VAL 2022: Därför tvingas Morgan Johansson lämna

2022 06 06

Det lutar åt att inrikes- och justitieminister Morgan Johansson (S) tvingas att lämna regeringen innan tisdagens misstroendeomröstning.

Det är flera S-märkta statsvetare överens om.

– Det är någon som får packa lådorna, och det blir nog Morgan som det ser ut nu, säger Stig-Björn Ljunggren, S-märkt statsvetare och politisk redaktör på socialdemokratiska Sydöstran, till SvD.

Nappa på erbjudande

Stig-Björn Ljunggren tror att statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att nappa på Ebba Buschs (KD) erbjudande under söndagens partiledardebatt i TV4.

KD-ledaren lovade att inte väcka några fler misstroendeförklaringar om statsministern låter Morgan Johansson gå.

Magdalena Andersson svarade att hon måste fundera kring erbjudandet.

– Det som hände där var att Magdalena Andersson tog chansen att vika av. Det här var ett ”chicken race”, säger Stig-Björn Ljunggren till SvD.

På frågan huruvida Magdalena Andersson kommer att ge ministern sparken svarar han:

– Jag uppfattar det hon sa som att hon kommer göra det. I utbyte får hon en borgfred fram till valet.

Blev förvånad

Ebba Busch utspel och statsministerns svar förvånar Marja Lemne, S-märkt statsvetare vid Södertörns högskola.

– Jag blev ännu mer förvånad över Magdalena Anderssons svar. Men det var ett positivt inslag i den politiska debatten. Framförallt Magdalena Anderssons svar om att hon ska fundera på saken. Den traditionella när sånt här uppstår är ju att statsrådet i fråga drar sig undan, säger hon till Expressen.

Kommer att avgå

Enligt Marja Lemne finns det ett troligt scenario innan tisdagens omröstning. Morgan Johansson kommer självmant att avgå.

Det vore även det bästa scenariot för Socialdemokraterna, enligt statsvetaren.

– Jag ska inte ge Morgan Johansson några råd, men det är klart att han har en väldigt stark uppbackning av sin hemmaregion i Skåne och är en av de få socialdemokrater i regeringen med tydlig vänsterprofil. Men för landets bästa, och om han från socialdemokratiskt håll tror på en valseger i höst, så kanske han också ska tänka ett steg till. Jag antar att det förekommer samtal – inte bara med den före detta vänsterpartisten i riksdagen – utan även med Morgan Johansson, säger hon till Expressen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen