VAL 2022: De kan bli största vinnarna

2021 05 09

Medias fokus inför 2022 ligger på SD:s relation till M och KD. Men bakom de möjliga segerkulisserna ser man även siluetterna av två helt andra personer – Annie Lööf (C) och Nooshi Dadgostar (V).

Mediacirkusen snurrar i 200 kilometer i timmen kring hur SD, M, KD och L ska kunna samarbeta vid en eventuell valseger 2022. Men de flesta mätningarna pekar faktiskt på att S-MP-C-V samlar en majoritet. Och en sak står då glasklar – Vänsterpartiets stöd är alldeles nödvändigt för att Löfven-Lööf ska kunna styra vidare. Nooshi Dadgostar medverkade i dag i P1 Morgon.

– Det vi driver är det väldigt många människor känner idag, säger Nooshi (V) och nämner Sveriges bristande beredskap för pandemin, skolpolitiken och Vänsterpartiets nya ekonomiska politik, till SR.

V håller på att bredda sin ekonomiska politik så att den kan locka bredare väljargrupper.

– Det viktiga är att staten gör mer i klimatomställningen som kan leda till 10 000-tals arbetstillfällen. Hur ser vi till att vi växlar upp så att alla kan ha en laddbar elbil, säger Nooshi som under intervjun lade stort fokus på Sveriges företagande och näringsliv – frågor som Centern gillar väldigt mycket.

Inte Jimmie & Nyamko - utan Nooshi & Annie

Min bedömning är att på samma sätt som SD och L kan väntas anstränga sig för att hitta gemensamma punkter så kan även V och Centern finna samarbetsytor. V:s procent och mandat blir helt avgörande för S och Centern och det är helt naturligt att V tar för sig mer inför valet.

Det vinnande receptet är ödmjukhet och samverkan istället för attacker och olikheter och det är ett spår som Nooshi helt klart är inne på. Min prognos är att Vänsterpartiet precis som i Norge, Danmark och Finland är på väg in i ett svenskt regeringsunderlag inför 2022 och även tar steget in i regeringen på sikt, kanske redan 2022. Kanske är det inte Jimmie och Nyamko som får allt strålkastarljus på sig efter valet med fokus på hur de ska kunna komma överens - utan istället Nooshi och Annie.

[yop_poll id="18"]

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen