VAL 2022: Annie Lööfs svar – Andersson eller Kristersson

2022 06 08

Onsdagen bjöd på den sista partiledardebatten i riksdagen innan valet i september.

På vägen in till debatten fick Centerledaren Annie Lööf chansen att svara på om hon har valt sida i svensk politik.

När SvD:s reporter frågade henne om de senaste dagarnas turbulens i svensk politik tyder på att hon valt Magdalena Anderssons (S) sida, svarade Lööf:

– Definitivt inte!

Kritiserar Moderaterna

Annie Lööf menar att Centerpartiet fortfarande är öppna för ett samarbete med högerpartierna. Men passar samtidigt på att kritisera Moderaternas relation till Sverigedemokraterna.

– Centerpartiet har dock aldrig stått på samma sida som Jimmie Åkesson. Det är Ulf Kristersson som har flyttat sig till andra sidan och tillsammans med Sverigedemokraterna bildar sitt lag, där han inte bara viker sig för misstroendeförklaringar och dansar efter Sverigedemokraternas pipa utan också anpassar sin politik, säger hon till SvD.

”Åtta år av fiaskon”

I den efterföljande partiledardebatten gick oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) till hård attack mot regeringen.

– Magdalena Anderssons bygger sin regering på C, V, MP och en politisk vilde som är oeniga i alla de stora frågorna. Hon lovar att inte dra in Natorörelsen i valrörelsen men gör det ändå, kommenterade M-ledaren.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson stämde in i kritiken.

– Åtta år av fiaskon, åtta förlorade år. Det finns inga tecken på att regeringen bär insikter nog för att ta ansvar för sina misslyckanden.

”Putinvurmare”

Annie Lööf anklagade i sin tur Sverigedemokraterna för att under tio års tid haft ”Putinvurmare” i försvarsutskottet.

Hon lyfte bland annat att den tidigare SD-ledamoten Roger Richtoff delat rysk propaganda i sina sociala medier.

Jimmie Åkessons avfärdade Annie Lööfs påstående:

– Höj nivån i debatten, svarade SD-ledaren.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Centerpartiet resp Moderaterna

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen