VAL 2022: Intern kritik inom S

2022 09 01

Det anser flera S-profiler som DN har pratat med.

– Magdalena Andersson har ett oerhört förtroende – och det är här hon borde använda det. Säga att klimathotet är på riktigt. Det kommer att få enorma konsekvenser, och frågan är inte om vi kommer att behöva ändra hur vi lever – utan när, säger Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, till DN.

Han har tillsammans med  S-gruppen Reformisterna arbetat för att att partiet ska lova mer pengar till klimatet. Enligt Suhonen är nuvarande S-politik inte tillräcklig.

–  Alla partier går till val på att bevara status quo. På att man ska kunna fortsätta tanka, i stället för en fördelningspolitik där vi stödjer de som behöver el, men är tydliga med att det kommer krävas en omställning.

Tidigare minister är orolig

Gabriel Wikström, tidigare socialdemokratisk folkhälsominister, är i dag regeringens nationella samordnare för handlingsplanen Agenda 2030. 

Han är orolig över hur klimatfrågan behandlas i valrörelsen.

– Vi måste skifta vår konsumtion. Vi behöver ändra våra vanor. Allt från hur vi transporterar oss till hur vi äter. Det vågar man uppenbarligen inte prata om – man går åt andra hållet och föreslår stora subventioner till elanvändare, säger han till DN.

MP-kritik

Miljöpartiet har tidigare riktat skarp kritik mot regeringens klimatpolitik.

Sveriges före detta miljöminister, MP:s språkrör Per Bolund, har kritiserat sin efterträdare Annika Strandhäll (S).

Bolund anser att ”tempot i miljöarbetet” har avstannat sedan han lämnade ministerposten och MP lämnade regeringen.

– Tyvärr har hon kännetecknats av att man nu inte driver fram de beslut som behövs. Tempot i miljöarbetet har avstannat väldigt avsevärt. Det tycker jag är sorgligt att se, sa han i en intervju med Expressen.

Per Bolund anklagade även regeringen för att inte göra tillräckligt för att klara av 1,5-gradersmålet.

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 16

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen