VAL 2022: Partiledaren vill sparka över 5 000 politiker

2022 08 19

Samtliga regionråd och regionpolitiker i landet borde få sparken.

Det menar Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch ikväll, rapporterar Aftonbladet.

Enligt KD-ledaren skulle politikernas löner behövas bättre av sjuksköterskor och läkare.

– 1,7 miljarder kronor kostar Sveriges regionpolitiker sammanlagt. Och vi vill sparka allihopa, säger hon till tidningen.

Drivit frågan länge

Ebba Busch har länge drivit frågan om att skrota regionerna.

Istället föreslår hon att de 21 regionerna ersätts av ett nationellt ansvar.

Dessutom ska sex stycken regionala “utförarorganisationer” upprättas för att styra vården.

– Det innebär att vårdprofessionen får mycket mer att säga till om, och att det är de som styr utförandet av vården, säger Busch.

Enligt Kristdemokraternas partiledare skulle pengarna man sparar på att avskeda alla regionpolitiker ge möjlighet att anställa 800 läkare och 2 000 sjuksköterskor.

Över 5 000 regionpolitiker

Inspirationen till förslaget hämtas från grannländerna.

Nämligen Norge och Danmark.

Problemet för Sverige är att människorna är allt för sugna på makt.

– En stor anledning är makt och pengar. Det är över 5 000 regionpolitiker som har makt över sina partier, makt över vem som blir partiledare och som får arvoden för det här, säger hon.

Medvind i opinionen

I Sifos senaste opinionsmätning som uppdaterades idag parkerar Kristdemokraterna på 6,0 procent.

Det är en ökning med 0,4 procentenheter, rapporterar Svenska Dagbladet.

Enligt Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, stjäl partiet väljare från Sverigedemokraterna som får sin sämsta notering, 16,1 procent, sedan våren 2018.

– De största förlusterna går till Socialdemokraterna och Kristdemokraterna och det beror såklart på att den politiska agendan förändrats, säger han.

Mätningen indikerar också att fler väljare från landsbygden tenderar att välja KD i större utsträckning.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Sydkorea går in och räddar Ryssland

2026 08 07

Ryssland får hjälp från oväntat håll.

Historiskt har den ryska energiindustrin varit en av världens dominanter.

Landet har sålt sin olja världen över. Men den senaste tiden har rollerna blivit omvända.

Nyligen började Ryssland köpa bränsle från flera olika länder, för att täcka upp för den stora bristen i landet. Bland annat från Indien.

– Detta är en ironisk vändning, eftersom raffinerad rysk olja nu skickas tillbaka från det land som sedan 2022 har blivit Rysslands främsta sjöburna importör av råolja, skriver RBC Ukraine.

Sydkorea skickar fartyg

Nu kan ytterligare ett land läggas till listan, över stater som går in och räddar upp den ryska bränslekrisen.

Omkring 30 000 ton bränsle har skickats från Sydkorea till Ryssland, rapporterar Reuters.

Två stora tankers lastade med diesel och flygbränsle har tagit sikte på en rysk hamn i Fjärran Östern. Ett av fartygen har redan kommit fram och det andra närmar sig och förväntas lasta av under de kommande dagarna.

Putin har erkänt

I slutet av juli erkände Putin för första gången svårigheter på den ryska bränslemarknaden.

Ukrainas attacker har slagit ut omkring 30 procent av Rysslands kapacitet på landets oljeraffinaderier, enligt Financial Times.

Dessutom har ett exportförbud införts för bränsle.

ANDRA LÄSER: Tyskt jättefartyg attackerat

Tillåter försäljning igen

I veckan kom beskedet att Ryssland fortsättningsvis kommer tillåta produktion, import och försäljning av bensin med de äldre miljöklasserna, som sedan länge varit förbjudet.

Det tillfälliga tillståndet gäller till sommaren 2027.

– Det beslut som har fattats är av tillfällig karaktär. Det syftar till att säkerställa en stabil försörjning av den inhemska marknaden med fordonsbränsle och förhindra en eventuell brist, betonar det ryska energidepartementet och tillägger att det är en ”krisåtgärd”, rapporterar oberoende Moscow Times.

Samtidigt har importen av både bensin och diesel från de allierade grannarna i Belarus nått rekordnivåer den senaste månaden.

LÄS OCKSÅ: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen

Foto: D. Bernard resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen