VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än  de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

  • Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr 
  • Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
  • Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr 
  • Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr 
  • Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
  • Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr 
  • Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
  • Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr 
  • Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
  • Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen

29nov2025

54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen