VAL 2022: Intern kritik inom S

2022 09 01

Socialdemokraterna vågar inte prata om klimatfrågan.

Det anser flera S-profiler som DN har pratat med.

– Magdalena Andersson har ett oerhört förtroende – och det är här hon borde använda det. Säga att klimathotet är på riktigt. Det kommer att få enorma konsekvenser, och frågan är inte om vi kommer att behöva ändra hur vi lever – utan när, säger Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, till DN.

Han har tillsammans med  S-gruppen Reformisterna arbetat för att att partiet ska lova mer pengar till klimatet. Enligt Suhonen är nuvarande S-politik inte tillräcklig.

–  Alla partier går till val på att bevara status quo. På att man ska kunna fortsätta tanka, i stället för en fördelningspolitik där vi stödjer de som behöver el, men är tydliga med att det kommer krävas en omställning.

Tidigare minister är orolig

Gabriel Wikström, tidigare socialdemokratisk folkhälsominister, är i dag regeringens nationella samordnare för handlingsplanen Agenda 2030. 

Han är orolig över hur klimatfrågan behandlas i valrörelsen.

– Vi måste skifta vår konsumtion. Vi behöver ändra våra vanor. Allt från hur vi transporterar oss till hur vi äter. Det vågar man uppenbarligen inte prata om – man går åt andra hållet och föreslår stora subventioner till elanvändare, säger han till DN.

MP-kritik

Miljöpartiet har tidigare riktat skarp kritik mot regeringens klimatpolitik.

Sveriges före detta miljöminister, MP:s språkrör Per Bolund, har kritiserat sin efterträdare Annika Strandhäll (S).

Bolund anser att ”tempot i miljöarbetet” har avstannat sedan han lämnade ministerposten och MP lämnade regeringen.

– Tyvärr har hon kännetecknats av att man nu inte driver fram de beslut som behövs. Tempot i miljöarbetet har avstannat väldigt avsevärt. Det tycker jag är sorgligt att se, sa han i en intervju med Expressen.

Per Bolund anklagade även regeringen för att inte göra tillräckligt för att klara av 1,5-gradersmålet.

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


14 mars 2026

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 14

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen


Kriget har vänt – första gången på 2,5 år

2026 03 13

Ett trendbrott har skett i Ukraina.

Kriget i Ukraina har pågått i över fyra år och fortsätter utan slut i sikte.

Inledningen av 2026 har varit förhållandevis positiv för de ukrainska styrkorna.

För första gången på två och ett halvt år tar Ukraina mer terräng än vad de förlorar till Ryssland, enligt tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Ett trendbrott”

Ryssarna förlorade tidigare i år tillgång till Elon Musks satellittjänst Starlink – och har sedan dess fått problem med kommunikationen.

Ukrainarna har dragit nytta av det och avancerar i bland annat Dnipropetrovsk, Kharkiv och Zaporizjzja.

– Det är ett trendbrott som visar på att Ukraina inte är stridsutmattade. Man är taktiskt och teknologiskt starkare just nu, säger militärexperten Johan Huovinen till Svenska Dagbladet.

“Tekniskt svaga”

På grund av den ryska Starlink-förlusten har ryssarna fått det svårare att kommunicera med sina förband.

Samtidigt har det ställt till det vad gäller den ryska drönaranvändningen.

– Det finns bilder på hur ryssarna satt upp vanliga gamla modem på lyktstolpar för att kunna koppla upp sig och flyga drönare. De ryska lösningarna är så tekniskt svaga att ukrainarna blir helt överlägsna, fortsätter Huovinen.

Läs mer: Paniken sprider sig – Ryssland stängs ner

Fortsatta attacker

Ukrainarna avancerar längs med frontlinjen – och fortsätter samtidigt med omfattande drönarattacker mot mål i Ryssland och de ockuperade territorierna.

Samtidigt får de stöd av partisaner.

– Den ukrainska partisan­gruppen Atesh rapporterade att deras agenter satte ett järnvägsreläskåp ur funktion nära Staryj Oskol i Belgorod oblast, vilket stödjer ryska operationer i riktning mot Kupjansk, rapporterar tankesmedjan ISW.

Brist på ammunition

ISW fortsätter.

– Atesh-gruppen rapporterade att attacken påverkade en brådskande ammunitionstransport till den ryska 122:a motoriserade gevärsregementet, Leningrads militärdistrikt och 27:e motoriserade gevärsbrigaden  i området, vilket tvingade de ryska enheterna att genomföra attacker med ammunitionbrist och därmed drabbas av höga förluster.

Läs mer: Franska soldater attackerade

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen