VAL 2022: Annie Lööfs svar – Andersson eller Kristersson

2022 06 08

Onsdagen bjöd på den sista partiledardebatten i riksdagen innan valet i september.

På vägen in till debatten fick Centerledaren Annie Lööf chansen att svara på om hon har valt sida i svensk politik.

När SvD:s reporter frågade henne om de senaste dagarnas turbulens i svensk politik tyder på att hon valt Magdalena Anderssons (S) sida, svarade Lööf:

– Definitivt inte!

Kritiserar Moderaterna

Annie Lööf menar att Centerpartiet fortfarande är öppna för ett samarbete med högerpartierna. Men passar samtidigt på att kritisera Moderaternas relation till Sverigedemokraterna.

– Centerpartiet har dock aldrig stått på samma sida som Jimmie Åkesson. Det är Ulf Kristersson som har flyttat sig till andra sidan och tillsammans med Sverigedemokraterna bildar sitt lag, där han inte bara viker sig för misstroendeförklaringar och dansar efter Sverigedemokraternas pipa utan också anpassar sin politik, säger hon till SvD.

”Åtta år av fiaskon”

I den efterföljande partiledardebatten gick oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) till hård attack mot regeringen.

– Magdalena Anderssons bygger sin regering på C, V, MP och en politisk vilde som är oeniga i alla de stora frågorna. Hon lovar att inte dra in Natorörelsen i valrörelsen men gör det ändå, kommenterade M-ledaren.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson stämde in i kritiken.

– Åtta år av fiaskon, åtta förlorade år. Det finns inga tecken på att regeringen bär insikter nog för att ta ansvar för sina misslyckanden.

”Putinvurmare”

Annie Lööf anklagade i sin tur Sverigedemokraterna för att under tio års tid haft ”Putinvurmare” i försvarsutskottet.

Hon lyfte bland annat att den tidigare SD-ledamoten Roger Richtoff delat rysk propaganda i sina sociala medier.

Jimmie Åkessons avfärdade Annie Lööfs påstående:

– Höj nivån i debatten, svarade SD-ledaren.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Centerpartiet resp Moderaterna

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen