VAL 2022: Kristdemokraterna presenterar fem åtgärder mot brottslighet

2022 08 10

KD har identifierat fem områden som ska vända brottsutvecklingen i Sverige.

Det menar partiet i ett pressmeddelande som publicerats under onsdagen.

Områdena avser en straffrättsreform, skärpta straff, förebyggande åtgärder, fler verktyg till polisen och starkare rättsväsende.

– Arbetet kommer vara långsiktigt, målinriktat och kraftfullt, framhäver Kristdemokraterna på sin hemsida.

Partiet framhåller också att de fem utpekade områdena kommer att prioriteras om Kristdemokraterna sitter i en regering efter valet den 11 september.

Strängare straff

På listan finns bland annat ett önskemål om strängare straff för brott som begås i så kallade gängmiljöer.

Exempelvis vill man höja straffet på rån från ett till två års fängelse.

– Sverige är i ett allvarligt läge med ökande grövre brottslighet. När laglydiga tvingas bort från gator och torg måste samhället slå tillbaka med kraft, uttrycker KD-ledaren Ebba Busch på Twitter.

Bedragare ska straffas hårdare

Ett annat brott som partiet pekar ut är bedrägeri. 

Idag är straffskalan för bedrägeri fängelse i högst två år.

Det vill KD justera till fängelse i lägst ett och högst fem år i stället.

När det gäller grovt bedrägeri ska straffskalan höjas från minst sex månader till minst två år, enligt partiet.

Totalt fem brott

Det är dock inte enbart rån och bedrägeri som KD vill höja påföljderna för.

Ytterligare tre rubriceringar måste straffas hårdare, menar partiet. Dessa är:

- Utpressning

- Övergrepp i rättssak

- Vapenbrott

Avskaffad straffrabatt

Bland KD:s fem områden återfinns också idén att slopa straffrabatt för alla över 18 år.

Det skulle innebära ytterligare ett steg på den insats som S-regeringen införde vid årsskiftet, då straffrabatten för unga mellan 18-20 år togs bort vid brott där minsta påföljd uppgår till ett år i fängelse.

– En 18-åring som begår ett rån exempelvis i framtiden kommer att få dubbelt så högt straff än vad han fick innan den här lagändringen. Likadant innebär det här också att den som begår ett mord och är 18 eller 19 år i framtiden också kan dömas till livstids fängelse. Det har man inte kunnat innan. Så det är en ganska rejäl straffskärpning för den här åldersgruppen, sade justitieminister Morgan Johansson (S) till Expressen i september 2021 när förslaget lades fram.

Vill se fler insatser

Men den åtgärden anser KD inte vara tillräcklig.

– Regeringen genomförde endast en halvmesyr, framhäver partiet.

Rätt att beslagta dna-register

Slutligen vill KD också ge polisen möjlighet att beslagta prover från biobanker och dna-register, skriver Aftonbladet.

Detta ska dock enbart gälla om brottet som en person är misstänkt för överstiger ett år i fängelse på straffskalan.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen