VAL 2022: Ebba Busch i blåsväder

2022 08 09

I sitt sommartal påstod KD:s partiledare Ebba Busch att förlossningsenheterna i Lycksele och Skellefteå är nedläggningshotade.

– Vi vill säkra de förlossningsenheter som i dag är nedläggningshotade – Skellefteå och Lycksele – och återöppna förlossningsenheter på platser som Kiruna, Sollefteå, Mora och Karlskoga, sa KD-ledaren i talet.

Ett påstående som inte stämmer enligt partikollegan och riksdagskandidaten Betty-Ann Nilsson i Lycksele.

Hon tillbakavisar Ebba Buschs påstående, men beskriver situationen i Lycksele som bekymmersam.

– Det är framför allt Lycksele som har bekymmer. Det är inte bara pengar som är ett bekymmer. Vi saknar helt enkelt barnmorskor och vi behöver bättre arbetsmiljö, säger hon till SR.

Enligt Betty-Ann Nilsson är kliniken i Skellefteå inte i fara.

– Skellefteå är ju en expanderande kommun, så den kliniken kommer ju att alltid finnas kvar, inget annat finns på vår världskarta när det gäller regiondelen, säger hon till SR.

Kristdemokraterna svarar

Kristdemokraternas presschef Sabina Bernhardsson har kommenterat Ebba Buschs påståenden.

– Vi har identifierat förlossningskliniker som skulle behöva förstärkning för att undvika nedläggningshot i framtiden eller för att säkra framtida drift, bland annat i samråd med våra regionråd. Det är allmän känt att det har funnits problem och brister på flera håll i landet. Med så många nedlagda förlossningsenheter de senaste åren finns en stor oro. Skellefteå är ett sådant exempel, skriver hon till DN.

– Presschefen hävdar även att när en förlossningsklinik är eftersatt och i dåligt skick, så föreligger det nedläggningshot, uppger DN.

”Fantiserat ihop”

Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Västerbotten, anklagar Ebba Busch för att ha "fantiserat ihop" sina påstående.

– Det är mer än vad jag kände till. Det finns absolut inget nedläggningshot och är taget helt ur luften. Det har hon fantiserat ihop, säger hon till Norran.

Hon utvecklar sitt resonemang i en intervju med Expressen.

– Det stämmer inte alls, inte överhuvudtaget. Det har aldrig varit någon diskussion om att lägga ner någon av de tre förlossningsenheterna i regionen. Jag vet inte om hon vill göra rubriker, skrämma upp folk eller var hon får sina uppgifter från, det får stå för henne.

I Region Västerbotten finns det tre förlossningsenheter; Lycksele, Skellefteå och Umeå.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer.

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år.

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

– Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen