VAL 2022: Här är vinnarna och förlorarna på Sveriges Nato-JA

2022 05 15

Att Sverige nu ansöker till Nato och med all säkerhet även kommer att antas som Natomedlem innebär att flera partier nu kan jubla – både när det gäller ökade chanser i höstens val men även rent sakpolitiskt.

Sakpolitiska vinnare

Liberalerna är den största vinnaren rent sakpolitiskt – inget annat parti har varit positivt inställt till Nato lika länge som Liberalerna.

Partiet har sagt ja till Nato så länge att det nästan är svårt att klargöra hur många år det handlar om. Men det rör sig om i runda slängar 20 år.

Moderaterna var det andra partiet som sade ja till Nato och därefter följde Centern och Kristdemokraterna.

Det är i grunden bara de fyra partierna som velat gå med i Nato.

Pressade mot sin egentliga vilja

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är allmänt sett negativa till Nato och har aldrig velat gå med i försvarsalliansen.

För Sverigedemokraterna har det varit en av partiets så kallade paradfrågor men nu har både SD och S svängt pressade av omvärldsfaktorer – det vill säga Rysslands brutala anfallskrig mot Ukrainas folk och inte minst Finlands omsvängning.

Sakpolitiska förlorare

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de stora sakpolitiska förlorarna. Båda partierna säger blankt nej till Nato och ja-beskedet är en stor bevikelse för båda partierna.

Möjligheten att ingå i framtida regeringar kan dessutom minska om man är emot Natomedlemskap och om partierna även kräver utträde ur Nato framöver så riskerar de att framstå som verklighetsfrånvända.

Det talar för att båda partierna relativt snart kan komma att gå med på Natomedlemskapet och istället lägga fokus på nedrustning.

Valstrategiska vinnare

När det gäller vindarna inför hösten val så ser statusen över vinnare och förlorare kopplat till Sveriges ja till Nato annorlunda ut jämfört med de sakpolitiska vinnaren och förlorarna.

Socialdemokraterna är en stor vinnare då partiet dels utkristalliseras som det regeringsparti som för Sverige in i Nato vilket enligt en rad mätningar har stöd av en klar majoritet av svenska folket nu när Finland sagt ja.

Plus för två partiledare

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att synas i strålkastarljuset och få stort mediautrymme.

Liberalerna är också en vinnare då partiet kan stoltsera med att alla andra partier slutligen anslutit till L:s linje och det kan ge en trovärdighetsskjuts och visst mediautrymme åt den nya partiledaren Johan Pehrson (L).

För L är dessutom mediautrymme värdefullare än för alla andra partier, vid sidan av MP.

Positivt även för högerpartierna

För Sverigedemokraterna är beskedet ett stort plus då partiets största klyfta gentemot samarbetspartierna Moderaterna och KD nu minskar rejält.

Det är säkerhets-, försvars- och utrikespolitiken som utgör M och KD:s största problem med SD och på den fronten är inget viktigaste än Nato.

Nu när SD är med på Natotåget kommer de tre partierna betydligt närmare varandra och det gynnar SD både på lång och kort sikt.

Underlättar M-KD-SD-regeringar

Framförallt ökar partiets chanser att ingå i M-KD-regeringar i framtiden. Särskilt från och med valet 2026 men kanske, kanske redan 2022.

I och med att en av SD:s mest kritiserade delar ur ett M-KD-perspektiv nu försvinner så gynnas även M och KD genom att de tre partierna blir allt mer sammansvetsade och motståndarna får allt svårare att peka på besvärliga skillnader de tre partierna emellan.

V och MP

För Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan det finnas valstrategiska fördelar då mätningar indikerar att omkring 22 procent av väljarna är emot Nato medan de båda partierna bara samlar cirka 12 procent.

Det är alltså fler som är emot Nato än som är för V och MP vilket ger de båda partierna viss väljarpotential

Samtidigt kan det efterhand glida över i problem om Nato likt EU blir allt populära bland väljarna.

För Centern lär Sveriges Nato-ja inte påverka nämnvärt inför valet. Och när allt kommer kring i valspurten kan Natofrågan ha svalnat betydligt.

L största vinnare och MP förlorare

Summering från 1 till 5 där 5 är högsta poäng enligt min analys:

Parti   Sakpolitiskt    Valstrategiskt   Totalt

L              5                        4                                9

M            4                        3                                7

S              2                        5                                7

KD         4                        3                                7

C            4                        2                                 6

SD         2                        4                                6

V            1                        4                                5

MP        1                        3                               4

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen