VAL 2022: KD-toppar i trubbel – fångades med dold kamera

2022 08 17

Två toppnamn från Kristdemokraterna spelades in i hemlighet under en förhandling med en potentiell bidragsgivare.

År 2018 skärptes lagen om insyn i partiers finansiering.

Anledningen var att förhindra korruption, och partierna har sedan dess tvingats offentliggöra alla personer som skänker mer än 24 150 kronor till ett parti.

Större bidrag som lämnas anonymt är förbjudet – för att förebygga korruption.

En dold inspelning visar dock hur Kristdemokraternas partisekreterare Peter Kullgren samt biträdande partisekreterare och ekonomichef Robert Lisborg försöker kringgå lagen, avslöjar TV4:s Kalla Fakta.

Föreslår att kringgå lagen

I en intervju framför kameran hyllar Kullgren först lagen.

Men kanalen har även spelat in partisekreteraren när han tror att han pratar med någon som vill skänka en halv miljon kronor till KD.

Då föreslår han istället metoder för hur lagen kan kringgås.

– Ifall det är viktigt för dig är jag mån om att det inte är någonting som ska bli offentligt, säger han i det inspelade telefonsamtalet.

Identifierar ett kryphål

Därefter blandar Kullgren in kollegan Lisborg.

Partitopparna föreslår ett möte i riksdagen där de kan diskutera hur de ska komma runt lagen om insyn i partiers finansiering.

Med en dold kamera dokumenteras sedermera kryphålet att dela upp gåvorna på många kandidater.

– I princip skulle man kunna ge 238 kronor per dag i fyra år utan att det överhuvudtaget finns någon redovisning för det, säger biträdande partisekreterare Robert Lisborg enligt reportaget i TV4.

“Går moraliskt emot lagens syfte”

Om ovanstående metod är ett lagbrott är inte helt enkelt att avgöra.

Det menar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, som tagit del av avslöjandet.

– Men ur moralisk synpunkt är det uppenbart att de går emot lagen syfte, säger han till nyhetsbyrån TT.

Gick inte vidare med frågan

Robert Lisborg har meddelat att partiet valde att inte gå vidare med finansieringerbjudandet.

Vi har inte gett ut de efterfrågade kontakt- eller bankuppgifterna och vi har heller inte tagit emot några pengar från den här personen. Givaren har endast fått namnen på toppkandidaterna som finns på våra riksdagslistor vilket är offentliga uppgifter. Efter mötet fattade vi beslutet att inte gå vidare med att ge ytterligare efterfrågade uppgifter, framhåller han i en kommentar enligt SVT.

Ska granska egna partiet

Även Peter Kullgren har uttalat sig efter att TV4 gått ut med sina uppgifter.

Min bedömning är att vi inte har gjort något fel. Likväl kommer vi att göra en genomlysning för att gå till botten med Kalla Faktas uppgifter. Vi har kontaktat våra revisorer och det kommer att genomföras en granskning av dem eller någon som dem rekommenderar, framhåller han på sin Facebooksida.

Kalla Faktas avslöjande är en del av en större granskning där samtliga riksdagspartier undersöks. 

Uppgifterna om Kristdemokraterna är de enda som TV4 hittills har gått ut med innan avsnittet sänts på tv.

Foto: Kristdemokraterna (föreställande Peter Kullgren)

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen