VAL 2022: MP-topp har haft 17 mål hos Kronofogden

2022 09 01

Miljöpartiets Leila Ali Elmi har haft 17 betalningsförelägganden hos Kronofogden under sin tid som riksdagsledamot.

Under pågående mandatperiod har Kronofogden tagit beslut om både indrivning och utmätning, rapporterar Aftonbladet.

Leila Ali Elmi sitter i riksdagen, är ledamot i arbetsmarknadsutskottet och suppleant i skatteutskottet.

Hon kom in i riksdagen i samband med valet 2018. I valet 2022 står hon på plats sju på Miljöpartiets riksdagslista.

”Ska bli bättre”

Leila Ali Elmi har kommenterat uppgifterna i en skriftlig kommentar via sin pressekreterare.

– Jag tycker att man ska betala sina räkningar i tid och det här är inget jag är stolt över. Jag har inga skulder, och betalningsföreläggandena är åtgärdade, men jag ska verkligen bli bättre på att betala räkningar i tid, skriver hon till Aftonbladet.

I dag har riksdagsledamoten inga skulder hos Kronofogden, men har ett pågående betalningsföreläggande. Det gäller en summa på 1 480 kronor, rapporterar Aftonbladet.

Ett av 17 fall gick så långt att Kronofogden beslutade om indrivning. Men skulden återbetalades innan myndigheten vidtog åtgärder.

I ett annat fall beslutade Kronofogden att utföra en så kallad utmätning. Det innebär att Kronofogden tar kapital från lön, överskott på skattekontot eller något som personen äger för att betala tillbaka skulden.

Minister har haft flera skulder

Leila Ali Elmi är inte den enda riksdagspolitiker som har haft flera ärenden hos Kronofogden.

I samband med regeringsbildningen förra året visade det sig att miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) haft totalt nio skulder hos myndigheten.

– Jag kommer nogsamt gå genom de olika delarna i min ekonomi och se om det är något mer som behöver hanteras och framför allt vara väldigt noga med vad jag gör framåt, sa hon till DN.

Bengt Johansson, medieforskare på Göteborgs universitet, konstaterar att Sverige i regel har en låg tolerans för ekonomiska skandaler och politiker som slarvar med privatekonomin.

– Det är ingen merit att ha det, om man säger så. I Sverige är det skattebetalarnas pengar som är viktigt att hålla koll på. Det är det som skandaliserar i Sverige, säger han till Aftonbladet.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Ny regel införs för sjukpenning

2026 02 21

Nu ändras reglerna för de som har sjukpenning.

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen

Ryskt flaggskepp krossat – kostar 800 miljoner

2026 02 20

En rysk pärla har totalförstörts.

Ukrainska styrkor har under natten förstört tre enheter av det ryska Tor-M1-luftförsvarssystemet i Zaporizhzhia.

Systemen är värda totalt cirka 75 miljoner dollar tillsammans, motsvarande över 800 miljoner kronor, rapporterar Kyiv Post.

Tre Tor-M1-system förstörda

Enligt Robert “Madyar” Brovdi, chef för de obemannade styrkorna, genomfördes operationen samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System.

– Alla tre Tor-systemen finns i den ockuperade delen av Zaporizhzhia-regionen. Operationen genomfördes samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System, uppger Brovdi på Telegram, och hänvisar till en Telegramvideo som publicerats på plattformen av operationen som varade i över 90 sekunder.

Tor-M1 är ett kortdistans luftförsvarssystem som kan slå mot flera mål samtidigt och kostar cirka 25 miljoner dollar per enhet – ett heligt flaggskepp för den ryska militären.

Brovdi betonar att det är en prioritet att systematiskt identifiera och slå ut delar av Rysslands luftförsvar.

– Under natten försvann ungefär 75 miljoner dollar, men framför allt var det ett slag mot det närmaste ledet i fiendens luftförsvar, som alltid ställer till stora problem. Någon gång kommer de här kostsamma besvären att ta slut, uppger han.

LÄS MER: Trump stoppas av högsta domstolen

Flera ryska positioner träffade

Utöver luftförsvarssystemen har ukrainska styrkor slagit mot flera ryska positioner, inklusive kommandoposter, förråd och truppkoncentrationer.

En drönarkommandopost i Zlatopil, ett förråd i Bohdanivka och en reparationsbas i Rozivka träffades även under natten som en del av attacken.

Rapporten från de ukrainska försvarsstyrkorna noterar att de ryska förlusterna och omfattningen av skadorna fortfarande specificeras.

Territoriella framgångar

Ukrainska styrkor återtog totalt 63 kvadratkilometer från ryska styrkor förra veckan, främst i Zaporizhzhia.

Totalt har Ukraina återtagit 91 kvadratkilometer, inklusive 86 kvadratkilometer cirka 80 kilometer öster om Zaporizhzhia stad, där ryska styrkor gjort framsteg sedan sommaren 2025.

Analytiker menar att de ukrainska motattackerna sannolikt har lyckats utnyttja en nyligen genomförd Starlink-nedstängning som stört ryska styrkors kommunikationer och ledning.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ryskt jätteerbjudande till Donald Trump

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen