VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption.

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr
Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr
Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr
Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr
Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

Alla svenskar ska byta ut sina körkort

2026 09 19

De gamla körkorten, som vi är vana vid att se dem, är snart ett minne blott.

Det har länge varit oklart för många svenska bilister om det gamla körkortet faktiskt kommer behöva bytas ut.

Nu bekräftar Transportstyrelsen att de äldre körkorten ska fasas ut och ersättas av den nya modellen.

Besked från Transportstyrelsen

För många svenska bilister har frågan varit vad som egentligen gäller för det gamla körkortet.

Måste det bytas ut bara för att Transportstyrelsen har tagit fram en ny version – eller kan det gamla kortet fortsätta användas?

Nu är beskedet tydligt - de gamla körkorten ska successivt bort, utan undantag.

– Det arbetet pågår just nu, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

Transportstyrelsen började tillverka den nya versionen i början av 2025. Sedan dess får alla körkort som tillverkas i Sverige det nya utseendet.

Nyheten om att ett digitalt körkort snart ska införas i Europa har gjort förvirringen ännu större. Med det digitala körkortet kommer det inte längre finnas krav på att även ha plastkortet, men för de som vill behålla det traditionella kortet, kommer det behöva ersättas av den nya versionen.

Alla ska ha nya kortet

Men övergången sker inte genom att alla svenska bilister samtidigt måste skicka in sina gamla körkort. När körkortet löper ut och ska förnyas kommer det gamla kortet att ersättas av den nya versionen.

– Körkorten fortsätter vara giltiga i enlighet med de utgångsdatum som står på körkortet. De gamla körkorten fasas ut successivt i samband med körkortsförnyelser, säger Peter Andersson, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen.

Det nya körkortet har tagits fram med flera nya säkerhetsdetaljer.

Bland annat finns hologram och UV-teknik som ska göra kortet svårare att förfalska och enklare att kontrollera.

Transportstyrelsen beskriver förändringen som en del av ett löpande säkerhetsarbete.

Nästan 1,5 miljoner har bytt

Övergången är redan i full gång. Omkring 1,48 miljoner svenska körkort redan bytts ut till den nya versionen.

Och utvecklingen fortsätter varje gång ett körkort ska förnyas.

Snart träder även det digitala körkortet i kraft.

Den nya modellen gäller dessutom inte bara för vanliga svenska körkort. Förändringen omfattar även flera andra typer av behörighets- och förarbevis.

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Massiv attack – kaotiska scener i Moskva

2026 09 20

Ukraina har genomfört en massiv drönarattack mot Ryssland.

Under det senaste dygnet har hundratals drönare dragit in över ryskt territorium.

Landets myndigheter erkänner stora besvär till följd av attackerna, men i nuläget saknas kännedom om skadeläget på bred front. Däremot står det klart att många olika delar av Ryssland drabbats.

– Myndigheterna döljer inte att den senaste ukrainska attacken var storskalig – tolv regioner blev måltavlor samtidigt, rapporterar RBC-Ukraine.

Bland annat Moskva

Huvudstadsregionen är en av de många regioner där drönarlarmet har gått under natten. 249 drönare ska ha skjutits ner på väg in över Moskva, enligt ryska myndigheter. Attacken sker i samband med att Ryssland håller val till statsduman, vilket är landets första parlamentsval sedan invasionen 2022, rapporterar Kyiv Independent.

Attacken ska ha orsakat kaotiska scener, med flera skador och dödsfall, enligt de ryska myndigheterna.

– En drönare träffade en bostadsbyggnad och dödade en kvinna och skadade fem andra, inklusive två barn, säger den ryske guvernören Andrei Vorobjov, enligt tidningen.

– Fallande drönarskräp orsakade en brand på taket av en bostadsbyggnad med 21 våningar, vilket ledde till evakuering av cirka 400 personer.

Ytterligare dödsfall har rapporterats av ryska myndigheter i samband med nattens attack.

Dessutom ska ett oljeraffinaderi i Moskvaregionen träffats av drönare. Stora rökmoln stiger från platsen, rapporterar Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryska elitenheter dras bort från fronten

De tolv regionerna

Förutom Moskva har också drönare dragit in över flera andra ryska regioner under det senaste dygnet, samtidigt som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avslöjat att landet skalar upp långdistansattackerna, rapporterar RBC-Ukraine.

De är Belgorod, Kursk, Bryansk, Kaluga, Oryol, Tula, Ryazan, Nizjnij Novgorod, Vladimir, Krasnodar och ockuperade Krym. Dessutom har attacker genomförts på Svart havet.

Attacker i Ukraina

Samtidigt kommer rapporter om kraftfulla attacker åt andra hållet. Bland annat har den ukrainska huvudstaden utsatts för attacker under det senaste dygnet.

– En mor och två små barn – en flicka och en pojke – dödades i en rysk attack mot Kyjivregionen, säger Tymur Tkachenko som representerar den ukrainska militären, enligt RBC-Ukraine.

LÄS MER: ”Andra vågen har börjat” – Ryssland i oväntat krisläge

Foto: D. Ermolenko

Text: Redaktionen