VAL 2022: Kristdemokraterna presenterar fem åtgärder mot brottslighet

2022 08 10

KD har identifierat fem områden som ska vända brottsutvecklingen i Sverige.

Det menar partiet i ett pressmeddelande som publicerats under onsdagen.

Områdena avser en straffrättsreform, skärpta straff, förebyggande åtgärder, fler verktyg till polisen och starkare rättsväsende.

– Arbetet kommer vara långsiktigt, målinriktat och kraftfullt, framhäver Kristdemokraterna på sin hemsida.

Partiet framhåller också att de fem utpekade områdena kommer att prioriteras om Kristdemokraterna sitter i en regering efter valet den 11 september.

Strängare straff

På listan finns bland annat ett önskemål om strängare straff för brott som begås i så kallade gängmiljöer.

Exempelvis vill man höja straffet på rån från ett till två års fängelse.

– Sverige är i ett allvarligt läge med ökande grövre brottslighet. När laglydiga tvingas bort från gator och torg måste samhället slå tillbaka med kraft, uttrycker KD-ledaren Ebba Busch på Twitter.

Bedragare ska straffas hårdare

Ett annat brott som partiet pekar ut är bedrägeri.

Idag är straffskalan för bedrägeri fängelse i högst två år.

Det vill KD justera till fängelse i lägst ett och högst fem år i stället.

När det gäller grovt bedrägeri ska straffskalan höjas från minst sex månader till minst två år, enligt partiet.

Totalt fem brott

Det är dock inte enbart rån och bedrägeri som KD vill höja påföljderna för.

Ytterligare tre rubriceringar måste straffas hårdare, menar partiet. Dessa är:

- Utpressning

- Övergrepp i rättssak

- Vapenbrott

Avskaffad straffrabatt

Bland KD:s fem områden återfinns också idén att slopa straffrabatt för alla över 18 år.

Det skulle innebära ytterligare ett steg på den insats som S-regeringen införde vid årsskiftet, då straffrabatten för unga mellan 18-20 år togs bort vid brott där minsta påföljd uppgår till ett år i fängelse.

– En 18-åring som begår ett rån exempelvis i framtiden kommer att få dubbelt så högt straff än vad han fick innan den här lagändringen. Likadant innebär det här också att den som begår ett mord och är 18 eller 19 år i framtiden också kan dömas till livstids fängelse. Det har man inte kunnat innan. Så det är en ganska rejäl straffskärpning för den här åldersgruppen, sade justitieminister Morgan Johansson (S) till Expressen i september 2021 när förslaget lades fram.

Vill se fler insatser

Men den åtgärden anser KD inte vara tillräcklig.

– Regeringen genomförde endast en halvmesyr, framhäver partiet.

Rätt att beslagta dna-register

Slutligen vill KD också ge polisen möjlighet att beslagta prover från biobanker och dna-register, skriver Aftonbladet.

Detta ska dock enbart gälla om brottet som en person är misstänkt för överstiger ett år i fängelse på straffskalan.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen