VAL 2022: Intern kritik inom S

2022 09 01

Socialdemokraterna vågar inte prata om klimatfrågan.

Det anser flera S-profiler som DN har pratat med.

– Magdalena Andersson har ett oerhört förtroende – och det är här hon borde använda det. Säga att klimathotet är på riktigt. Det kommer att få enorma konsekvenser, och frågan är inte om vi kommer att behöva ändra hur vi lever – utan när, säger Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, till DN.

Han har tillsammans med  S-gruppen Reformisterna arbetat för att att partiet ska lova mer pengar till klimatet. Enligt Suhonen är nuvarande S-politik inte tillräcklig.

–  Alla partier går till val på att bevara status quo. På att man ska kunna fortsätta tanka, i stället för en fördelningspolitik där vi stödjer de som behöver el, men är tydliga med att det kommer krävas en omställning.

Tidigare minister är orolig

Gabriel Wikström, tidigare socialdemokratisk folkhälsominister, är i dag regeringens nationella samordnare för handlingsplanen Agenda 2030. 

Han är orolig över hur klimatfrågan behandlas i valrörelsen.

– Vi måste skifta vår konsumtion. Vi behöver ändra våra vanor. Allt från hur vi transporterar oss till hur vi äter. Det vågar man uppenbarligen inte prata om – man går åt andra hållet och föreslår stora subventioner till elanvändare, säger han till DN.

MP-kritik

Miljöpartiet har tidigare riktat skarp kritik mot regeringens klimatpolitik.

Sveriges före detta miljöminister, MP:s språkrör Per Bolund, har kritiserat sin efterträdare Annika Strandhäll (S).

Bolund anser att ”tempot i miljöarbetet” har avstannat sedan han lämnade ministerposten och MP lämnade regeringen.

– Tyvärr har hon kännetecknats av att man nu inte driver fram de beslut som behövs. Tempot i miljöarbetet har avstannat väldigt avsevärt. Det tycker jag är sorgligt att se, sa han i en intervju med Expressen.

Per Bolund anklagade även regeringen för att inte göra tillräckligt för att klara av 1,5-gradersmålet.

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


28 mars 2026

Flicka hittad död på familjeresa till Kanarieöarna

2026 03 29

En norsk flicka har hittats död i vattnet.

En norska flicka har hittats död på Gran Canaria.

Flickan var i semesterparadiset tillsammans med sin familj men anmäldes försvunnen på lördagen.

Anmäldes försvunnen

Den norska tonårsflickan var i 16-årsåldern, rapporterar Canariavisen.

Hon hittades död i vattnet på lördagsmorgonen i hamnen i Puerto Rico i Mogán, på den populära semesterön Gran Canaria.

En av flickans familjemedlemmar hade också lämnat in en anmälan om försvunnen person på lördagen, uppger en talesperson för den spanska räddningstjänsten, rapporterar VG.

Polisstyrkan Guardia Civil bekräftar att flickan är död.

– Vi utreder vad som har hänt, säger en talesperson till tidningen.

Har identifierats av familjen

Den norska tonårsflickan har identifierats av sin familj, som bekräftar hennes identitet, enligt spanska myndigheter.

Hennes kropp har skickats till obduktion.

Även det norska Utrikesdepartementet har bekräftat det tragiska dödsfallet.

– Utrikesdepartementet är medvetet om att en norsk medborgare har avlidit på Gran Canaria, skriver Johanne Severinsen, presstalesperson vid Utrikesdepartementet, till tidningen.

Nu ska man utreda dödsfallet för att försöka bringa klarhet i hur och varför flickan har förlorat livet.

Dödsorsaken uppges i nuläget vara okänd.

Hittades vid hamnmynning

Den norska tonårsflickan ska alltså ha varit på semester med sin familj.

Familjen bodde nära stranden i Barranco Agua la Perra, uppger Canariavisen.

Hon uppges ha hittats avliden vid hamnmynningen på den populära semesterorten, som ligger i öns sydvästra del, enligt tidningen.

Kanarieöarna är en mycket populär turistdestination bland både norrmän, svenska och andra européer.

År 2025 besöktes ögruppen av cirka 428 000 norska och 350 500 svenska turister ögruppen, rapporterar Canariajournalen.

Antalet norska och svenska turister har dock minskat de senaste åren.

Foto: Summer Stock

Text: Redaktionen


28 mars 2026

Ryssland hånas av sin egen befolkning

2026 03 28

Ryssar visar sitt förakt för regimen.

På många håll i Ryssland installerar man modulära skyddsrum i betong, tusentals kilometer från Ukraina.

Det får befolkningen att håna regimen, samtidigt som siffror visar att bara 16 procent av skyddsrummen uppfyller säkerhetskraven.

”Någon har stoppat pengar i fickan”

I staden Tjeboksary, som är huvudstad i Rysslands Chuvasjienrepublik, har 11 provisoriska bombskydd mot flyghot börjat dyka upp, rapporterar Kyiv Independent.

Staden ligger 1 000 kilometer från Ukraina, och är ett av flera exempel på hur Ryssland försöker skydda sin befolkning när kriget kommer allt närmare hemlandet.

Men initiativet hånas av lokalbefolkningen.

– Varför behöver vi dem ens? Vi bor inte nära gränsen, lyder en kommentar på den lokala Telegram-kanal Serditaya Chuvashia, rapporterar tidningen.

Andra lokala invånare liknar bombskydden vid ”offentliga toaletter”, medan någon tycker att de ser ut som ”hundkennlar”.

Invånare frågar sig också om bombskydden verkligen behövs eller om det rör sig om ett ”korruptionsupplägg”.

– Någon har stoppat pengar i fickan, menar en invånare som tror att någon korrupt person har tjänat pengar på byggnationen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Används som bastu

Liknande modulära skyddsrum har installerats på flera håll i Ryssland, allt längre in i landet, vilket visar att kriget kommer närmare civilbefolkningen.

Samtidigt uppges de modulära skyddsrummen erbjuda ett väldigt begränsat skydd mot missiler. De är bara anpassade för att skydda mot drönare, vilket blir ett problem när Ukraina attackerar med Flamingomissiler allt oftare.

Rysslands civilförsvarsystem är i dåligt skick, enligt tidningen.

Siffror från 2025 visar att endast 16 procent av skyddsrummen i Ryssland är lämpliga för användning.

De som inte uppfyller säkerhetskraven används ofta i helt andra syften.

De används bland annat som förvaringsutrymme, parkeringsplats och till och med som bastu, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ryska planen går i kras - "dömd att misslyckas"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen