VAL 2022: MP-topp har haft 17 mål hos Kronofogden

2022 09 01

Miljöpartiets Leila Ali Elmi  har haft 17 betalningsförelägganden hos Kronofogden under sin tid som riksdagsledamot.

Under pågående mandatperiod har Kronofogden tagit beslut om både indrivning och utmätning, rapporterar Aftonbladet.

Leila Ali Elmi sitter i riksdagen, är ledamot i arbetsmarknadsutskottet och suppleant i skatteutskottet.

Hon kom in i riksdagen i samband med valet 2018. I valet 2022 står hon på  plats sju på Miljöpartiets riksdagslista.

”Ska bli bättre”

Leila Ali Elmi har kommenterat uppgifterna i en skriftlig kommentar via sin pressekreterare.

– Jag tycker att man ska betala sina räkningar i tid och det här är inget jag är stolt över. Jag har inga skulder, och betalningsföreläggandena är åtgärdade, men jag ska verkligen bli bättre på att betala räkningar i tid, skriver hon till Aftonbladet.

I dag har riksdagsledamoten inga skulder hos Kronofogden, men har ett pågående betalningsföreläggande. Det gäller en summa på 1 480 kronor, rapporterar Aftonbladet.

Ett av 17 fall gick så långt att Kronofogden beslutade om indrivning. Men skulden återbetalades innan myndigheten vidtog åtgärder.

I ett annat fall beslutade Kronofogden att utföra en så kallad utmätning. Det innebär att Kronofogden tar kapital från lön, överskott på skattekontot eller något som personen äger för att betala tillbaka skulden.

Minister har haft flera skulder

Leila Ali Elmi är inte den enda riksdagspolitiker som har haft flera ärenden hos Kronofogden.

I samband med regeringsbildningen förra året visade det sig att miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) haft totalt nio skulder hos myndigheten.

– Jag kommer nogsamt gå genom de olika delarna i min ekonomi och se om det är något mer som behöver hanteras och framför allt vara väldigt noga med vad jag gör framåt, sa hon till DN.

Bengt Johansson, medieforskare på Göteborgs universitet, konstaterar att Sverige i regel har en låg tolerans för ekonomiska skandaler och politiker som slarvar med privatekonomin.

– Det är ingen merit att ha det, om man säger så.  I Sverige är det skattebetalarnas pengar som är viktigt att hålla koll på. Det är det som skandaliserar i Sverige, säger han till Aftonbladet.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen