VAL 2022: KD-toppar i trubbel – fångades med dold kamera

2022 08 17

Två toppnamn från Kristdemokraterna spelades in i hemlighet under en förhandling med en potentiell bidragsgivare.

År 2018 skärptes lagen om insyn i partiers finansiering.

Anledningen var att förhindra korruption, och partierna har sedan dess tvingats offentliggöra alla personer som skänker mer än 24 150 kronor till ett parti.

Större bidrag som lämnas anonymt är förbjudet – för att förebygga korruption.

En dold inspelning visar dock hur Kristdemokraternas partisekreterare Peter Kullgren samt biträdande partisekreterare och ekonomichef Robert Lisborg försöker kringgå lagen, avslöjar TV4:s Kalla Fakta.

Föreslår att kringgå lagen

I en intervju framför kameran hyllar Kullgren först lagen.

Men kanalen har även spelat in partisekreteraren när han tror att han pratar med någon som vill skänka en halv miljon kronor till KD.

Då föreslår han istället metoder för hur lagen kan kringgås.

– Ifall det är viktigt för dig är jag mån om att det inte är någonting som ska bli offentligt, säger han i det inspelade telefonsamtalet.

Identifierar ett kryphål

Därefter blandar Kullgren in kollegan Lisborg.

Partitopparna föreslår ett möte i riksdagen där de kan diskutera hur de ska komma runt lagen om insyn i partiers finansiering.

Med en dold kamera dokumenteras sedermera kryphålet att dela upp gåvorna på många kandidater.

– I princip skulle man kunna ge 238 kronor per dag i fyra år utan att det överhuvudtaget finns någon redovisning för det, säger biträdande partisekreterare Robert Lisborg enligt reportaget i TV4.

“Går moraliskt emot lagens syfte”

Om ovanstående metod är ett lagbrott är inte helt enkelt att avgöra.

Det menar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, som tagit del av avslöjandet.

– Men ur moralisk synpunkt är det uppenbart att de går emot lagen syfte, säger han till nyhetsbyrån TT.

Gick inte vidare med frågan

Robert Lisborg har meddelat att partiet valde att inte gå vidare med finansieringerbjudandet.

Vi har inte gett ut de efterfrågade kontakt- eller bankuppgifterna och vi har heller inte tagit emot några pengar från den här personen. Givaren har endast fått namnen på toppkandidaterna som finns på våra riksdagslistor vilket är offentliga uppgifter. Efter mötet fattade vi beslutet att inte gå vidare med att ge ytterligare efterfrågade uppgifter, framhåller han i en kommentar enligt SVT.

Ska granska egna partiet

Även Peter Kullgren har uttalat sig efter att TV4 gått ut med sina uppgifter.

Min bedömning är att vi inte har gjort något fel. Likväl kommer vi att göra en genomlysning för att gå till botten med Kalla Faktas uppgifter. Vi har kontaktat våra revisorer och det kommer att genomföras en granskning av dem eller någon som dem rekommenderar, framhåller han på sin Facebooksida.

Kalla Faktas avslöjande är en del av en större granskning där samtliga riksdagspartier undersöks. 

Uppgifterna om Kristdemokraterna är de enda som TV4 hittills har gått ut med innan avsnittet sänts på tv.

Foto: Kristdemokraterna (föreställande Peter Kullgren)

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen