VAL 2022: Här är vinnarna och förlorarna på Sveriges Nato-JA

2022 05 15

Flera partier är tydliga vinnare på Sveriges ja till Nato samtidigt som några partier är förlorare.

Att Sverige nu ansöker till Nato och med all säkerhet även kommer att antas som Natomedlem innebär att flera partier nu kan jubla – både när det gäller ökade chanser i höstens val men även rent sakpolitiskt.

Sakpolitiska vinnare

Liberalerna är den största vinnaren rent sakpolitiskt – inget annat parti har varit positivt inställt till Nato lika länge som Liberalerna.

Partiet har sagt ja till Nato så länge att det nästan är svårt att klargöra hur många år det handlar om. Men det rör sig om i runda slängar 20 år.

Moderaterna var det andra partiet som sade ja till Nato och därefter följde Centern och Kristdemokraterna.

Det är i grunden bara de fyra partierna som velat gå med i Nato.

Pressade mot sin egentliga vilja

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är allmänt sett negativa till Nato och har aldrig velat gå med i försvarsalliansen.

För Sverigedemokraterna har det varit en av partiets så kallade paradfrågor men nu har både SD och S svängt pressade av omvärldsfaktorer – det vill säga Rysslands brutala anfallskrig mot Ukrainas folk och inte minst Finlands omsvängning.

Sakpolitiska förlorare

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de stora sakpolitiska förlorarna. Båda partierna säger blankt nej till Nato och ja-beskedet är en stor bevikelse för båda partierna.

Möjligheten att ingå i framtida regeringar kan dessutom minska om man är emot Natomedlemskap och om partierna även kräver utträde ur Nato framöver så riskerar de att framstå som verklighetsfrånvända.

Det talar för att båda partierna relativt snart kan komma att gå med på Natomedlemskapet och istället lägga fokus på nedrustning.

Valstrategiska vinnare

När det gäller vindarna inför hösten val så ser statusen över vinnare och förlorare kopplat till Sveriges ja till Nato annorlunda ut jämfört med de sakpolitiska vinnaren och förlorarna.

Socialdemokraterna är en stor vinnare då partiet dels utkristalliseras som det regeringsparti som för Sverige in i Nato vilket enligt en rad mätningar har stöd av en klar majoritet av svenska folket nu när Finland sagt ja.

Plus för två partiledare

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att synas i strålkastarljuset och få stort mediautrymme.

Liberalerna är också en vinnare då partiet kan stoltsera med att alla andra partier slutligen anslutit till L:s linje och det kan ge en trovärdighetsskjuts och visst mediautrymme åt den nya partiledaren Johan Pehrson (L).

För L är dessutom mediautrymme värdefullare än för alla andra partier, vid sidan av MP.

Positivt även för högerpartierna

För Sverigedemokraterna är beskedet ett stort plus då partiets största klyfta gentemot samarbetspartierna Moderaterna och KD nu minskar rejält.

Det är säkerhets-, försvars- och utrikespolitiken som utgör M och KD:s största problem med SD och på den fronten är inget viktigaste än Nato.

Nu när SD är med på Natotåget kommer de tre partierna betydligt närmare varandra och det gynnar SD både på lång och kort sikt.

Underlättar M-KD-SD-regeringar

Framförallt ökar partiets chanser att ingå i M-KD-regeringar i framtiden. Särskilt från och med valet 2026 men kanske, kanske redan 2022.

I och med att en av SD:s mest kritiserade delar ur ett M-KD-perspektiv nu försvinner så gynnas även M och KD genom att de tre partierna blir allt mer sammansvetsade och motståndarna får allt svårare att peka på besvärliga skillnader de tre partierna emellan.

V och MP

För Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan det finnas valstrategiska fördelar då mätningar indikerar att omkring 22 procent av väljarna är emot Nato medan de båda partierna bara samlar cirka 12 procent.

Det är alltså fler som är emot Nato än som är för V och MP vilket ger de båda partierna viss väljarpotential

Samtidigt kan det efterhand glida över i problem om Nato likt EU blir allt populära bland väljarna.

För Centern lär Sveriges Nato-ja inte påverka nämnvärt inför valet. Och när allt kommer kring i valspurten kan Natofrågan ha svalnat betydligt.

L största vinnare och MP förlorare

Summering från 1 till 5 där 5 är högsta poäng enligt min analys:

Parti Sakpolitiskt Valstrategiskt Totalt

L 5 4 9

M 4 3 7

S 2 5 7

KD 4 3 7

C 4 2 6

SD 2 4 6

V 1 4 5

MP 1 3 4

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen