VAL 2022: Här är vinnarna och förlorarna på Sveriges Nato-JA

2022 05 15

Att Sverige nu ansöker till Nato och med all säkerhet även kommer att antas som Natomedlem innebär att flera partier nu kan jubla – både när det gäller ökade chanser i höstens val men även rent sakpolitiskt.

Sakpolitiska vinnare

Liberalerna är den största vinnaren rent sakpolitiskt – inget annat parti har varit positivt inställt till Nato lika länge som Liberalerna.

Partiet har sagt ja till Nato så länge att det nästan är svårt att klargöra hur många år det handlar om. Men det rör sig om i runda slängar 20 år.

Moderaterna var det andra partiet som sade ja till Nato och därefter följde Centern och Kristdemokraterna.

Det är i grunden bara de fyra partierna som velat gå med i Nato.

Pressade mot sin egentliga vilja

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är allmänt sett negativa till Nato och har aldrig velat gå med i försvarsalliansen.

För Sverigedemokraterna har det varit en av partiets så kallade paradfrågor men nu har både SD och S svängt pressade av omvärldsfaktorer – det vill säga Rysslands brutala anfallskrig mot Ukrainas folk och inte minst Finlands omsvängning.

Sakpolitiska förlorare

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de stora sakpolitiska förlorarna. Båda partierna säger blankt nej till Nato och ja-beskedet är en stor bevikelse för båda partierna.

Möjligheten att ingå i framtida regeringar kan dessutom minska om man är emot Natomedlemskap och om partierna även kräver utträde ur Nato framöver så riskerar de att framstå som verklighetsfrånvända.

Det talar för att båda partierna relativt snart kan komma att gå med på Natomedlemskapet och istället lägga fokus på nedrustning.

Valstrategiska vinnare

När det gäller vindarna inför hösten val så ser statusen över vinnare och förlorare kopplat till Sveriges ja till Nato annorlunda ut jämfört med de sakpolitiska vinnaren och förlorarna.

Socialdemokraterna är en stor vinnare då partiet dels utkristalliseras som det regeringsparti som för Sverige in i Nato vilket enligt en rad mätningar har stöd av en klar majoritet av svenska folket nu när Finland sagt ja.

Plus för två partiledare

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att synas i strålkastarljuset och få stort mediautrymme.

Liberalerna är också en vinnare då partiet kan stoltsera med att alla andra partier slutligen anslutit till L:s linje och det kan ge en trovärdighetsskjuts och visst mediautrymme åt den nya partiledaren Johan Pehrson (L).

För L är dessutom mediautrymme värdefullare än för alla andra partier, vid sidan av MP.

Positivt även för högerpartierna

För Sverigedemokraterna är beskedet ett stort plus då partiets största klyfta gentemot samarbetspartierna Moderaterna och KD nu minskar rejält.

Det är säkerhets-, försvars- och utrikespolitiken som utgör M och KD:s största problem med SD och på den fronten är inget viktigaste än Nato.

Nu när SD är med på Natotåget kommer de tre partierna betydligt närmare varandra och det gynnar SD både på lång och kort sikt.

Underlättar M-KD-SD-regeringar

Framförallt ökar partiets chanser att ingå i M-KD-regeringar i framtiden. Särskilt från och med valet 2026 men kanske, kanske redan 2022.

I och med att en av SD:s mest kritiserade delar ur ett M-KD-perspektiv nu försvinner så gynnas även M och KD genom att de tre partierna blir allt mer sammansvetsade och motståndarna får allt svårare att peka på besvärliga skillnader de tre partierna emellan.

V och MP

För Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan det finnas valstrategiska fördelar då mätningar indikerar att omkring 22 procent av väljarna är emot Nato medan de båda partierna bara samlar cirka 12 procent.

Det är alltså fler som är emot Nato än som är för V och MP vilket ger de båda partierna viss väljarpotential

Samtidigt kan det efterhand glida över i problem om Nato likt EU blir allt populära bland väljarna.

För Centern lär Sveriges Nato-ja inte påverka nämnvärt inför valet. Och när allt kommer kring i valspurten kan Natofrågan ha svalnat betydligt.

L största vinnare och MP förlorare

Summering från 1 till 5 där 5 är högsta poäng enligt min analys:

Parti   Sakpolitiskt    Valstrategiskt   Totalt

L              5                        4                                9

M            4                        3                                7

S              2                        5                                7

KD         4                        3                                7

C            4                        2                                 6

SD         2                        4                                6

V            1                        4                                5

MP        1                        3                               4

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen