VAL 2022: Partiledaren vill sparka över 5 000 politiker

2022 08 19

Det menar Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch ikväll, rapporterar Aftonbladet.

Enligt KD-ledaren skulle politikernas löner behövas bättre av sjuksköterskor och läkare.

– 1,7 miljarder kronor kostar Sveriges regionpolitiker sammanlagt. Och vi vill sparka allihopa, säger hon till tidningen.

Drivit frågan länge

Ebba Busch har länge drivit frågan om att skrota regionerna.

Istället föreslår hon att de 21 regionerna ersätts av ett nationellt ansvar.

Dessutom ska sex stycken regionala “utförarorganisationer” upprättas för att styra vården.

– Det innebär att vårdprofessionen får mycket mer att säga till om, och att det är de som styr utförandet av vården, säger Busch.

Enligt Kristdemokraternas partiledare skulle pengarna man sparar på att avskeda alla regionpolitiker ge möjlighet att anställa 800 läkare och 2 000 sjuksköterskor.

Över 5 000 regionpolitiker

Inspirationen till förslaget hämtas från grannländerna.

Nämligen Norge och Danmark.

Problemet för Sverige är att människorna är allt för sugna på makt.

– En stor anledning är makt och pengar. Det är över 5 000 regionpolitiker som har makt över sina partier, makt över vem som blir partiledare och som får arvoden för det här, säger hon.

Medvind i opinionen

I Sifos senaste opinionsmätning som uppdaterades idag parkerar Kristdemokraterna på 6,0 procent.

Det är en ökning med 0,4 procentenheter, rapporterar Svenska Dagbladet.

Enligt Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, stjäl partiet väljare från Sverigedemokraterna som får sin sämsta notering, 16,1 procent, sedan våren 2018.

– De största förlusterna går till Socialdemokraterna och Kristdemokraterna och det beror såklart på att den politiska agendan förändrats, säger han.

Mätningen indikerar också att fler väljare från landsbygden tenderar att välja KD i större utsträckning.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen