VAL 2022: Här är vinnarna och förlorarna på Sveriges Nato-JA

2022 05 15

Flera partier är tydliga vinnare på Sveriges ja till Nato samtidigt som några partier är förlorare.

Att Sverige nu ansöker till Nato och med all säkerhet även kommer att antas som Natomedlem innebär att flera partier nu kan jubla – både när det gäller ökade chanser i höstens val men även rent sakpolitiskt.

Sakpolitiska vinnare

Liberalerna är den största vinnaren rent sakpolitiskt – inget annat parti har varit positivt inställt till Nato lika länge som Liberalerna.

Partiet har sagt ja till Nato så länge att det nästan är svårt att klargöra hur många år det handlar om. Men det rör sig om i runda slängar 20 år.

Moderaterna var det andra partiet som sade ja till Nato och därefter följde Centern och Kristdemokraterna.

Det är i grunden bara de fyra partierna som velat gå med i Nato.

Pressade mot sin egentliga vilja

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är allmänt sett negativa till Nato och har aldrig velat gå med i försvarsalliansen.

För Sverigedemokraterna har det varit en av partiets så kallade paradfrågor men nu har både SD och S svängt pressade av omvärldsfaktorer – det vill säga Rysslands brutala anfallskrig mot Ukrainas folk och inte minst Finlands omsvängning.

Sakpolitiska förlorare

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de stora sakpolitiska förlorarna. Båda partierna säger blankt nej till Nato och ja-beskedet är en stor bevikelse för båda partierna.

Möjligheten att ingå i framtida regeringar kan dessutom minska om man är emot Natomedlemskap och om partierna även kräver utträde ur Nato framöver så riskerar de att framstå som verklighetsfrånvända.

Det talar för att båda partierna relativt snart kan komma att gå med på Natomedlemskapet och istället lägga fokus på nedrustning.

Valstrategiska vinnare

När det gäller vindarna inför hösten val så ser statusen över vinnare och förlorare kopplat till Sveriges ja till Nato annorlunda ut jämfört med de sakpolitiska vinnaren och förlorarna.

Socialdemokraterna är en stor vinnare då partiet dels utkristalliseras som det regeringsparti som för Sverige in i Nato vilket enligt en rad mätningar har stöd av en klar majoritet av svenska folket nu när Finland sagt ja.

Plus för två partiledare

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att synas i strålkastarljuset och få stort mediautrymme.

Liberalerna är också en vinnare då partiet kan stoltsera med att alla andra partier slutligen anslutit till L:s linje och det kan ge en trovärdighetsskjuts och visst mediautrymme åt den nya partiledaren Johan Pehrson (L).

För L är dessutom mediautrymme värdefullare än för alla andra partier, vid sidan av MP.

Positivt även för högerpartierna

För Sverigedemokraterna är beskedet ett stort plus då partiets största klyfta gentemot samarbetspartierna Moderaterna och KD nu minskar rejält.

Det är säkerhets-, försvars- och utrikespolitiken som utgör M och KD:s största problem med SD och på den fronten är inget viktigaste än Nato.

Nu när SD är med på Natotåget kommer de tre partierna betydligt närmare varandra och det gynnar SD både på lång och kort sikt.

Underlättar M-KD-SD-regeringar

Framförallt ökar partiets chanser att ingå i M-KD-regeringar i framtiden. Särskilt från och med valet 2026 men kanske, kanske redan 2022.

I och med att en av SD:s mest kritiserade delar ur ett M-KD-perspektiv nu försvinner så gynnas även M och KD genom att de tre partierna blir allt mer sammansvetsade och motståndarna får allt svårare att peka på besvärliga skillnader de tre partierna emellan.

V och MP

För Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan det finnas valstrategiska fördelar då mätningar indikerar att omkring 22 procent av väljarna är emot Nato medan de båda partierna bara samlar cirka 12 procent.

Det är alltså fler som är emot Nato än som är för V och MP vilket ger de båda partierna viss väljarpotential

Samtidigt kan det efterhand glida över i problem om Nato likt EU blir allt populära bland väljarna.

För Centern lär Sveriges Nato-ja inte påverka nämnvärt inför valet. Och när allt kommer kring i valspurten kan Natofrågan ha svalnat betydligt.

L största vinnare och MP förlorare

Summering från 1 till 5 där 5 är högsta poäng enligt min analys:

Parti Sakpolitiskt Valstrategiskt Totalt

L 5 4 9

M 4 3 7

S 2 5 7

KD 4 3 7

C 4 2 6

SD 2 4 6

V 1 4 5

MP 1 3 4

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen