VAL 2022: Här är statsministerkandidaten som är favorit att vinna i höst

2022 03 04

Socialdemokraternas partiledare är spelentusiasternas statsministerfavorit inför valet i höst.

I alla fall enligt spelbolaget Unibets odds – och spelbolagen har ofta en förmåga att pricka in rätt vinnare även i politiken.

Kvinna vinnare

När Unibet slår ihop alla sina kalkyler med historiska data och spelarnas egna spekulationer så landar man på att Socialdemokraternas partiledare tillika Sverige första kvinnliga statsminister Magdalena Andersson (S) vinner valet och blir statsminister.

Ulf Kristersson på hugget
– Ett spel på att nästa regeringschef tillhör Socialdemokraterna ger 1,85 gånger insatsen, jämfört med 1,95 för Moderaterna, framhåller Unibet i ett uttalande.

Desto högre värde en kandidat har - så kallat odds - desto mer pengar ger det namnet som vinnare och desto osannolikare är det att personen vinner. Låga odds är med andra ord bättre än höga odds, ur partiledarens synvinkel.

Annie och Jimmie med i racet

Spelbolaget lyfter också fram två andra möjliga statsministerkandidater – eller omöjliga beroende på hur man ser saken.

Att Centerns Annie Lööf tar hem spelet och koras till Sveriges nya statsminister efter valet söndagen den 11 september ger 11 gånger pengarna.

Blekinges kandidat

Och den som spelar på att Blekinges Jimmie Åkesson går vinnande ur valkampen och utses till Sveriges nästa regeringschef kommer att kunna jubla högt. Det ger nämligen hela 21 gånger pengarna.

Partiet och inte ledaren

Man spelar emellertid inte på partiledarens namn utan på själva partiet vilket innebär att den som exempelvis spelar på Centerpartiet vinner 11 gånger de pengar man satsat alldeles oavsett vem som blir statsminister – så länge det är en centerpartist.

Liberalerna och Miljöpartiet

Avseende riksdagsvalet 2022 har Unibet även vaskat fram hur det ser ut för de partier som ligger och kämpar kring 4-procentspärren. Och det ser betydligt ljusare ut för Miljöpartiet än vad det gör för Liberalernas chanser när det gäller att nå upp till 4 procent och klara sig kvar i riksdagen.

Mycket hinner hända

I alla fall som det ser ut just nu. Men oddsen är ju som så mycket annat – det kan svänga och se helt annorlunda ut framåt sommaren jämfört med hur det ser ut idag.

Och hur det ser ut på självaste valdagen är ännu så länge skriver i stjärnorna som talesättet lyder.

Så funkar oddsen

Oddsen tar hänsyn till fler faktorer än opinionsmätningar. Trender, aktuella händelser och historiska data påverkar oddssättningen. Oddsen är dessutom beroende av spelarna.

Hur insatserna fördelas har betydelse för hur oddsen blir. De slutliga oddsen sätts av en analysexpert med stor erfarenhet på området.

Om Unibet           

Unibet grundades 1997 och ingår i speloperatören Kindred Group som är noterat på Stockholmsbörsen Nasdaq. Kindred Group äger nio olika varumärken inklusive Unibet och har över 30 miljoner kunder.

Foto: Moderaterna, Sverigedemokraterna, Annie Lööf FB resp. Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen