VAL 2022: MP-topp har haft 17 mål hos Kronofogden

2022 09 01

Miljöpartiets Leila Ali Elmi har haft 17 betalningsförelägganden hos Kronofogden under sin tid som riksdagsledamot.

Under pågående mandatperiod har Kronofogden tagit beslut om både indrivning och utmätning, rapporterar Aftonbladet.

Leila Ali Elmi sitter i riksdagen, är ledamot i arbetsmarknadsutskottet och suppleant i skatteutskottet.

Hon kom in i riksdagen i samband med valet 2018. I valet 2022 står hon på plats sju på Miljöpartiets riksdagslista.

”Ska bli bättre”

Leila Ali Elmi har kommenterat uppgifterna i en skriftlig kommentar via sin pressekreterare.

– Jag tycker att man ska betala sina räkningar i tid och det här är inget jag är stolt över. Jag har inga skulder, och betalningsföreläggandena är åtgärdade, men jag ska verkligen bli bättre på att betala räkningar i tid, skriver hon till Aftonbladet.

I dag har riksdagsledamoten inga skulder hos Kronofogden, men har ett pågående betalningsföreläggande. Det gäller en summa på 1 480 kronor, rapporterar Aftonbladet.

Ett av 17 fall gick så långt att Kronofogden beslutade om indrivning. Men skulden återbetalades innan myndigheten vidtog åtgärder.

I ett annat fall beslutade Kronofogden att utföra en så kallad utmätning. Det innebär att Kronofogden tar kapital från lön, överskott på skattekontot eller något som personen äger för att betala tillbaka skulden.

Minister har haft flera skulder

Leila Ali Elmi är inte den enda riksdagspolitiker som har haft flera ärenden hos Kronofogden.

I samband med regeringsbildningen förra året visade det sig att miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) haft totalt nio skulder hos myndigheten.

– Jag kommer nogsamt gå genom de olika delarna i min ekonomi och se om det är något mer som behöver hanteras och framför allt vara väldigt noga med vad jag gör framåt, sa hon till DN.

Bengt Johansson, medieforskare på Göteborgs universitet, konstaterar att Sverige i regel har en låg tolerans för ekonomiska skandaler och politiker som slarvar med privatekonomin.

– Det är ingen merit att ha det, om man säger så. I Sverige är det skattebetalarnas pengar som är viktigt att hålla koll på. Det är det som skandaliserar i Sverige, säger han till Aftonbladet.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen