VAL 2022: Kristdemokraterna presenterar fem åtgärder mot brottslighet

2022 08 10

KD har identifierat fem områden som ska vända brottsutvecklingen i Sverige.

Det menar partiet i ett pressmeddelande som publicerats under onsdagen.

Områdena avser en straffrättsreform, skärpta straff, förebyggande åtgärder, fler verktyg till polisen och starkare rättsväsende.

– Arbetet kommer vara långsiktigt, målinriktat och kraftfullt, framhäver Kristdemokraterna på sin hemsida.

Partiet framhåller också att de fem utpekade områdena kommer att prioriteras om Kristdemokraterna sitter i en regering efter valet den 11 september.

Strängare straff

På listan finns bland annat ett önskemål om strängare straff för brott som begås i så kallade gängmiljöer.

Exempelvis vill man höja straffet på rån från ett till två års fängelse.

– Sverige är i ett allvarligt läge med ökande grövre brottslighet. När laglydiga tvingas bort från gator och torg måste samhället slå tillbaka med kraft, uttrycker KD-ledaren Ebba Busch på Twitter.

Bedragare ska straffas hårdare

Ett annat brott som partiet pekar ut är bedrägeri.

Idag är straffskalan för bedrägeri fängelse i högst två år.

Det vill KD justera till fängelse i lägst ett och högst fem år i stället.

När det gäller grovt bedrägeri ska straffskalan höjas från minst sex månader till minst två år, enligt partiet.

Totalt fem brott

Det är dock inte enbart rån och bedrägeri som KD vill höja påföljderna för.

Ytterligare tre rubriceringar måste straffas hårdare, menar partiet. Dessa är:

- Utpressning

- Övergrepp i rättssak

- Vapenbrott

Avskaffad straffrabatt

Bland KD:s fem områden återfinns också idén att slopa straffrabatt för alla över 18 år.

Det skulle innebära ytterligare ett steg på den insats som S-regeringen införde vid årsskiftet, då straffrabatten för unga mellan 18-20 år togs bort vid brott där minsta påföljd uppgår till ett år i fängelse.

– En 18-åring som begår ett rån exempelvis i framtiden kommer att få dubbelt så högt straff än vad han fick innan den här lagändringen. Likadant innebär det här också att den som begår ett mord och är 18 eller 19 år i framtiden också kan dömas till livstids fängelse. Det har man inte kunnat innan. Så det är en ganska rejäl straffskärpning för den här åldersgruppen, sade justitieminister Morgan Johansson (S) till Expressen i september 2021 när förslaget lades fram.

Vill se fler insatser

Men den åtgärden anser KD inte vara tillräcklig.

– Regeringen genomförde endast en halvmesyr, framhäver partiet.

Rätt att beslagta dna-register

Slutligen vill KD också ge polisen möjlighet att beslagta prover från biobanker och dna-register, skriver Aftonbladet.

Detta ska dock enbart gälla om brottet som en person är misstänkt för överstiger ett år i fängelse på straffskalan.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen