VAL 2022: Annie Lööfs hårda markering mot Nooshi Dadgostar

2022 07 01

–  Vi kommer inte att medverka i någon regering som driver vänsterpolitik.

Det säger Annie Lööf (C) när hon ombeds ta ställning till om hon kan tänka sig att samarbeta med Vänsterpartiet, enligt en intervju med Dagens Nyheter.

“Lutad åt mitten”

Centerledaren tillägger:

– Vi är med för att genomföra vår politik och för att samverka brett och då behöver politiken vara lutad åt mitten. Vi har ju ingått i samma regeringsunderlag under fyra års tid, tryckt gult till samma statsminister. Det har vi gjort utan att budgetförhandla med varandra. Men vi kommer inte att till exempel sitta i en regering med Vänsterpartiet.

Dadgostar kräver regeringsplats

Intervjun är genomförd innan Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar tidigare idag krävde en plats i en potentiell S-ledd regering efter valet.

– Jag har egentligen alltid tyckt att det naturliga är att de partier som utgör regeringsunderlaget också ingår i regeringen. Men det som är nytt den här mandatperioden är den här stökigheten, och den måste försvinna. Så länge vi inte har ett stabilt samarbete mellan alla fyra partier, där vi tar kollektiva beslut och får igenom våra beslut i riksdagen, så kommer inte den stabiliteten att infinna sig, säger Dadgostar till Expressen.

Vill inte kommentera

Annie Lööf har sedermera ombetts kommentera Vänsterledarens utspel, men vill inte ge någon kommentar enligt DN.

Hon pekar istället på de stora skillnaderna mellan partierna.

– Vi går till val på sänkta skatter, fler företag, på att skapa jobb genom sänkta inkomstskatter och ökad valfrihet. Efter valdagen så söker vi möjlighet att genomföra vår politik och det gör man bäst genom att samarbeta med dem som står närmast, säger Lööf.

C och V röstar lika

En kartläggning från DN i våras visade dock att C och V står varandra väldigt nära varandra i hur de röstar i riksdagen.

–  Voteringarna i riksdagen visar att det finns många partier som står längre ifrån varandra än C och V. Det är faktiskt vanligare att Annie Lööf och Nooshi Dadgostar röstar lika, än att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson gör det, skrev tidningen i april.

Kristersson: “Ett socialdemokratiskt stödparti”

I intervjun säger Annie Lööf samtidigt att hon inte vill ta ställning för eller emot en statsministerkandidat, men utesluter att stödja Ulf Kristersson (S) så länge han samarbetar med Sverigedemokraterna.

Ulf Kristersson har i sin tur tidigare kritiserat centerledaren för att närma sig vänsterkanten. 

– Man får nog betrakta dem som ett socialdemokratiskt stödparti, men då får de faktiskt stå upp för det och säga som det är, sade M-ledaren till Göteborgs-Posten för två veckor sedan.

Foto: Centerpartier resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen