VAL 2022: Intern kritik inom S

2022 09 01

Socialdemokraterna vågar inte prata om klimatfrågan.

Det anser flera S-profiler som DN har pratat med.

– Magdalena Andersson har ett oerhört förtroende – och det är här hon borde använda det. Säga att klimathotet är på riktigt. Det kommer att få enorma konsekvenser, och frågan är inte om vi kommer att behöva ändra hur vi lever – utan när, säger Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, till DN.

Han har tillsammans med  S-gruppen Reformisterna arbetat för att att partiet ska lova mer pengar till klimatet. Enligt Suhonen är nuvarande S-politik inte tillräcklig.

–  Alla partier går till val på att bevara status quo. På att man ska kunna fortsätta tanka, i stället för en fördelningspolitik där vi stödjer de som behöver el, men är tydliga med att det kommer krävas en omställning.

Tidigare minister är orolig

Gabriel Wikström, tidigare socialdemokratisk folkhälsominister, är i dag regeringens nationella samordnare för handlingsplanen Agenda 2030. 

Han är orolig över hur klimatfrågan behandlas i valrörelsen.

– Vi måste skifta vår konsumtion. Vi behöver ändra våra vanor. Allt från hur vi transporterar oss till hur vi äter. Det vågar man uppenbarligen inte prata om – man går åt andra hållet och föreslår stora subventioner till elanvändare, säger han till DN.

MP-kritik

Miljöpartiet har tidigare riktat skarp kritik mot regeringens klimatpolitik.

Sveriges före detta miljöminister, MP:s språkrör Per Bolund, har kritiserat sin efterträdare Annika Strandhäll (S).

Bolund anser att ”tempot i miljöarbetet” har avstannat sedan han lämnade ministerposten och MP lämnade regeringen.

– Tyvärr har hon kännetecknats av att man nu inte driver fram de beslut som behövs. Tempot i miljöarbetet har avstannat väldigt avsevärt. Det tycker jag är sorgligt att se, sa han i en intervju med Expressen.

Per Bolund anklagade även regeringen för att inte göra tillräckligt för att klara av 1,5-gradersmålet.

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 27

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 27

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen