VAL 2022: Därför tvingas Morgan Johansson lämna

2022 06 06

Det lutar åt att inrikes- och justitieminister Morgan Johansson (S) tvingas att lämna regeringen innan tisdagens misstroendeomröstning.

Det är flera S-märkta statsvetare överens om.

– Det är någon som får packa lådorna, och det blir nog Morgan som det ser ut nu, säger Stig-Björn Ljunggren, S-märkt statsvetare och politisk redaktör på socialdemokratiska Sydöstran, till SvD.

Nappa på erbjudande

Stig-Björn Ljunggren tror att statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att nappa på Ebba Buschs (KD) erbjudande under söndagens partiledardebatt i TV4.

KD-ledaren lovade att inte väcka några fler misstroendeförklaringar om statsministern låter Morgan Johansson gå.

Magdalena Andersson svarade att hon måste fundera kring erbjudandet.

– Det som hände där var att Magdalena Andersson tog chansen att vika av. Det här var ett ”chicken race”, säger Stig-Björn Ljunggren till SvD.

På frågan huruvida Magdalena Andersson kommer att ge ministern sparken svarar han:

– Jag uppfattar det hon sa som att hon kommer göra det. I utbyte får hon en borgfred fram till valet.

Blev förvånad

Ebba Busch utspel och statsministerns svar förvånar Marja Lemne, S-märkt statsvetare vid Södertörns högskola.

– Jag blev ännu mer förvånad över Magdalena Anderssons svar. Men det var ett positivt inslag i den politiska debatten. Framförallt Magdalena Anderssons svar om att hon ska fundera på saken. Den traditionella när sånt här uppstår är ju att statsrådet i fråga drar sig undan, säger hon till Expressen.

Kommer att avgå

Enligt Marja Lemne finns det ett troligt scenario innan tisdagens omröstning. Morgan Johansson kommer självmant att avgå.

Det vore även det bästa scenariot för Socialdemokraterna, enligt statsvetaren.

– Jag ska inte ge Morgan Johansson några råd, men det är klart att han har en väldigt stark uppbackning av sin hemmaregion i Skåne och är en av de få socialdemokrater i regeringen med tydlig vänsterprofil. Men för landets bästa, och om han från socialdemokratiskt håll tror på en valseger i höst, så kanske han också ska tänka ett steg till. Jag antar att det förekommer samtal – inte bara med den före detta vänsterpartisten i riksdagen – utan även med Morgan Johansson, säger hon till Expressen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen