VAL 2022: Rysslandskrav pressar S-regeringen

2022 08 17

Flera partier kräver att regeringen med kraft begränsar ryssars möjligheter att turista i Sverige.

Igår kom besked från Finland.

Den finska riksdagen tog beslutet att avsevärt försvåra möjligheterna för ryska medborgare att få visum i landet genom att skärpa reglerna.

Nu höjs röster för att regeringen i Sverige ska följa Finlands beslut, rapporterar Sveriges Radio.

KD och C kräver aktion

Kristdemokraterna och Centerpartiet är två av partierna som vill att Sverige gör samma sak som sin nordiska granne.

– Det är helt oacceptabelt när det pågår ett erövringskrig i Europa av Ryssland, att vi då låter ryska semesterfirare här fortsätta som om ingenting har hänt. Vi behöver dra ner så mycket vi kan och den framkomliga vägen är att ha samma linje som Finland, säger Mikael Oscarsson, KD:s utrikespolitiska talesperson.

L vill stoppa helt

Liberalerna vill gå längre än så.

De vill stoppa möjligheten till ryska turistvisum helt och hållet – precis som redan gjorts på Baltikum samt Polen och Tjeckien.

– Det är ju efter uppmaning av president Zelensky i Ukraina, och det är ju flera länder i Europa som visar att det går, säger Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna, till SR.

Minskar antalet godkända ansökningar

Det Finland konkret tog beslut om under gårdagen var ingen lagförändring, utan en strategi att minska godkända ansökningar om turistvisum som inkommer till landet.

– Vi kommer att begränsa mängden beviljade ansökningar till en tiondel av den nuvarande nivån, men samtidigt vill vi göra det lättare för människor att komma till Finland för att arbeta, studera eller för att hälsa på släktingar. Så det ska finnas lösningar för de som har en orsak att komma till Finland och vanligt turistvisum till Finland ska bli svårare att få, säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto till Yle.

Passar frågan vidare till EU

Beskedet från regeringen idag är dock liksom igår att man hellre vill att EU tar beslutet åt samtliga medlemsländer att göra samma sak.

Det vill säga att byta ut nuvarande visumförfarande till en dyrare och mer komplicerad variant.

– Vi vill framför allt se en enig linje inom EU. De som söker ett visum och inte får igenom det i Finland kan ju söka ett sådant visum i något av de andra europeiska länderna och sen ändå komma till Finland, säger migrationsminister Anders Ygeman (S) till Sveriges Radio.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen