VAL 2022: KD-toppar i trubbel – fångades med dold kamera

2022 08 17

Två toppnamn från Kristdemokraterna spelades in i hemlighet under en förhandling med en potentiell bidragsgivare.

År 2018 skärptes lagen om insyn i partiers finansiering.

Anledningen var att förhindra korruption, och partierna har sedan dess tvingats offentliggöra alla personer som skänker mer än 24 150 kronor till ett parti.

Större bidrag som lämnas anonymt är förbjudet – för att förebygga korruption.

En dold inspelning visar dock hur Kristdemokraternas partisekreterare Peter Kullgren samt biträdande partisekreterare och ekonomichef Robert Lisborg försöker kringgå lagen, avslöjar TV4:s Kalla Fakta.

Föreslår att kringgå lagen

I en intervju framför kameran hyllar Kullgren först lagen.

Men kanalen har även spelat in partisekreteraren när han tror att han pratar med någon som vill skänka en halv miljon kronor till KD.

Då föreslår han istället metoder för hur lagen kan kringgås.

– Ifall det är viktigt för dig är jag mån om att det inte är någonting som ska bli offentligt, säger han i det inspelade telefonsamtalet.

Identifierar ett kryphål

Därefter blandar Kullgren in kollegan Lisborg.

Partitopparna föreslår ett möte i riksdagen där de kan diskutera hur de ska komma runt lagen om insyn i partiers finansiering.

Med en dold kamera dokumenteras sedermera kryphålet att dela upp gåvorna på många kandidater.

– I princip skulle man kunna ge 238 kronor per dag i fyra år utan att det överhuvudtaget finns någon redovisning för det, säger biträdande partisekreterare Robert Lisborg enligt reportaget i TV4.

“Går moraliskt emot lagens syfte”

Om ovanstående metod är ett lagbrott är inte helt enkelt att avgöra.

Det menar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, som tagit del av avslöjandet.

– Men ur moralisk synpunkt är det uppenbart att de går emot lagen syfte, säger han till nyhetsbyrån TT.

Gick inte vidare med frågan

Robert Lisborg har meddelat att partiet valde att inte gå vidare med finansieringerbjudandet.

Vi har inte gett ut de efterfrågade kontakt- eller bankuppgifterna och vi har heller inte tagit emot några pengar från den här personen. Givaren har endast fått namnen på toppkandidaterna som finns på våra riksdagslistor vilket är offentliga uppgifter. Efter mötet fattade vi beslutet att inte gå vidare med att ge ytterligare efterfrågade uppgifter, framhåller han i en kommentar enligt SVT.

Ska granska egna partiet

Även Peter Kullgren har uttalat sig efter att TV4 gått ut med sina uppgifter.

Min bedömning är att vi inte har gjort något fel. Likväl kommer vi att göra en genomlysning för att gå till botten med Kalla Faktas uppgifter. Vi har kontaktat våra revisorer och det kommer att genomföras en granskning av dem eller någon som dem rekommenderar, framhåller han på sin Facebooksida.

Kalla Faktas avslöjande är en del av en större granskning där samtliga riksdagspartier undersöks. 

Uppgifterna om Kristdemokraterna är de enda som TV4 hittills har gått ut med innan avsnittet sänts på tv.

Foto: Kristdemokraterna (föreställande Peter Kullgren)

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen