VAL 2022: Intern kritik inom S

2022 09 01

Socialdemokraterna vågar inte prata om klimatfrågan.

Det anser flera S-profiler som DN har pratat med.

– Magdalena Andersson har ett oerhört förtroende – och det är här hon borde använda det. Säga att klimathotet är på riktigt. Det kommer att få enorma konsekvenser, och frågan är inte om vi kommer att behöva ändra hur vi lever – utan när, säger Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, till DN.

Han har tillsammans med  S-gruppen Reformisterna arbetat för att att partiet ska lova mer pengar till klimatet. Enligt Suhonen är nuvarande S-politik inte tillräcklig.

–  Alla partier går till val på att bevara status quo. På att man ska kunna fortsätta tanka, i stället för en fördelningspolitik där vi stödjer de som behöver el, men är tydliga med att det kommer krävas en omställning.

Tidigare minister är orolig

Gabriel Wikström, tidigare socialdemokratisk folkhälsominister, är i dag regeringens nationella samordnare för handlingsplanen Agenda 2030. 

Han är orolig över hur klimatfrågan behandlas i valrörelsen.

– Vi måste skifta vår konsumtion. Vi behöver ändra våra vanor. Allt från hur vi transporterar oss till hur vi äter. Det vågar man uppenbarligen inte prata om – man går åt andra hållet och föreslår stora subventioner till elanvändare, säger han till DN.

MP-kritik

Miljöpartiet har tidigare riktat skarp kritik mot regeringens klimatpolitik.

Sveriges före detta miljöminister, MP:s språkrör Per Bolund, har kritiserat sin efterträdare Annika Strandhäll (S).

Bolund anser att ”tempot i miljöarbetet” har avstannat sedan han lämnade ministerposten och MP lämnade regeringen.

– Tyvärr har hon kännetecknats av att man nu inte driver fram de beslut som behövs. Tempot i miljöarbetet har avstannat väldigt avsevärt. Det tycker jag är sorgligt att se, sa han i en intervju med Expressen.

Per Bolund anklagade även regeringen för att inte göra tillräckligt för att klara av 1,5-gradersmålet.

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


23 jun 2026

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


24 jun 26

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen