VAL 2022: Här är vinnarna och förlorarna på Sveriges Nato-JA

2022 05 15

Flera partier är tydliga vinnare på Sveriges ja till Nato samtidigt som några partier är förlorare.

Att Sverige nu ansöker till Nato och med all säkerhet även kommer att antas som Natomedlem innebär att flera partier nu kan jubla – både när det gäller ökade chanser i höstens val men även rent sakpolitiskt.

Sakpolitiska vinnare

Liberalerna är den största vinnaren rent sakpolitiskt – inget annat parti har varit positivt inställt till Nato lika länge som Liberalerna.

Partiet har sagt ja till Nato så länge att det nästan är svårt att klargöra hur många år det handlar om. Men det rör sig om i runda slängar 20 år.

Moderaterna var det andra partiet som sade ja till Nato och därefter följde Centern och Kristdemokraterna.

Det är i grunden bara de fyra partierna som velat gå med i Nato.

Pressade mot sin egentliga vilja

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är allmänt sett negativa till Nato och har aldrig velat gå med i försvarsalliansen.

För Sverigedemokraterna har det varit en av partiets så kallade paradfrågor men nu har både SD och S svängt pressade av omvärldsfaktorer – det vill säga Rysslands brutala anfallskrig mot Ukrainas folk och inte minst Finlands omsvängning.

Sakpolitiska förlorare

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de stora sakpolitiska förlorarna. Båda partierna säger blankt nej till Nato och ja-beskedet är en stor bevikelse för båda partierna.

Möjligheten att ingå i framtida regeringar kan dessutom minska om man är emot Natomedlemskap och om partierna även kräver utträde ur Nato framöver så riskerar de att framstå som verklighetsfrånvända.

Det talar för att båda partierna relativt snart kan komma att gå med på Natomedlemskapet och istället lägga fokus på nedrustning.

Valstrategiska vinnare

När det gäller vindarna inför hösten val så ser statusen över vinnare och förlorare kopplat till Sveriges ja till Nato annorlunda ut jämfört med de sakpolitiska vinnaren och förlorarna.

Socialdemokraterna är en stor vinnare då partiet dels utkristalliseras som det regeringsparti som för Sverige in i Nato vilket enligt en rad mätningar har stöd av en klar majoritet av svenska folket nu när Finland sagt ja.

Plus för två partiledare

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att synas i strålkastarljuset och få stort mediautrymme.

Liberalerna är också en vinnare då partiet kan stoltsera med att alla andra partier slutligen anslutit till L:s linje och det kan ge en trovärdighetsskjuts och visst mediautrymme åt den nya partiledaren Johan Pehrson (L).

För L är dessutom mediautrymme värdefullare än för alla andra partier, vid sidan av MP.

Positivt även för högerpartierna

För Sverigedemokraterna är beskedet ett stort plus då partiets största klyfta gentemot samarbetspartierna Moderaterna och KD nu minskar rejält.

Det är säkerhets-, försvars- och utrikespolitiken som utgör M och KD:s största problem med SD och på den fronten är inget viktigaste än Nato.

Nu när SD är med på Natotåget kommer de tre partierna betydligt närmare varandra och det gynnar SD både på lång och kort sikt.

Underlättar M-KD-SD-regeringar

Framförallt ökar partiets chanser att ingå i M-KD-regeringar i framtiden. Särskilt från och med valet 2026 men kanske, kanske redan 2022.

I och med att en av SD:s mest kritiserade delar ur ett M-KD-perspektiv nu försvinner så gynnas även M och KD genom att de tre partierna blir allt mer sammansvetsade och motståndarna får allt svårare att peka på besvärliga skillnader de tre partierna emellan.

V och MP

För Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan det finnas valstrategiska fördelar då mätningar indikerar att omkring 22 procent av väljarna är emot Nato medan de båda partierna bara samlar cirka 12 procent.

Det är alltså fler som är emot Nato än som är för V och MP vilket ger de båda partierna viss väljarpotential

Samtidigt kan det efterhand glida över i problem om Nato likt EU blir allt populära bland väljarna.

För Centern lär Sveriges Nato-ja inte påverka nämnvärt inför valet. Och när allt kommer kring i valspurten kan Natofrågan ha svalnat betydligt.

L största vinnare och MP förlorare

Summering från 1 till 5 där 5 är högsta poäng enligt min analys:

Parti   Sakpolitiskt    Valstrategiskt   Totalt

L              5                        4                                9

M            4                        3                                7

S              2                        5                                7

KD         4                        3                                7

C            4                        2                                 6

SD         2                        4                                6

V            1                        4                                5

MP        1                        3                               4

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


16 okt 2026

Jysk stänger alla butiker i Sverige – på samma dag

2026 10 17

Det är ingen idé att gå och handla på Jysk söndagen den 8 november i år.

Har du ett särskilt ärende att göra hos den stora möbelkedjan är du härmed officiellt förvarnad. Se till att göra det lördagen den 7 november istället om du ska ut och shoppa den helgen. 

För den 8 november, då kommer nämligen samtliga dryga 160 Jyskbutiker i Sverige att vara stängda och låsta.

Anledningen är att hela personalstyrkan är inbjuden till den årliga personalfesten som den här gången kommer att hållas i Göteborg. Det bekräftar Sandra Martinsson, kommunikationschef på Jysk Sverige, för MarcusOscarsson.se.

– Det blir rekordstort med 1 500 gäster, säger hon.

– Vi vill att så många som möjligt ska komma på festen.

Två rekord

Att Jysk stänger alla butiker för att bjuda sina medarbetare på en hejdundrande fest har de senaste åren blivit tradition.

I år har den danska kedjan dessutom stora skäl att slå på lite extra. Jysk firar 35 år i Sverige och meddelade förra månaden ett nytt omsättningsrekord på knappt sex miljarder kronor det gångna räkenskapsåret. Det motsvarar en försäljningsökning på 9 procent och 750 000 fler kunder jämfört med föregående år.

Men oavsett är festen en stor kulturbärare för Jysk, berättar Sandra Martinsson. Arrangemanget är mycket uppskattat bland personalen. Förra året i Stockholm kom cirka 1 290 personer, även det ett deltagarrekord.

– Det är idel glädje. Man vill gå på festen, många har hört talas om den tidigare. Det är ett roligt betyg att vi växer, säger Sandra Martinsson.

Vilka reaktioner får ni från kunderna? 

– Förra året fick vi en negativ reaktion från en som hade åkt till butiken på söndagen. Men i övrigt brukar det bara vara positiva reaktioner som “klart ni ska göra detta, det borde fler göra". 

Hur mycket förlorar Jysk ekonomiskt på att hålla stängt en hel dag?

– Det kan jag inte säga. Vi har inte räknat på det. Vår vd Johan Sjödin har varit noga med att det inte spelar någon roll. Festen kostar i runda slängar 10-11 miljoner kronor och då räknar vi inte in medarbetarnas resor.

Läs mer: Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

Stängt även i Norge

Den stora personalfesten äger rum lördagen den 7 november och det är alltså dagen därpå som det är stängt i butikerna. I Norge gäller samma tradition. Där stängs allt imorgon den 17 oktober när en 1 200 personer stor personalstyrka samlas i Oslo.

Jysks butiker öppnar som vanligt igen i Sverige den 9 november.

Läs mer: Spara 1 300 kronor i månaden – Nordea uppmanar

Foto: Jysk

Text: Redaktionen


17 okt 2026

Grönt ljus för Ukraina – ”Historiskt steg”

2026 10 17

Ukraina uppger att ett viktigt hinder för landet har undanröjts.

Ukraina säger att de politiska hindren för att öppna de återstående förhandlingsområdena om EU-medlemskap nu är undanröjda.

Detta efter ett genombrott i relationerna med Ungern, rapporterar RBC Ukraine.

Inga hinder kvar

Ukraina siktar på att öppna samtliga sex förhandlingskluster för ett framtida EU-medlemskap inom en snar framtid.

Det uppger landets utrikesminister Andrij Sybiha.

Fyra av de sex förhandlingsklustren har hittills öppnats. Nu hoppas Kyiv kunna gå vidare med de två återstående områdena innan 2026 är över.

– Vi har fått ordning på våra relationer med Ungern, vilket gjorde det möjligt att lösa den här frågan, och i dagsläget finns det inga andra politiska hinder för att öppna klustren, betonar Sybiha.

Beskedet innebär ett viktigt steg framåt för Ukrainas ambition att gå med i EU.

Läs också: Volvo utökar – ska nå helt nya nivåer

Ungern släpper blockering

Genombrottet kommer efter månader av spänningar mellan Ukraina och Ungern, som länge bromsat framstegen i anslutningsprocessen.

Under gårdagen träffades Ukrainas president Volodymyr Zelensky och Ungerns premiärminister Péter Magyar för första gången i Bryssel. De kom då överens om att normalisera relationerna mellan länderna och återuppbygga det politiska och ekonomiska samarbetet.

Ukrainas utrikesdepartement beskrev mötet som ett historiskt steg mot att återupprätta banden mellan Kyiv och Budapest.

– I dag har vi verkligen öppnat ett nytt kapitel. Det handlar om en nystart på alla områden: politiska, ekonomiska, humanitära och andra, säger Sybiha, enligt Kyiv Post.

En viktig del av genombrottet var att Ukraina ändrade sin utbildningslagstiftning för att utöka rättigheterna för nationella minoriteter, däribland den ungerska minoriteten i landets västra delar.

Ungern hade kopplat framsteg i Ukrainas EU-förhandlingar till frågor om minoriteternas rättigheter. Efter lagändringen släppte Budapest sina invändningar mot att öppna två nya förhandlingskluster.

De omfattar den inre marknaden samt konkurrenskraft och inkluderande tillväxt. Förhandlingarna om dessa områden öppnades den 13 oktober, enligt Kyiv Post.

Ukraina vill öppna de sista

EU anslutningsförhandlingar är indelade i sex kluster som omfattar olika delar av lagstiftningen och de reformer som krävs för medlemskap.

Ukraina har hittills öppnat fyra. De två återstående handlar om den gröna agendan och hållbara förbindelser samt resurser, jordbruk och sammanhållning.

Sybiha uppger att Ukraina redan har inlett samtal med Litauen om nästa steg i den europeiska integrationsprocessen. Litauen ska ta över det roterande ordförandeskapet i EU ministerråd under första halvåret 2027.

Andra läser: Flera konkurser i viktig bransch

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen