VAL 2022: Annie Lööfs svar – Andersson eller Kristersson

2022 06 08

Onsdagen bjöd på den sista partiledardebatten i riksdagen innan valet i september.

På vägen in till debatten fick Centerledaren Annie Lööf chansen att svara på om hon har valt sida i svensk politik.

När SvD:s reporter frågade henne om de senaste dagarnas turbulens i svensk politik tyder på att hon valt Magdalena Anderssons (S) sida, svarade Lööf:

– Definitivt inte!

Kritiserar Moderaterna

Annie Lööf menar att Centerpartiet fortfarande är öppna för ett samarbete med högerpartierna. Men passar samtidigt på att kritisera Moderaternas relation till Sverigedemokraterna.

– Centerpartiet har dock aldrig stått på samma sida som Jimmie Åkesson. Det är Ulf Kristersson som har flyttat sig till andra sidan och tillsammans med Sverigedemokraterna bildar sitt lag, där han inte bara viker sig för misstroendeförklaringar och dansar efter Sverigedemokraternas pipa utan också anpassar sin politik, säger hon till SvD.

”Åtta år av fiaskon”

I den efterföljande partiledardebatten gick oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) till hård attack mot regeringen.

– Magdalena Anderssons bygger sin regering på C, V, MP och en politisk vilde som är oeniga i alla de stora frågorna. Hon lovar att inte dra in Natorörelsen i valrörelsen men gör det ändå, kommenterade M-ledaren.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson stämde in i kritiken.

– Åtta år av fiaskon, åtta förlorade år. Det finns inga tecken på att regeringen bär insikter nog för att ta ansvar för sina misslyckanden.

”Putinvurmare”

Annie Lööf anklagade i sin tur Sverigedemokraterna för att under tio års tid haft ”Putinvurmare” i försvarsutskottet.

Hon lyfte bland annat att den tidigare SD-ledamoten Roger Richtoff delat rysk propaganda i sina sociala medier.

Jimmie Åkessons avfärdade Annie Lööfs påstående:

– Höj nivån i debatten, svarade SD-ledaren.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Centerpartiet resp Moderaterna

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen