VAL 2022: Därför tvingas Morgan Johansson lämna

2022 06 06

Det lutar åt att inrikes- och justitieminister Morgan Johansson (S) tvingas att lämna regeringen innan tisdagens misstroendeomröstning.

Det är flera S-märkta statsvetare överens om.

– Det är någon som får packa lådorna, och det blir nog Morgan som det ser ut nu, säger Stig-Björn Ljunggren, S-märkt statsvetare och politisk redaktör på socialdemokratiska Sydöstran, till SvD.

Nappa på erbjudande

Stig-Björn Ljunggren tror att statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att nappa på Ebba Buschs (KD) erbjudande under söndagens partiledardebatt i TV4.

KD-ledaren lovade att inte väcka några fler misstroendeförklaringar om statsministern låter Morgan Johansson gå.

Magdalena Andersson svarade att hon måste fundera kring erbjudandet.

– Det som hände där var att Magdalena Andersson tog chansen att vika av. Det här var ett ”chicken race”, säger Stig-Björn Ljunggren till SvD.

På frågan huruvida Magdalena Andersson kommer att ge ministern sparken svarar han:

– Jag uppfattar det hon sa som att hon kommer göra det. I utbyte får hon en borgfred fram till valet.

Blev förvånad

Ebba Busch utspel och statsministerns svar förvånar Marja Lemne, S-märkt statsvetare vid Södertörns högskola.

– Jag blev ännu mer förvånad över Magdalena Anderssons svar. Men det var ett positivt inslag i den politiska debatten. Framförallt Magdalena Anderssons svar om att hon ska fundera på saken. Den traditionella när sånt här uppstår är ju att statsrådet i fråga drar sig undan, säger hon till Expressen.

Kommer att avgå

Enligt Marja Lemne finns det ett troligt scenario innan tisdagens omröstning. Morgan Johansson kommer självmant att avgå.

Det vore även det bästa scenariot för Socialdemokraterna, enligt statsvetaren.

– Jag ska inte ge Morgan Johansson några råd, men det är klart att han har en väldigt stark uppbackning av sin hemmaregion i Skåne och är en av de få socialdemokrater i regeringen med tydlig vänsterprofil. Men för landets bästa, och om han från socialdemokratiskt håll tror på en valseger i höst, så kanske han också ska tänka ett steg till. Jag antar att det förekommer samtal – inte bara med den före detta vänsterpartisten i riksdagen – utan även med Morgan Johansson, säger hon till Expressen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen