VAL 2022: Här är vinnarna och förlorarna på Sveriges Nato-JA

2022 05 15

Flera partier är tydliga vinnare på Sveriges ja till Nato samtidigt som några partier är förlorare.

Att Sverige nu ansöker till Nato och med all säkerhet även kommer att antas som Natomedlem innebär att flera partier nu kan jubla – både när det gäller ökade chanser i höstens val men även rent sakpolitiskt.

Sakpolitiska vinnare

Liberalerna är den största vinnaren rent sakpolitiskt – inget annat parti har varit positivt inställt till Nato lika länge som Liberalerna.

Partiet har sagt ja till Nato så länge att det nästan är svårt att klargöra hur många år det handlar om. Men det rör sig om i runda slängar 20 år.

Moderaterna var det andra partiet som sade ja till Nato och därefter följde Centern och Kristdemokraterna.

Det är i grunden bara de fyra partierna som velat gå med i Nato.

Pressade mot sin egentliga vilja

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är allmänt sett negativa till Nato och har aldrig velat gå med i försvarsalliansen.

För Sverigedemokraterna har det varit en av partiets så kallade paradfrågor men nu har både SD och S svängt pressade av omvärldsfaktorer – det vill säga Rysslands brutala anfallskrig mot Ukrainas folk och inte minst Finlands omsvängning.

Sakpolitiska förlorare

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de stora sakpolitiska förlorarna. Båda partierna säger blankt nej till Nato och ja-beskedet är en stor bevikelse för båda partierna.

Möjligheten att ingå i framtida regeringar kan dessutom minska om man är emot Natomedlemskap och om partierna även kräver utträde ur Nato framöver så riskerar de att framstå som verklighetsfrånvända.

Det talar för att båda partierna relativt snart kan komma att gå med på Natomedlemskapet och istället lägga fokus på nedrustning.

Valstrategiska vinnare

När det gäller vindarna inför hösten val så ser statusen över vinnare och förlorare kopplat till Sveriges ja till Nato annorlunda ut jämfört med de sakpolitiska vinnaren och förlorarna.

Socialdemokraterna är en stor vinnare då partiet dels utkristalliseras som det regeringsparti som för Sverige in i Nato vilket enligt en rad mätningar har stöd av en klar majoritet av svenska folket nu när Finland sagt ja.

Plus för två partiledare

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att synas i strålkastarljuset och få stort mediautrymme.

Liberalerna är också en vinnare då partiet kan stoltsera med att alla andra partier slutligen anslutit till L:s linje och det kan ge en trovärdighetsskjuts och visst mediautrymme åt den nya partiledaren Johan Pehrson (L).

För L är dessutom mediautrymme värdefullare än för alla andra partier, vid sidan av MP.

Positivt även för högerpartierna

För Sverigedemokraterna är beskedet ett stort plus då partiets största klyfta gentemot samarbetspartierna Moderaterna och KD nu minskar rejält.

Det är säkerhets-, försvars- och utrikespolitiken som utgör M och KD:s största problem med SD och på den fronten är inget viktigaste än Nato.

Nu när SD är med på Natotåget kommer de tre partierna betydligt närmare varandra och det gynnar SD både på lång och kort sikt.

Underlättar M-KD-SD-regeringar

Framförallt ökar partiets chanser att ingå i M-KD-regeringar i framtiden. Särskilt från och med valet 2026 men kanske, kanske redan 2022.

I och med att en av SD:s mest kritiserade delar ur ett M-KD-perspektiv nu försvinner så gynnas även M och KD genom att de tre partierna blir allt mer sammansvetsade och motståndarna får allt svårare att peka på besvärliga skillnader de tre partierna emellan.

V och MP

För Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan det finnas valstrategiska fördelar då mätningar indikerar att omkring 22 procent av väljarna är emot Nato medan de båda partierna bara samlar cirka 12 procent.

Det är alltså fler som är emot Nato än som är för V och MP vilket ger de båda partierna viss väljarpotential

Samtidigt kan det efterhand glida över i problem om Nato likt EU blir allt populära bland väljarna.

För Centern lär Sveriges Nato-ja inte påverka nämnvärt inför valet. Och när allt kommer kring i valspurten kan Natofrågan ha svalnat betydligt.

L största vinnare och MP förlorare

Summering från 1 till 5 där 5 är högsta poäng enligt min analys:

Parti   Sakpolitiskt    Valstrategiskt   Totalt

L              5                        4                                9

M            4                        3                                7

S              2                        5                                7

KD         4                        3                                7

C            4                        2                                 6

SD         2                        4                                6

V            1                        4                                5

MP        1                        3                               4

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: Ukraina slår rekord – huvudvärk för Putin

2025 12 01

Ukrainas attacker blir allt mer intensiva.

En viktig del av den ukrainska taktiken är att genomföra attacker inne i Ryssland mot den ryska energiinfrastrukturen.

I november har attackerna trappats upp rejält.

Stora drönarattacker

Ukraina genomförde rekordmånga drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier i november, rapporterar Moscow Times.

Minst 14 drönarattacker har genomförts mot raffinaderierna under den gångna månaden, vilket är nytt månadsrekord.

Uppgifterna bygger på offentliga uttalanden från både Ukraina och Ryssland, och har sammanställts av Bloomberg.

Ukraina har bland annat attackerat Afipsky-anläggningen nära Krasnodar, som tillhör de största i södra Ryssland och har en årlig kapacitet på 9,1 miljoner ton, enligt tidningen. Det var dessutom andra gången sedan september som anläggningen träffades.

Ukrainska drönare har också inaktiverat Rosnefts huvudraffinaderi i Ryazan, som nu har varit ur funktion i flera veckor.

Även Lukoils raffinaderi i Volgograd har träffats i ukrainska drönarattacker. En viktig anläggning som står för cirka 20 procent av raffinaderiets kapacitet har inaktiverats.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa – ”Har inget att säga till om”

Påverkar finansieringen av kriget

Dessutom har Ukraina genomfört fyra attacker mot oljehanteringsanläggningar vid Svarta havet.

Attackerna lär ge Vladimir Putin en rejäl huvudvärk, eftersom de riktar in sig på den ryska finansieringen av kriget.

– Rysslands genomsnittliga dagliga raffinaderivolym har sjunkit till omkring 5 miljoner fat per dag som ett resultat av den intensifierade kampanjen, ner från de 5,3–5,5 miljoner fat per dag som vanligtvis bearbetas i senhösten, uppger analysföretaget Kpler, enligt tidningen.

Problem även för Ukraina

Samtidigt kommer det dock även siffror som är desto dystrare för Zelenskyj och Ukraina, när det gäller ryska framgångar på slagfältet.

Ryssland tog cirka 90 procent mer territorium i november än i oktober, enligt en bedömning från DeepState, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska styrkor erövrade 505 kvadratkilometer ukrainskt territorium i november, enligt bedömningen.

LÄS OCKSÅ: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: Vilda rykten – ”Lukasjenko är försvunnen”

2025 12 01

Vad har hänt med Belarus diktator Alexander Lukasjenko?

Den frågan ställer sig landets tidigare kulturminister, som menar att Lukasjenko verkar ha försvunnit.

”Ingen information om vad som händer”

Lukasjenko anlände till Oman på Arabiska halvön i fredags, rapporterar Iltalehti.

Men sedan dess har han inte setts offentligt.

Åtminstone enligt Lukasjenkos tidigare kulturminister Pavel Latusjka, som satt i Belarus regering 2009-12 men sedan har stöttat protester mot diktatorn.

– Lukasjenko försvann efter att ha anlänt till Oman den 28 november från Myanmar. För tredje dagen nu har det inte funnits någon officiell information om vad som händer med diktatorn, skriver Latusjka i ett inlägg på X på söndagen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump kallar till stormöte

Mystiskt besök

Den tidigare kulturministern antyder att det är något skumt med diktatorns resa till Oman.

– Enligt mötesprotokollet i Omans huvudstad Muscat kan man med säkerhet konstatera att diktatorns besök i landet varken är ett statsbesök eller ett officiellt besök, hävdar Latusjka.

– Det fanns ingen hedersvakt på flygplatsen, ingen hälsning från högt uppsatt regeringshållning och inga av de attribut som är typiska för stats- eller officiella besök, tillägger han.

Kan handla om pengar

Han tror att diktatorns resa är av privat slag och handlar om pengar.

– Detta är ett privat besök, möjligen relaterat till placering av privata medel som diktatorn stulit från det vitryska folket. För att rättfärdiga användningen av statliga medel måste det dock också finnas ett möte på hög nivå med den omanska ledningen, skriver Pavel Latusjka.

En annan möjlighet är att Lukasjenko har rest till Oman för medicinska ingrepp, spekulerar den tidigare kulturministern.

– Hur kan vi annars förklara hans långvariga, nu tre dagar gamla, försvinnande från allmänheten? frågar sig Latusjka på söndagen.

På måndagen uppge belarusisk statlig media emellertid att diktatorn har träffat sultanen av Oman, Haitham bin Tariq Al Said, enligt tidningen.

Mötet ska ha varit ”exceptionellt” såtillvida att Lukasjenko mottogs i sultanens hem istället för i palatset, enligt belarusisk media.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen