VAL 2022: Annie Lööfs hårda markering mot Nooshi Dadgostar

2022 07 01

–  Vi kommer inte att medverka i någon regering som driver vänsterpolitik.

Det säger Annie Lööf (C) när hon ombeds ta ställning till om hon kan tänka sig att samarbeta med Vänsterpartiet, enligt en intervju med Dagens Nyheter.

“Lutad åt mitten”

Centerledaren tillägger:

– Vi är med för att genomföra vår politik och för att samverka brett och då behöver politiken vara lutad åt mitten. Vi har ju ingått i samma regeringsunderlag under fyra års tid, tryckt gult till samma statsminister. Det har vi gjort utan att budgetförhandla med varandra. Men vi kommer inte att till exempel sitta i en regering med Vänsterpartiet.

Dadgostar kräver regeringsplats

Intervjun är genomförd innan Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar tidigare idag krävde en plats i en potentiell S-ledd regering efter valet.

– Jag har egentligen alltid tyckt att det naturliga är att de partier som utgör regeringsunderlaget också ingår i regeringen. Men det som är nytt den här mandatperioden är den här stökigheten, och den måste försvinna. Så länge vi inte har ett stabilt samarbete mellan alla fyra partier, där vi tar kollektiva beslut och får igenom våra beslut i riksdagen, så kommer inte den stabiliteten att infinna sig, säger Dadgostar till Expressen.

Vill inte kommentera

Annie Lööf har sedermera ombetts kommentera Vänsterledarens utspel, men vill inte ge någon kommentar enligt DN.

Hon pekar istället på de stora skillnaderna mellan partierna.

– Vi går till val på sänkta skatter, fler företag, på att skapa jobb genom sänkta inkomstskatter och ökad valfrihet. Efter valdagen så söker vi möjlighet att genomföra vår politik och det gör man bäst genom att samarbeta med dem som står närmast, säger Lööf.

C och V röstar lika

En kartläggning från DN i våras visade dock att C och V står varandra väldigt nära varandra i hur de röstar i riksdagen.

–  Voteringarna i riksdagen visar att det finns många partier som står längre ifrån varandra än C och V. Det är faktiskt vanligare att Annie Lööf och Nooshi Dadgostar röstar lika, än att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson gör det, skrev tidningen i april.

Kristersson: “Ett socialdemokratiskt stödparti”

I intervjun säger Annie Lööf samtidigt att hon inte vill ta ställning för eller emot en statsministerkandidat, men utesluter att stödja Ulf Kristersson (S) så länge han samarbetar med Sverigedemokraterna.

Ulf Kristersson har i sin tur tidigare kritiserat centerledaren för att närma sig vänsterkanten. 

– Man får nog betrakta dem som ett socialdemokratiskt stödparti, men då får de faktiskt stå upp för det och säga som det är, sade M-ledaren till Göteborgs-Posten för två veckor sedan.

Foto: Centerpartier resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen