VAL 2022: Annie Lööf höjer insatsen

2022 08 05

Centerpartiet kommer inte att samarbeta med en regering som höjer skatt på jobb, sparande och boende.

I ett tal på partiets valkonvent framförde Annie Lööf (C) partiets ståndpunkter.

– Centerpartiet kommer inte acceptera högre skatter på arbete, sparande och boende nästa mandatperiod. Oavsett om det handlar om beredskapsskatt, eller andra ogenomtänkta vänsteridéer. Vår väg är en annan, sa C-ledaren.

Hon betonade att Centern istället vill se sänkta skatter för både låg-, medelinkomsttagare och pensionärer.

Centerns krav kan äventyra samarbetet med Socialdemokraterna.

Har föreslagit beredskapsskatt

Finansminister Mikael Damberg (S) har tidigare föreslagit att Sverige ska införa en särskild beredskapsskatt för att finansiera stora satsningar på försvaret.

– Jag tycker också man kan diskutera om man ska ha beredskapsskatt för dem med de absolut högsta inkomsterna, så att försvarsutbyggnaden inte tränger ut de satsningar vi måste göra på äldreomsorgen, skolan och välfärden, sa ministern i en intervju med SR Ekot.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har öppnat för att ”införa någon form av bredskapsskatt” för att finansiera utbyggnaden av försvaret.

– Det jag tycker är viktigt att säga i sammanhanget är att man kan inte bara leva på utgifter, man måste också ha inkomster. Jag tror att det finns möjlighet för att de mest välbeställda kan bidra i ökad utsträckning, kommenterade Hultqvist.

Två uttalanden som inte klingar väl med Centerledarens samarbetskrav.

Centerpartiets valmanifest

I samband med Annie Lööfs tal presenterade Centerpartiet sitt valmanifest.

Nedan följer Centerns viktigaste prioriteringar inför valet:

Sverige behöver ett handlingskraftigt klimatledarskap som gör skillnad på riktigt. För att övervinna klimathotet måste vi ta vara på teknikens möjligheter och företagens innovationskraft.
Hela landet behövs, från förort till industriort, från storstad till landsbygd. Alla delar av Sverige ska se ökad frihet, trygghet och tillgänglighet nästa mandatperiod. Det är dags att frigöra landsbygdens enorma potential.
Vi ska bygga ett jämställt Sverige med möjligheter och rättvisa för alla. Vi ska stärka kvinnors trygghet och egenmakt. Förebyggande åtgärder mot mäns våld mot kvinnor ska genomsyra hela samhället och män som slår ska inte komma undan.
Småföretagen är motorer för jobb, integration och möjligheter. Vi ska skapa bättre förutsättningar för dem att lyckas, med lägre skatt, mindre regelkrångel och en starkare arbetslinje.
Sveriges och hushållens ekonomi måste stärkas, idag och långsiktigt. Vi ska sänka det totala skattetrycket och skapa stabilitet i statsfinanserna genom att hushålla med skattebetalarnas pengar.
Vi ska bygga en vård och omsorg som sätter människan i centrum. Den ska bedrivas närmare den som behöver hjälp och med bättre arbetsvillkor för medarbetarna. Så kortar vi köerna och stärker likvärdigheten i hela landet.
Den liberala demokratin får aldrig tas för given. Den ska vårdas, värnas och vidareutvecklas – idag och för kommande generationer.
Vi ska stärka samhällskontraktet för ett tryggare och starkare Sverige, från landets gränser till ditt kvarter. Vi behöver rusta Sveriges totalförsvar, stärka hela rättskedjan, satsa på förebyggande insatser och en likvärdig skola.
Centerpartiet söker samarbete för en politik som är tydligt förankrad i mitten. Vi står för grön, liberal politik och för att bryta den splittring och polarisering som riskerar att förlama Sveriges politiska handlingskraft. Sverige behöver vare sig främlingsfientlig högernationalism eller socialistisk vänsterpolitik.

Foto: Centerpartier resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen