VAL 2022: Kristdemokraterna presenterar fem åtgärder mot brottslighet

2022 08 10

KD har identifierat fem områden som ska vända brottsutvecklingen i Sverige.

Det menar partiet i ett pressmeddelande som publicerats under onsdagen.

Områdena avser en straffrättsreform, skärpta straff, förebyggande åtgärder, fler verktyg till polisen och starkare rättsväsende.

– Arbetet kommer vara långsiktigt, målinriktat och kraftfullt, framhäver Kristdemokraterna på sin hemsida.

Partiet framhåller också att de fem utpekade områdena kommer att prioriteras om Kristdemokraterna sitter i en regering efter valet den 11 september.

Strängare straff

På listan finns bland annat ett önskemål om strängare straff för brott som begås i så kallade gängmiljöer.

Exempelvis vill man höja straffet på rån från ett till två års fängelse.

– Sverige är i ett allvarligt läge med ökande grövre brottslighet. När laglydiga tvingas bort från gator och torg måste samhället slå tillbaka med kraft, uttrycker KD-ledaren Ebba Busch på Twitter.

Bedragare ska straffas hårdare

Ett annat brott som partiet pekar ut är bedrägeri.

Idag är straffskalan för bedrägeri fängelse i högst två år.

Det vill KD justera till fängelse i lägst ett och högst fem år i stället.

När det gäller grovt bedrägeri ska straffskalan höjas från minst sex månader till minst två år, enligt partiet.

Totalt fem brott

Det är dock inte enbart rån och bedrägeri som KD vill höja påföljderna för.

Ytterligare tre rubriceringar måste straffas hårdare, menar partiet. Dessa är:

- Utpressning

- Övergrepp i rättssak

- Vapenbrott

Avskaffad straffrabatt

Bland KD:s fem områden återfinns också idén att slopa straffrabatt för alla över 18 år.

Det skulle innebära ytterligare ett steg på den insats som S-regeringen införde vid årsskiftet, då straffrabatten för unga mellan 18-20 år togs bort vid brott där minsta påföljd uppgår till ett år i fängelse.

– En 18-åring som begår ett rån exempelvis i framtiden kommer att få dubbelt så högt straff än vad han fick innan den här lagändringen. Likadant innebär det här också att den som begår ett mord och är 18 eller 19 år i framtiden också kan dömas till livstids fängelse. Det har man inte kunnat innan. Så det är en ganska rejäl straffskärpning för den här åldersgruppen, sade justitieminister Morgan Johansson (S) till Expressen i september 2021 när förslaget lades fram.

Vill se fler insatser

Men den åtgärden anser KD inte vara tillräcklig.

– Regeringen genomförde endast en halvmesyr, framhäver partiet.

Rätt att beslagta dna-register

Slutligen vill KD också ge polisen möjlighet att beslagta prover från biobanker och dna-register, skriver Aftonbladet.

Detta ska dock enbart gälla om brottet som en person är misstänkt för överstiger ett år i fängelse på straffskalan.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen