VAL 2022: Annie Lööf höjer insatsen

2022 08 05

Centerpartiet kommer inte att samarbeta med en regering som höjer skatt på jobb, sparande och boende.

I ett tal på partiets valkonvent framförde  Annie Lööf (C) partiets ståndpunkter.  

– Centerpartiet kommer inte acceptera högre skatter på arbete, sparande och boende nästa mandatperiod. Oavsett om det handlar om beredskapsskatt, eller andra ogenomtänkta vänsteridéer. Vår väg är en annan, sa C-ledaren. 

Hon betonade att Centern istället vill se sänkta skatter för både låg-, medelinkomsttagare och pensionärer.

Centerns krav kan  äventyra samarbetet med Socialdemokraterna.

Har föreslagit  beredskapsskatt

Finansminister Mikael Damberg (S) har tidigare föreslagit att Sverige ska införa en särskild beredskapsskatt för att finansiera stora satsningar på försvaret.

– Jag tycker också man kan diskutera om man ska ha beredskapsskatt för dem med de absolut högsta inkomsterna, så att försvarsutbyggnaden inte tränger ut de satsningar vi måste göra på äldreomsorgen, skolan och välfärden, sa ministern i en intervju med SR Ekot.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har öppnat för att ”införa någon form av bredskapsskatt” för att finansiera utbyggnaden av försvaret.

– Det jag tycker är viktigt att säga i sammanhanget är att man kan inte bara leva på utgifter, man måste också ha inkomster. Jag tror att det finns möjlighet för att de mest välbeställda kan bidra i ökad utsträckning, kommenterade Hultqvist.

Två uttalanden som inte klingar väl med Centerledarens samarbetskrav.

Centerpartiets valmanifest

I samband med Annie Lööfs tal presenterade Centerpartiet sitt valmanifest.

Nedan följer Centerns viktigaste prioriteringar inför valet:

  • Sverige behöver ett handlingskraftigt klimatledarskap som gör skillnad på riktigt. För att övervinna klimathotet måste vi ta vara på teknikens möjligheter och företagens innovationskraft.
  • Hela landet behövs, från förort till industriort, från storstad till landsbygd. Alla delar av Sverige ska se ökad frihet, trygghet och tillgänglighet nästa mandatperiod. Det är dags att frigöra landsbygdens enorma potential.
  • Vi ska bygga ett jämställt Sverige med möjligheter och rättvisa för alla. Vi ska stärka kvinnors trygghet och egenmakt. Förebyggande åtgärder mot mäns våld mot kvinnor ska genomsyra hela samhället och män som slår ska inte komma undan.
  • Småföretagen är motorer för jobb, integration och möjligheter. Vi ska skapa bättre förutsättningar för dem att lyckas, med lägre skatt, mindre regelkrångel och en starkare arbetslinje.
  • Sveriges och hushållens ekonomi måste stärkas, idag och långsiktigt. Vi ska sänka det totala skattetrycket och skapa stabilitet i statsfinanserna genom att hushålla med skattebetalarnas pengar.
  • Vi ska bygga en vård och omsorg som sätter människan i centrum. Den ska bedrivas närmare den som behöver hjälp och med bättre arbetsvillkor för medarbetarna. Så kortar vi köerna och stärker likvärdigheten i hela landet.
  • Den liberala demokratin får aldrig tas för given. Den ska vårdas, värnas och vidareutvecklas – idag och för kommande generationer.
  • Vi ska stärka samhällskontraktet för ett tryggare och starkare Sverige, från landets gränser till ditt kvarter. Vi behöver rusta Sveriges totalförsvar, stärka hela rättskedjan, satsa på förebyggande insatser och en likvärdig skola.
  • Centerpartiet söker samarbete för en politik som är tydligt förankrad i mitten. Vi står för grön, liberal politik och för att bryta den splittring och polarisering som riskerar att förlama Sveriges politiska handlingskraft. Sverige behöver vare sig främlingsfientlig högernationalism eller socialistisk vänsterpolitik.

Foto: Centerpartier resp Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen