VAL 2022: De kan bli största vinnarna

2021 05 09

Medias fokus inför 2022 ligger på SD:s relation till M och KD. Men bakom de möjliga segerkulisserna ser man även siluetterna av två helt andra personer – Annie Lööf (C) och Nooshi Dadgostar (V).

Mediacirkusen snurrar i 200 kilometer i timmen kring hur SD, M, KD och L ska kunna samarbeta vid en eventuell valseger 2022. Men de flesta mätningarna pekar faktiskt på att S-MP-C-V samlar en majoritet. Och en sak står då glasklar – Vänsterpartiets stöd är alldeles nödvändigt för att Löfven-Lööf ska kunna styra vidare. Nooshi Dadgostar medverkade i dag i P1 Morgon.

– Det vi driver är det väldigt många människor känner idag, säger Nooshi (V) och nämner Sveriges bristande beredskap för pandemin, skolpolitiken och Vänsterpartiets nya ekonomiska politik, till SR.

V håller på att bredda sin ekonomiska politik så att den kan locka bredare väljargrupper.

– Det viktiga är att staten gör mer i klimatomställningen som kan leda till 10 000-tals arbetstillfällen. Hur ser vi till att vi växlar upp så att alla kan ha en laddbar elbil, säger Nooshi som under intervjun lade stort fokus på Sveriges företagande och näringsliv – frågor som Centern gillar väldigt mycket.

Inte Jimmie & Nyamko - utan Nooshi & Annie

Min bedömning är att på samma sätt som SD och L kan väntas anstränga sig för att hitta gemensamma  punkter så kan även V och Centern finna samarbetsytor. V:s procent och mandat blir helt avgörande för S och Centern och det är helt naturligt att V tar för sig mer inför valet.

Det vinnande receptet är ödmjukhet och samverkan istället för attacker och olikheter och det är ett spår som Nooshi helt klart är inne på. Min prognos är att Vänsterpartiet precis som i Norge, Danmark och Finland är på väg in i ett svenskt regeringsunderlag inför 2022 och även tar steget in i regeringen på sikt, kanske redan 2022. Kanske är det inte Jimmie och Nyamko som får allt strålkastarljus på sig efter valet med fokus på hur de ska kunna komma överens - utan istället Nooshi och Annie.

[yop_poll id="18"]

20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 20

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen