V: Folkomröstning om vinstdrivande skolor

2022 02 14

I en undersökning från Sifo framgår det att majoriteten av Sveriges befolkning vill begränsa vinsterna inom skolan.

Därför vill Vänsterpartiet att folket ska bestämma om vinstdrivande bolag inom svensk skola ska tillåtas.

Folket vill begränsa vinster i skolan

Vänsterpartiet menar att man bör anordna en folkomröstning om vinster i skolan eftersom majoriteten av Sveriges befolkningen är emot vinsterna. Omröstningen bör äga rum i samband med riksdagsvalet i höst.

– 80 procent av befolkningen tycker att vi ska begränsa vinster i skolan – och bland lärarna är siffran 97 procent. Men partierna klara inte av att lösa det, då hamnar människor som gisslan i just den här frågan, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till Aftonbladet.

En majoritet krävs

För att folkomröstningen ska bli verklighet krävs det att majoriteten av riksdagspartierna ställer sig bakom förslaget. V hoppas att partierna som inte är emot vinster i skolan ska inse att detta är en viktig fråga för svenska folket och att det därför är aktuellt med en folkomröstning.

– Oavsett vad vi tycker i sakfrågan hoppas och tror jag att vi skulle kunna komma överens om att det här är en så stor fråga att svenska folket måste få ta ställning till den, säger Nooshi Dadgostar (V) till DN.

Regeringens förslag

Regeringen lade nyligen fram ett förslag som gick ut på att höja skolpengen till kommunala skolor, samtidigt som man begränsade möjligheterna till vinstutdelning inom skolan. Vänsterpartiet menar att ovan nämnda förslag inte är tillräckligt, man behöver kraftigare åtgärder.

Högerkritiken

Både Moderaterna och Liberalerna är kritiska till regeringens förslag. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Lars Hjälmered meddelar i en skriftlig kommentar att regeringens förslag inte åtgärdar de stora problemen som finns i svensk skola.

– Det är otroligt svårt att kommentera regeringens förslag eftersom de inte presenterar några detaljer över huvud taget, när Magdalena Andersson sedan får följdfrågor så står hon svarslös, säger Hjälmered (M).

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är också kritik till regeringens förslag.

– Vi kommer aldrig att medverka till förslag som innebär att man sänker skolpeng för en elev som väljer en friskola, sa Nyamko Sabuni (L) till Aftonbladet.

Foto: Anna Tärnhuvud

Text: Redaktionen

JUST NU: Upprört i Tidöpartierna – ”får inte prata”

2025 11 29

En laddad fråga väcker lokal splittring i Tidösamarbetet.

Vid årsskiftet höjs återvandringsbidraget, efter ett beslut från regeringen.

– Du som har fått uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och vill flytta tillbaka till ditt hemland eller till annat land där du har rätt att bo, kan ansöka om ett ekonomiskt stöd hos Migrationsverket, uppger regeringen.

– En ensamstående vuxen kan få max 350 000 kronor. Ett hushåll med vuxna och barn kan som mest få 600 000 kronor.

Men trots regeringens beslut råder inte total enighet bland Tidöpartierna.

Tackade nej

I samband med beslutet kring återvandringsbidraget bjöds Sveriges kommuner in för att möta regeringens nationella samordnare, för information och samtal.

Många kommuner tackade nej till inbjudan, däribland Göteborgs kommun.

– Jag kan notera att det i allra flest fall rör sig om socialdemokratiska kommunledningar. Jag tror att de gör det här för att de i realiteten vill bilda regering med två partier som vill ha en helt oreglerad invandring, sa migrationsminister Johan Forssell (M), till SVT då.

SD lyfter frågan igen

Göteborg kommuns nej fick Jörgen Fogelklou (SD), kommunalråd i kommunen, att yrka på att man ändå skulle bjuda den nationella samordnaren till Göteborg.

Förslaget fick stöd av samarbetspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna, men Liberalerna valde att motsätta sig Tidökollegorna och förslaget föll därför i omröstningen.

Och det liberala kommunalrådet Axel Darvik (L) ser inget problem med att partiet väljer att rösta på oppositionens linje.

– Nej, det tycker jag inte, därför att i grund i botten tycker jag att det här beloppet är alldeles för högt. Sedan är det upp till förvaltningar och Migrationsverket att sköta det, säger han, till GP.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Får inte prata”

Liberalernas linje möts nu av skarp kritik från de övriga Tidöpartierna.

– Yrkandet försöker någonstans förtydliga att det är okej att ha dialog. Genom att avslå det säger man tvärtom, det är det som är signalen nu: Nu får ni inte prata med statsmakterna om frivillig återvandring, säger Moderaternas Axel Josefsson, till tidningen.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Text: Redaktionen

Glädjebesked för 300 000 svenska hushåll – från och med måndag

2025 11 29

Många svenska villaägare drömmer om att renovera eller bygga ut.

Men ofta står krångliga bygglovsansökningar och byråkrati i vägen.

Många avstår därför, men det är också många hushåll som struntar i att ansöka om bygglov och gör slag i sak ändå.

Hela 300 000 svenskar har byggt utan bygglov, enligt en färsk undersökning från Sifo.

Men på måndag förändras reglerna och det blir fritt fram att genomföra enklare renoveringar utan krånglig byråkrati och ansökningar.

De nya reglerna

Från och med den 1 december ändras reglerna, för att förenkla för svenska hushåll.

– Otydliga regler är uppenbarligen ett hinder som gör att många pausar sina planer eller tar genvägar, säger arkitekt Audingas Sumskas, i ett uttalande.

De nya reglerna gäller för en- och tvåbostadshus och innefattar flera olika renoveringsåtgärder.

– Att genomföra fasadändringar, som att installera takfönster eller måla, blir till exempel bygglovsfritt. Tröskeln sänks alltså rejält för många husägare, säger Audingas Sumskas.

– När fler åtgärder blir bygglovsbefriade minskar inte bara det administrativa krånglet, utan processen blir också enklare och snabbare för den som planerar att bygga.

Får konsekvenser

Många upplever bygglovsreglerna som svåra att förstå, vilket får konsekvenser för hushållen.

– Det finns också många svenskar som säkert inte ens varit medvetna om att bygglov krävs för vissa åtgärder. Men för de som avstått att göra ändringar på sin bostad är det viktigt att denna information når fram, säger Audingas Sumskas.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Siffror från undersökningen

Här är några siffror från Sifos undersökning om svenskarnas relation till bygglov.

- 25 procent av Sveriges husägare har byggt eller övervägt att bygga utan bygglov.

- 9 procent har faktiskt byggt utan bygglov.

- 37 procent tycker att det finns för många bygglovsregler.

- 12 procent har avstått från att renovera på grund av osäkerhet kring regler.

- 26 procent av husägarna nationellt tycker att bygglovsreglerna är svåra att förstå. Högst andel är det i Stockholm.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen