiska länder som Frankrike, Sverige och Finland agerar ostraffat när de stoppar fartyg som de anser vara oönskade och eskorterar dem till sina hamnar, uppger Rysslands utrikesdepartement i ett uttalande, rapporterar TV4.

Hotar Sverige

Det ryska uttalandet stannar inte där.

Nu riktar Moskva också ett hot, bland annat mot Sverige, om att tillslagen mot fartygen inte kommer lämnas obesvarade.

Ryssland är beredda att skicka in alla åtgärder som behöver för att slå tillbaka sådana aktioner.

– Sådana aktioner av sjöröveri och laglöshet kommer inte att bli obesvarade från vår sida, inklusive genom användning av alla nödvändiga medel, dundrar det ryska utrikesdepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Kommer fortsätta

Beskedet från den svenska kustbevakningen är att fartygen inte uppfyller de krav som finns i havsrättskonventionen från FN.

Certifikat, försäkringar, underhåll och kompetent besättning saknas, menar Daniel Stenling.

– Det är ett hot mot sjösäkerheten i våra områden och det kommer vi att ingripa mot, säger han till DN.

Tydlig ökning

Den ryska skuggflottans trafik i Östersjön ökar kraftigt, Jonas Kjellén, militäranalytiker på FOI, rapporterar SVT.

Och fartygen i Östersjön är avgörande för den ryska ekonomin, eftersom hamnarna i Svarta havet till stor del skurits av.

– Fartygen är livlinan för Ryssland just nu. Man är ekonomiskt beroende av skuggflottan i Östersjön, säger Jonas Kjellén till kanalen.

LÄS MER: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen