VAL 2022: Ebba Busch i blåsväder

2022 08 09

I sitt sommartal påstod KD:s partiledare Ebba Busch att förlossningsenheterna i Lycksele och Skellefteå är nedläggningshotade.

– Vi vill säkra de förlossningsenheter som i dag är nedläggningshotade – Skellefteå och Lycksele – och återöppna förlossningsenheter på platser som Kiruna, Sollefteå, Mora och Karlskoga, sa KD-ledaren i talet.

Ett påstående som inte stämmer enligt partikollegan och riksdagskandidaten Betty-Ann Nilsson i Lycksele.

Hon tillbakavisar Ebba Buschs påstående, men beskriver situationen i Lycksele som bekymmersam.

– Det är framför allt Lycksele som har bekymmer. Det är inte bara pengar som är ett bekymmer. Vi saknar helt enkelt barnmorskor och vi behöver bättre arbetsmiljö, säger hon till SR.

Enligt Betty-Ann Nilsson är kliniken i Skellefteå inte i fara.

– Skellefteå är ju en expanderande kommun, så den kliniken kommer ju att alltid finnas kvar, inget annat finns på vår världskarta när det gäller regiondelen, säger hon till SR.

Kristdemokraterna svarar

Kristdemokraternas presschef Sabina Bernhardsson har kommenterat Ebba Buschs påståenden.

– Vi har identifierat förlossningskliniker som skulle behöva förstärkning för att undvika nedläggningshot i framtiden eller för att säkra framtida drift, bland annat i samråd med våra regionråd. Det är allmän känt att det har funnits problem och brister på flera håll i landet. Med så många nedlagda förlossningsenheter de senaste åren finns en stor oro. Skellefteå är ett sådant exempel, skriver hon till DN.

– Presschefen hävdar även att när en förlossningsklinik är eftersatt och i dåligt skick, så föreligger det nedläggningshot, uppger DN.

”Fantiserat ihop”

Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Västerbotten, anklagar Ebba Busch för att ha "fantiserat ihop" sina påstående.

– Det är mer än vad jag kände till. Det finns absolut inget nedläggningshot och är taget helt ur luften. Det har hon fantiserat ihop, säger hon till Norran.

Hon utvecklar sitt resonemang i en intervju med Expressen.

– Det stämmer inte alls, inte överhuvudtaget. Det har aldrig varit någon diskussion om att lägga ner någon av de tre förlossningsenheterna i regionen. Jag vet inte om hon vill göra rubriker, skrämma upp folk eller var hon får sina uppgifter från, det får stå för henne.

I Region Västerbotten finns det tre förlossningsenheter; Lycksele, Skellefteå och Umeå.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen