VAL 2022: Annie Lööfs svar – Andersson eller Kristersson

2022 06 08

Onsdagen bjöd på den sista partiledardebatten i riksdagen innan valet i september.

På vägen in till debatten fick Centerledaren Annie Lööf chansen att svara på om hon har valt sida i svensk politik.

När SvD:s reporter frågade henne om de senaste dagarnas turbulens i svensk politik tyder på att hon valt Magdalena Anderssons (S) sida, svarade Lööf:

Definitivt inte! 

Kritiserar Moderaterna

Annie Lööf menar att Centerpartiet fortfarande är öppna för ett samarbete med högerpartierna. Men passar samtidigt på att kritisera Moderaternas relation till Sverigedemokraterna.

– Centerpartiet har dock aldrig stått på samma sida som Jimmie Åkesson. Det är Ulf Kristersson som har flyttat sig till andra sidan och tillsammans med Sverigedemokraterna bildar sitt lag, där han inte bara viker sig för misstroendeförklaringar och dansar efter Sverigedemokraternas pipa utan också anpassar sin politik, säger hon till SvD.

”Åtta år av fiaskon”

I den efterföljande partiledardebatten gick oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) till hård attack mot regeringen.

– Magdalena Anderssons bygger sin regering på C, V, MP och en politisk vilde som är oeniga i alla de stora frågorna. Hon lovar att inte dra in Natorörelsen i valrörelsen men gör det ändå, kommenterade M-ledaren.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson stämde in i kritiken.

– Åtta år av fiaskon, åtta förlorade år. Det finns inga tecken på att regeringen bär insikter nog för att ta ansvar för sina misslyckanden.  

”Putinvurmare”

Annie Lööf anklagade i sin tur Sverigedemokraterna för att under tio års tid  haft ”Putinvurmare” i försvarsutskottet.

Hon lyfte bland annat att den tidigare SD-ledamoten Roger Richtoff  delat rysk propaganda i sina sociala medier.

Jimmie Åkessons avfärdade Annie Lööfs påstående:

– Höj nivån i debatten, svarade SD-ledaren.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet, Centerpartiet resp Moderaterna

Text: Redaktionen


9 feb 2026

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen. 

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen