VAL 2022: Regeringen öppnar för kärnkraft

2022 06 21

Regeringen vill genomföra flera åtgärder för att öka Sveriges elproduktion.

Bland annat öppnar regeringen för förlängning av de svenska kärnkraftverken.

– Regeringen har god dialog med ägarna av svensk kärnkraft och ser positivt att säkra förlängningarna av befintlig kärnkraft, säger energiminister Khashayar Farmanbar på en pressträff tillsammans med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S), enligt DN.

Khashayar Farmanbar tillägger att valet inte står mellan förnybar energi som vindkraft eller kärnkraft.

–  Sverige behöver all kraft som vi kan få, betonar han. 

”Kraftpaket” för elproduktion

Utöver beskedet om kärnkraft presenterar regeringen flera nya satsningar på  förnyelsebara energislag, till exempel solenergi, vindkraft och vattenkraft.

Annika Strandhäll berättar att regeringen vill utreda möjligheten att ställa krav på att solceller installeras på offentliga och kommersiella byggnader i hela Sverige.

– Alla byggnader som kan bidra till ökad elproduktion ska också göra det. Det kan handla om att ställa krav eller att kombinera det med morötter, säger hon på pressträffen.

Inte tillräckligt

Moderaterna kritiserar regeringens åtgärdspaket.

Partiets energipolitiske talesperson Carl-Oskar Bohlin tycker inte att dagens besked om kärnkraft är tillräckligt.

–  Det nämndes, men högst pliktskyldigt. Man var till exempel inte beredd att ändra det energipolitiska målet som skulle kunna inkludera kärnkraft även i framtiden, säger han till SVT Nyheter och tillägger:

– Man var inte beredd att säga att man ska få bygga kärnkraft på fler platser än i dag eller att man ska få ha fler reaktioner än i dag. Det var egentligen ickebesked för kärnkraftens vidkommande.

Moderaterna har tidigare föreslagit en historisk stor satsning på ny kärnkraft.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen