VAL 2022: KD-toppar i trubbel – fångades med dold kamera

2022 08 17

Två toppnamn från Kristdemokraterna spelades in i hemlighet under en förhandling med en potentiell bidragsgivare.

År 2018 skärptes lagen om insyn i partiers finansiering.

Anledningen var att förhindra korruption, och partierna har sedan dess tvingats offentliggöra alla personer som skänker mer än 24 150 kronor till ett parti.

Större bidrag som lämnas anonymt är förbjudet – för att förebygga korruption.

En dold inspelning visar dock hur Kristdemokraternas partisekreterare Peter Kullgren samt biträdande partisekreterare och ekonomichef Robert Lisborg försöker kringgå lagen, avslöjar TV4:s Kalla Fakta.

Föreslår att kringgå lagen

I en intervju framför kameran hyllar Kullgren först lagen.

Men kanalen har även spelat in partisekreteraren när han tror att han pratar med någon som vill skänka en halv miljon kronor till KD.

Då föreslår han istället metoder för hur lagen kan kringgås.

– Ifall det är viktigt för dig är jag mån om att det inte är någonting som ska bli offentligt, säger han i det inspelade telefonsamtalet.

Identifierar ett kryphål

Därefter blandar Kullgren in kollegan Lisborg.

Partitopparna föreslår ett möte i riksdagen där de kan diskutera hur de ska komma runt lagen om insyn i partiers finansiering.

Med en dold kamera dokumenteras sedermera kryphålet att dela upp gåvorna på många kandidater.

– I princip skulle man kunna ge 238 kronor per dag i fyra år utan att det överhuvudtaget finns någon redovisning för det, säger biträdande partisekreterare Robert Lisborg enligt reportaget i TV4.

“Går moraliskt emot lagens syfte”

Om ovanstående metod är ett lagbrott är inte helt enkelt att avgöra.

Det menar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, som tagit del av avslöjandet.

– Men ur moralisk synpunkt är det uppenbart att de går emot lagen syfte, säger han till nyhetsbyrån TT.

Gick inte vidare med frågan

Robert Lisborg har meddelat att partiet valde att inte gå vidare med finansieringerbjudandet.

Vi har inte gett ut de efterfrågade kontakt- eller bankuppgifterna och vi har heller inte tagit emot några pengar från den här personen. Givaren har endast fått namnen på toppkandidaterna som finns på våra riksdagslistor vilket är offentliga uppgifter. Efter mötet fattade vi beslutet att inte gå vidare med att ge ytterligare efterfrågade uppgifter, framhåller han i en kommentar enligt SVT.

Ska granska egna partiet

Även Peter Kullgren har uttalat sig efter att TV4 gått ut med sina uppgifter.

Min bedömning är att vi inte har gjort något fel. Likväl kommer vi att göra en genomlysning för att gå till botten med Kalla Faktas uppgifter. Vi har kontaktat våra revisorer och det kommer att genomföras en granskning av dem eller någon som dem rekommenderar, framhåller han på sin Facebooksida.

Kalla Faktas avslöjande är en del av en större granskning där samtliga riksdagspartier undersöks. 

Uppgifterna om Kristdemokraterna är de enda som TV4 hittills har gått ut med innan avsnittet sänts på tv.

Foto: Kristdemokraterna (föreställande Peter Kullgren)

Text: Redaktionen


19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


20 maj 2026

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD. 

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark. 

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen