V: Folkomröstning om vinstdrivande skolor

2022 02 14

I en undersökning från Sifo framgår det att majoriteten av Sveriges befolkning vill begränsa vinsterna inom skolan.

Därför vill Vänsterpartiet att folket ska bestämma om vinstdrivande bolag inom svensk skola ska tillåtas.

Folket vill begränsa vinster i skolan

Vänsterpartiet menar att man bör anordna en folkomröstning om vinster i skolan eftersom majoriteten av Sveriges befolkningen är emot vinsterna. Omröstningen bör äga rum i samband med riksdagsvalet i höst.

– 80 procent av befolkningen tycker att vi ska begränsa vinster i skolan – och bland lärarna är siffran 97 procent. Men partierna klara inte av att lösa det, då hamnar människor som gisslan i just den här frågan, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar till Aftonbladet.

En majoritet krävs

För att folkomröstningen ska bli verklighet krävs det att majoriteten av riksdagspartierna ställer sig bakom förslaget. V hoppas att partierna som inte är emot vinster i skolan ska inse att detta är en viktig fråga för svenska folket och att det därför är aktuellt med en folkomröstning.

– Oavsett vad vi tycker i sakfrågan hoppas och tror jag att vi skulle kunna komma överens om att det här är en så stor fråga att svenska folket måste få ta ställning till den, säger Nooshi Dadgostar (V) till DN.

Regeringens förslag

Regeringen lade nyligen fram ett förslag som gick ut på att höja skolpengen till kommunala skolor, samtidigt som man begränsade möjligheterna till vinstutdelning inom skolan. Vänsterpartiet menar att ovan nämnda förslag inte är tillräckligt, man behöver kraftigare åtgärder.

Högerkritiken

Både Moderaterna och Liberalerna är kritiska till regeringens förslag. Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Lars Hjälmered meddelar i en skriftlig kommentar att regeringens förslag inte åtgärdar de stora problemen som finns i svensk skola.

– Det är otroligt svårt att kommentera regeringens förslag eftersom de inte presenterar några detaljer över huvud taget, när Magdalena Andersson sedan får följdfrågor så står hon svarslös, säger Hjälmered (M).

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni är också kritik till regeringens förslag.

– Vi kommer aldrig att medverka till förslag som innebär att man sänker skolpeng för en elev som väljer en friskola, sa Nyamko Sabuni (L) till Aftonbladet.

Foto: Anna Tärnhuvud

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen