VAL 2022: KD-toppar i trubbel – fångades med dold kamera

2022 08 17

Två toppnamn från Kristdemokraterna spelades in i hemlighet under en förhandling med en potentiell bidragsgivare.

År 2018 skärptes lagen om insyn i partiers finansiering.

Anledningen var att förhindra korruption, och partierna har sedan dess tvingats offentliggöra alla personer som skänker mer än 24 150 kronor till ett parti.

Större bidrag som lämnas anonymt är förbjudet – för att förebygga korruption.

En dold inspelning visar dock hur Kristdemokraternas partisekreterare Peter Kullgren samt biträdande partisekreterare och ekonomichef Robert Lisborg försöker kringgå lagen, avslöjar TV4:s Kalla Fakta.

Föreslår att kringgå lagen

I en intervju framför kameran hyllar Kullgren först lagen.

Men kanalen har även spelat in partisekreteraren när han tror att han pratar med någon som vill skänka en halv miljon kronor till KD.

Då föreslår han istället metoder för hur lagen kan kringgås.

– Ifall det är viktigt för dig är jag mån om att det inte är någonting som ska bli offentligt, säger han i det inspelade telefonsamtalet.

Identifierar ett kryphål

Därefter blandar Kullgren in kollegan Lisborg.

Partitopparna föreslår ett möte i riksdagen där de kan diskutera hur de ska komma runt lagen om insyn i partiers finansiering.

Med en dold kamera dokumenteras sedermera kryphålet att dela upp gåvorna på många kandidater.

– I princip skulle man kunna ge 238 kronor per dag i fyra år utan att det överhuvudtaget finns någon redovisning för det, säger biträdande partisekreterare Robert Lisborg enligt reportaget i TV4.

“Går moraliskt emot lagens syfte”

Om ovanstående metod är ett lagbrott är inte helt enkelt att avgöra.

Det menar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, som tagit del av avslöjandet.

– Men ur moralisk synpunkt är det uppenbart att de går emot lagen syfte, säger han till nyhetsbyrån TT.

Gick inte vidare med frågan

Robert Lisborg har meddelat att partiet valde att inte gå vidare med finansieringerbjudandet.

Vi har inte gett ut de efterfrågade kontakt- eller bankuppgifterna och vi har heller inte tagit emot några pengar från den här personen. Givaren har endast fått namnen på toppkandidaterna som finns på våra riksdagslistor vilket är offentliga uppgifter. Efter mötet fattade vi beslutet att inte gå vidare med att ge ytterligare efterfrågade uppgifter, framhåller han i en kommentar enligt SVT.

Ska granska egna partiet

Även Peter Kullgren har uttalat sig efter att TV4 gått ut med sina uppgifter.

Min bedömning är att vi inte har gjort något fel. Likväl kommer vi att göra en genomlysning för att gå till botten med Kalla Faktas uppgifter. Vi har kontaktat våra revisorer och det kommer att genomföras en granskning av dem eller någon som dem rekommenderar, framhåller han på sin Facebooksida.

Kalla Faktas avslöjande är en del av en större granskning där samtliga riksdagspartier undersöks. 

Uppgifterna om Kristdemokraterna är de enda som TV4 hittills har gått ut med innan avsnittet sänts på tv.

Foto: Kristdemokraterna (föreställande Peter Kullgren)

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen