VAL 2022: Här är vinnarna och förlorarna på Sveriges Nato-JA

2022 05 15

Flera partier är tydliga vinnare på Sveriges ja till Nato samtidigt som några partier är förlorare.

Att Sverige nu ansöker till Nato och med all säkerhet även kommer att antas som Natomedlem innebär att flera partier nu kan jubla – både när det gäller ökade chanser i höstens val men även rent sakpolitiskt.

Sakpolitiska vinnare

Liberalerna är den största vinnaren rent sakpolitiskt – inget annat parti har varit positivt inställt till Nato lika länge som Liberalerna.

Partiet har sagt ja till Nato så länge att det nästan är svårt att klargöra hur många år det handlar om. Men det rör sig om i runda slängar 20 år.

Moderaterna var det andra partiet som sade ja till Nato och därefter följde Centern och Kristdemokraterna.

Det är i grunden bara de fyra partierna som velat gå med i Nato.

Pressade mot sin egentliga vilja

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är allmänt sett negativa till Nato och har aldrig velat gå med i försvarsalliansen.

För Sverigedemokraterna har det varit en av partiets så kallade paradfrågor men nu har både SD och S svängt pressade av omvärldsfaktorer – det vill säga Rysslands brutala anfallskrig mot Ukrainas folk och inte minst Finlands omsvängning.

Sakpolitiska förlorare

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är de stora sakpolitiska förlorarna. Båda partierna säger blankt nej till Nato och ja-beskedet är en stor bevikelse för båda partierna.

Möjligheten att ingå i framtida regeringar kan dessutom minska om man är emot Natomedlemskap och om partierna även kräver utträde ur Nato framöver så riskerar de att framstå som verklighetsfrånvända.

Det talar för att båda partierna relativt snart kan komma att gå med på Natomedlemskapet och istället lägga fokus på nedrustning.

Valstrategiska vinnare

När det gäller vindarna inför hösten val så ser statusen över vinnare och förlorare kopplat till Sveriges ja till Nato annorlunda ut jämfört med de sakpolitiska vinnaren och förlorarna.

Socialdemokraterna är en stor vinnare då partiet dels utkristalliseras som det regeringsparti som för Sverige in i Nato vilket enligt en rad mätningar har stöd av en klar majoritet av svenska folket nu när Finland sagt ja.

Plus för två partiledare

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att synas i strålkastarljuset och få stort mediautrymme.

Liberalerna är också en vinnare då partiet kan stoltsera med att alla andra partier slutligen anslutit till L:s linje och det kan ge en trovärdighetsskjuts och visst mediautrymme åt den nya partiledaren Johan Pehrson (L).

För L är dessutom mediautrymme värdefullare än för alla andra partier, vid sidan av MP.

Positivt även för högerpartierna

För Sverigedemokraterna är beskedet ett stort plus då partiets största klyfta gentemot samarbetspartierna Moderaterna och KD nu minskar rejält.

Det är säkerhets-, försvars- och utrikespolitiken som utgör M och KD:s största problem med SD och på den fronten är inget viktigaste än Nato.

Nu när SD är med på Natotåget kommer de tre partierna betydligt närmare varandra och det gynnar SD både på lång och kort sikt.

Underlättar M-KD-SD-regeringar

Framförallt ökar partiets chanser att ingå i M-KD-regeringar i framtiden. Särskilt från och med valet 2026 men kanske, kanske redan 2022.

I och med att en av SD:s mest kritiserade delar ur ett M-KD-perspektiv nu försvinner så gynnas även M och KD genom att de tre partierna blir allt mer sammansvetsade och motståndarna får allt svårare att peka på besvärliga skillnader de tre partierna emellan.

V och MP

För Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan det finnas valstrategiska fördelar då mätningar indikerar att omkring 22 procent av väljarna är emot Nato medan de båda partierna bara samlar cirka 12 procent.

Det är alltså fler som är emot Nato än som är för V och MP vilket ger de båda partierna viss väljarpotential

Samtidigt kan det efterhand glida över i problem om Nato likt EU blir allt populära bland väljarna.

För Centern lär Sveriges Nato-ja inte påverka nämnvärt inför valet. Och när allt kommer kring i valspurten kan Natofrågan ha svalnat betydligt.

L största vinnare och MP förlorare

Summering från 1 till 5 där 5 är högsta poäng enligt min analys:

Parti   Sakpolitiskt    Valstrategiskt   Totalt

L              5                        4                                9

M            4                        3                                7

S              2                        5                                7

KD         4                        3                                7

C            4                        2                                 6

SD         2                        4                                6

V            1                        4                                5

MP        1                        3                               4

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


16 oktober 2025

JUST NU: Röstkorten ändras – sex miljoner väljare berörs

2025 10 16

Riksdagen har fattat beslut.

Från och med valet 2026 kommer röstkorten att skickas ut digitalt. Sex miljoner väljare som har en digital brevlåda kommer att få sitt röstkort digitalt.

– Vi uppskattar att drygt sex miljoner väljare kommer att få sitt röstkort digitalt vid valen 2026. Väljare kommer inte behöva ta med sig röstkortet vid röstning, utan det räcker att ta med sig legitimation. Detta gäller oavsett om väljaren har fått röstkortet digitalt eller på papper, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

– Digitala röstkort innebär en ökad tillgänglighet av den personliga rösträttsinformationen för väljare som kommer kunna logga in i sin digitala brevlåda och ta del av röstkortet oavsett var man befinner sig. Med digitala röstkort kan vi också vara mer säkra på att röstkorten kommer fram till väljarna och att de kommer fram i tid, fortsätter Nyqvist.

Klassiska traditionen förändras inte

Väljare som saknar digital brevlåda eller som inte har godkänt myndighetsinformation till sin digitala brevlåda kommer att få röstkorten med posten.

Själva röstningen kommer inte att ske digitalt. Den kommer fortsatt ske i fysisk form med pappersvalsedlar, framhåller Valmyndigheten som understryker att den ”pappersbaserade röstningen är en viktig del i det robusta valsystemet”.

– Digitala röstkort och moderniserad förtidsröstning syftar till att göra röstningen enklare för väljarna, minska sårbarheter i systemet och effektivisera processen för valadministrationen, säger Anna Nyqvist.

LÄS MER: Priset för parkering chockhöjs

Förtidsröstningen ändras

Valmyndigheten meddelar också att en ny teknik kommer att införas vid förtidsröstningen för att underlätta införandet av digitala röstkort.

Väljare kommer inte längre behöva ta med sitt röstkort för att förtidsrösta. I varje lokal för förtidsröstning kommer en dator och skanner finnas, som kan läsa av id-handlingar och koder. Vid förtidsröstning kommer en förtryckt kod på kuvertet som rösten läggs ner i att skannas. Koden kopplas därefter till väljaren i en digital väljarförteckning.

– Detta möjliggör både för en ny framtidssäkrad distributionslösning av förtidsröster hos Postnord och att väljare inte längre behöver ta med sig röstkortet vid förtidsröstning, framhåller Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Livsmedelsjätte säger upp 16 000 

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen


JUST NU: Massiv attack – Ryssland utfärdar nödåtgärd

2025 10 16

En storskalig luftattack skakar Ryssland.

Nödåtgärder har utfärdats i regionerna Samara och Saratov i sydvästra delarna av landet. Samtidigt har den närliggande regionen Penza gått upp i stabsläge.

Den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia har ställt in alla flygningar över Samara och Saratov, rapporterar den ryska Telegramkanalen Astra.

Rosaviatsias talesperson Artjom Korenjako bekräftar de akutåtgärden. 

– Tillfälliga restriktioner har införts för avgångar och ankomster av flygplan. Restriktionerna är nödvändiga för att garantera flygsäkerheten, säger han enligt Kyiv Post.

Bränder och kraftig rökutveckling

Invånare i Saratov rapporterar om en serie kraftiga explosioner och bränder.

Enligt uppgift ska oljeraffinaderiet ”Kreking” ha attackerats. Anläggningen, som är en av Rysslands äldsta, ägs av den statliga oljejätten Rosneft.

På sociala medier sprids flera filmklipp och bilder som uppges visa bränder och kraftig rökutveckling vid raffinaderiet.

Ukraina har tidigare utfört flera drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, vilket slagit ut stora delar av Rysslands oljeproduktion. Det återstår att se vilka konsekvenser torsdagens attack får.

Kreml kommenterar

Det ryska försvarsdepartementet framhåller att tolv drönare skjutits ned över Saratov. De kommenterar inte skadeläget.

LÄS MER: ”De har lovat” – Trump bekräftar kalldusch för Putin

Storskaliga ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att genomföra massiva attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

Attackerna har bland annat stoppat verksamheten vid en gasproduktionsanläggning i Poltavaregionen, rapporterar Reuters med hänvisning till det ukrainska energibolaget Dtek.

Dessutom har flera ukrainska regioner tvingats stänga av delar av strömmen eftersom ryska attacker skadat landets energisystem.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen