VAL 2022: Annie Lööf höjer insatsen

2022 08 05

Centerpartiet kommer inte att samarbeta med en regering som höjer skatt på jobb, sparande och boende.

I ett tal på partiets valkonvent framförde  Annie Lööf (C) partiets ståndpunkter.  

– Centerpartiet kommer inte acceptera högre skatter på arbete, sparande och boende nästa mandatperiod. Oavsett om det handlar om beredskapsskatt, eller andra ogenomtänkta vänsteridéer. Vår väg är en annan, sa C-ledaren. 

Hon betonade att Centern istället vill se sänkta skatter för både låg-, medelinkomsttagare och pensionärer.

Centerns krav kan  äventyra samarbetet med Socialdemokraterna.

Har föreslagit  beredskapsskatt

Finansminister Mikael Damberg (S) har tidigare föreslagit att Sverige ska införa en särskild beredskapsskatt för att finansiera stora satsningar på försvaret.

– Jag tycker också man kan diskutera om man ska ha beredskapsskatt för dem med de absolut högsta inkomsterna, så att försvarsutbyggnaden inte tränger ut de satsningar vi måste göra på äldreomsorgen, skolan och välfärden, sa ministern i en intervju med SR Ekot.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har öppnat för att ”införa någon form av bredskapsskatt” för att finansiera utbyggnaden av försvaret.

– Det jag tycker är viktigt att säga i sammanhanget är att man kan inte bara leva på utgifter, man måste också ha inkomster. Jag tror att det finns möjlighet för att de mest välbeställda kan bidra i ökad utsträckning, kommenterade Hultqvist.

Två uttalanden som inte klingar väl med Centerledarens samarbetskrav.

Centerpartiets valmanifest

I samband med Annie Lööfs tal presenterade Centerpartiet sitt valmanifest.

Nedan följer Centerns viktigaste prioriteringar inför valet:

  • Sverige behöver ett handlingskraftigt klimatledarskap som gör skillnad på riktigt. För att övervinna klimathotet måste vi ta vara på teknikens möjligheter och företagens innovationskraft.
  • Hela landet behövs, från förort till industriort, från storstad till landsbygd. Alla delar av Sverige ska se ökad frihet, trygghet och tillgänglighet nästa mandatperiod. Det är dags att frigöra landsbygdens enorma potential.
  • Vi ska bygga ett jämställt Sverige med möjligheter och rättvisa för alla. Vi ska stärka kvinnors trygghet och egenmakt. Förebyggande åtgärder mot mäns våld mot kvinnor ska genomsyra hela samhället och män som slår ska inte komma undan.
  • Småföretagen är motorer för jobb, integration och möjligheter. Vi ska skapa bättre förutsättningar för dem att lyckas, med lägre skatt, mindre regelkrångel och en starkare arbetslinje.
  • Sveriges och hushållens ekonomi måste stärkas, idag och långsiktigt. Vi ska sänka det totala skattetrycket och skapa stabilitet i statsfinanserna genom att hushålla med skattebetalarnas pengar.
  • Vi ska bygga en vård och omsorg som sätter människan i centrum. Den ska bedrivas närmare den som behöver hjälp och med bättre arbetsvillkor för medarbetarna. Så kortar vi köerna och stärker likvärdigheten i hela landet.
  • Den liberala demokratin får aldrig tas för given. Den ska vårdas, värnas och vidareutvecklas – idag och för kommande generationer.
  • Vi ska stärka samhällskontraktet för ett tryggare och starkare Sverige, från landets gränser till ditt kvarter. Vi behöver rusta Sveriges totalförsvar, stärka hela rättskedjan, satsa på förebyggande insatser och en likvärdig skola.
  • Centerpartiet söker samarbete för en politik som är tydligt förankrad i mitten. Vi står för grön, liberal politik och för att bryta den splittring och polarisering som riskerar att förlama Sveriges politiska handlingskraft. Sverige behöver vare sig främlingsfientlig högernationalism eller socialistisk vänsterpolitik.

Foto: Centerpartier resp Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen