VAL 2022: Partiledaren vill sparka över 5 000 politiker

2022 08 19

Samtliga regionråd och regionpolitiker i landet borde få sparken.

Det menar Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch ikväll, rapporterar Aftonbladet.

Enligt KD-ledaren skulle politikernas löner behövas bättre av sjuksköterskor och läkare.

– 1,7 miljarder kronor kostar Sveriges regionpolitiker sammanlagt. Och vi vill sparka allihopa, säger hon till tidningen.

Drivit frågan länge

Ebba Busch har länge drivit frågan om att skrota regionerna.

Istället föreslår hon att de 21 regionerna ersätts av ett nationellt ansvar.

Dessutom ska sex stycken regionala “utförarorganisationer” upprättas för att styra vården.

– Det innebär att vårdprofessionen får mycket mer att säga till om, och att det är de som styr utförandet av vården, säger Busch.

Enligt Kristdemokraternas partiledare skulle pengarna man sparar på att avskeda alla regionpolitiker ge möjlighet att anställa 800 läkare och 2 000 sjuksköterskor.

Över 5 000 regionpolitiker

Inspirationen till förslaget hämtas från grannländerna.

Nämligen Norge och Danmark.

Problemet för Sverige är att människorna är allt för sugna på makt.

– En stor anledning är makt och pengar. Det är över 5 000 regionpolitiker som har makt över sina partier, makt över vem som blir partiledare och som får arvoden för det här, säger hon.

Medvind i opinionen

I Sifos senaste opinionsmätning som uppdaterades idag parkerar Kristdemokraterna på 6,0 procent.

Det är en ökning med 0,4 procentenheter, rapporterar Svenska Dagbladet.

Enligt Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, stjäl partiet väljare från Sverigedemokraterna som får sin sämsta notering, 16,1 procent, sedan våren 2018.

– De största förlusterna går till Socialdemokraterna och Kristdemokraterna och det beror såklart på att den politiska agendan förändrats, säger han.

Mätningen indikerar också att fler väljare från landsbygden tenderar att välja KD i större utsträckning.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarligt hot” mot Sverige

2025 10 30

Den förlängda gränskontrollen vid Sveriges inre gräns förlängs till och med den 11 maj 2026.

Beslutet motiveras med att det förekommer ett ”allvarligt hot” mot Sveriges säkerhet, uppger regeringen.

– Beslutet grundar sig på bedömningen att det även fortsatt råder ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten, framhåller regeringen i ett uttalande.

Helt ny bedömning 

Hotbilden baseras på gränsöverskridande brottslighet som har kopplingar till statliga aktörer och terrorism.

Enligt regeringen handlar det om en ny hotbild mot Sverige.

– Tidigare beslut har grundat sig på olika allvarliga hot mot allmän ordning och inre säkerhet, men det nu aktuella beslutet bygger på den befintliga hotbild som fortsatt är såväl allvarlig som komplex. 

”Identifiera inresande personer”

Den tillfälliga gränskontrollen får förlängas, men vid varje förlängning krävs en ny bedömning. Beslutet om förlängning måste också fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning.

Regeringen kallar dagens beslut för en ”viktig åtgärd”.

– En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är en viktig åtgärd för att myndigheterna ska ha tillgång till rätt verktyg och förutsättningar för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet.

Den förlängda inre gränskontrollen gäller i sex månader – från den 12 november 2025 till den 11 maj 2026.

LÄS MER: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

FAKTA: Inre gränskontroll

- Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Tyskland, Österrike, Norge, Nederländerna och Danmark, har också återinfört inre gränskontroller.

-  Polismyndigheten bestämmer var och hur kontroller ska genomföras.

- Kontrollerna ska fortsatt anpassas till vad som är nödvändigt för att kunna värna allmän ordning och inre säkerhet.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter 

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Dundersmäll för USA – drabbas värst av alla

2025 10 30

Den svenska myndigheten Kommerskollegium har analyserat effekterna av USA:s och andra länders förändrade tullnivåer som införts sedan slutet av 2024.

Den omfattande studien visar att de nya tullarna har en negativ påverkan på hela världshandeln.

Allra värst är effekterna för USA.

Landets export minskar med mellan 10 och 18 procent – beroende på scenario – enligt Kommerskollegium

En dundersmäll för amerikanska företag och landets ekonomi.

– Det mest iögonfallande, även om det inte är förvånande, är att USA:s handel drabbas hårdast. Landets export minskar med 10–18 procent och bnp med omkring 1–4 procent, beroende på scenario. De industrier som tullarna är tänkta att skydda är bland de mest negativt påverkade, säger utredaren Lovi Nordgren.

Att USA drabbas hårdast har en enkel förklaring.

– Det beror på att många amerikanska företag är en del av globala värdekedjor och därmed beroende av importerade insatsvaror. Även Kanada och Kina påverkas tydligt negativt, medan Sverige och EU klarar sig förhållandevis väl, säger Nordgren.

Sverige drabbas ”måttligt”

Tulleffekterna för Sverige bedöms som ”måttliga”. Vissa sektorer drabbas hårdare än andra, men överlag står den svenska ekonomin stadigt.

– För Sverige är de samlade effekterna måttliga, men vissa exportsektorer drabbas hårt, särskilt inom stålindustrin. Resultaten visar hur tätt sammanflätad världshandeln är och hur viktigt det är att värna öppna och förutsägbara handelsrelationer, säger Lovi Nordgren.  

LÄS MER: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina 

FAKTA: Kommerskollegiums granskning

- Tre scenarier har simulerats för att analysera hur förändrade tullnivåer påverkar världshandeln och den globala ekonomin.

- Huvudscenariot speglar de tullnivåer som gäller i dag, inklusive Turnberry-överenskommelsen mellan EU och USA från augusti 2025.

- De andra två visar ett mildare scenario respektive ett mer eskalerande scenario med ännu högre tullar.

- Syftet är att förstå hur förändringarna slår mot olika länder och sektorer, och hur de påverkar bnp, produktion, export och import. Enligt Kommerskollegium visar granskningen att tullar är ett ineffektivt verktyg för att skydda inhemsk industri. De leder till högre kostnader, minskad konkurrenskraft och negativa sysselsättningseffekter. 

Källa: Kommerskollegium

LÄS OCKSÅ: Ryssland dödar ryska soldater – brutal metod avslöjad

Foto: A. Fotos

Text: Redaktionen