VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption.

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr
Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr
Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr
Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr
Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

Ny lågpriskedja kommer till Sverige

2026 03 26

Ytterligare konkurrens på lågprismarknaden är på gång.

Kedjor som Rusta, Clas Ohlson och Dollarstore kommer att få utökad konkurrens i Sverige.

Detta eftersom att den finländska lågprisjätten Puuilo kommer att stiga in på den svenska lågprismarknaden.

Kedjan har i dagsläget 60 butiker i Sveriges grannland i öst – och satsar på ett 100-tal i Norden inom fyra år, rapporterar Market.

Ny lågpriskedja

Hos Puuilo finns bland annat byggmaterial, elartiklar, hushållsprodukter, trädgårdsartiklar och verktyg.

Exakt när kedjan gör entré på den svenska marknaden är ännu oklart – men en Sverigechef har utsetts och en första butik ska öppnas inom 18 månader.

– Inmarschen i Sverige väntar runt hörnet, uppger Market.

Det är Puuilo

Puuilo grundades år 1982 och är en av de ledande lågprisvaruhuskedjorna i Finland.

– Puuilo startade som en snickarverkstad, förklarar kedjan om sin historia.

– Först fanns det sex gamla bussar, som gick runt Finlands byars och städers marknadsplatser, och sålde järnvaror. I början av 2000-talet övergavs bussarna och byggandet av affärer började.

Kedjan omsatte förra året 442 miljoner euro – en ökning med 15 procent.

Rörelseresultatet landade på 75 miljoner euro.

Läs mer: Hushållen varnas för prischock – på grund av vädret

Sedan tidigare

Redan förra året aviserade kedjan att de hade för avsikt att expandera till den svenska marknaden.

Detta i samband med en delårsrapport.

– Puuoilos ledning har reviderat sin uppskattning av butikspotentialen i Finland uppåt till över 90 butiker, meddelade bolaget i fjol.

– Företaget kommer också att inleda en organisk internationell expansion, för vilken det kommer att öppna butiker i Sverige.

“Noggrant utvärderat”

Så här lät det från vd Juha Saarela då:

– Vi ser betydligt större potential att utöka vårt butiksnätverk i Finland än vad vi tidigare beräknat, sade han då.

– Dessutom har vi noggrant utvärderat utsikterna för Puuilo-butiker utomlands och kommer att testa butiker i Sverige under strategiperioden.

Läs mer: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen

Nytt favoritland – 5 miljoner svenskar ska åka dit

2026 03 26

Länder som Spanien, Frankrike och Italien får erkänna sig besegrade.

Svenska folket tycks lockas av ett helt annat resmål än de klassiska turistmagneterna.

Nu är det istället Danmark som seglar upp som ny favorit.

Nästan varannan svensk, 47 procent, uppger att de kommer att besöka grannlandet någon gång inom de närmaste tre åren, enligt en marknadsundersökning av VisitDenmark.

– Att så många svenskar planerar att resa till Danmark visar tydligt att intresset för närresor växer, säger Ulf Staaff, Travel Commercial Manager på Stena Line, i en kommentar.

Färjerederiet har tydligt märkt av det ökade suget.

– För resenärer som värderar trygghet, flexibilitet och närhet erbjuder Danmark korta resor till både välbekanta och outforskade besöksmål – ett upplägg som passar för spontana weekendresor, långhelger eller vistelser under vår och sommar, säger Ulf Staaff.

Spontanresor

Det som gör Danmark särskilt attraktivt är det korta avståndet. Destinationen blir därför ett naturligt val för spontanresande, inte minst över helger.

Köpenhamn, Tivoli och Legoland hör till några av de mest populära resmålen. Men hela Danmark växer i svenskarnas ögon, och nu väntas alltså en svensk invasion där drygt fem miljoner kommer att besöka landet de kommande åren.

– Nära hälften av svenskarna överväger en resa till Danmark och detta visar att landet fortsatt är ett attraktivt resmål på den svenska marknaden. Samtidigt visar analysen att kännedomen ofta är koncentrerad till några få destinationer, vilket innebär en potential att inspirera fler att upptäcka fler delar av landet, säger Åsa Lindberg, Senior Market Manager på VisitDenmark, i ett uttalande.

LÄS MER: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Ökat tryck i påsk

Svenskarna har dock inte övergivit resor längre bort. Enligt resebyrån Ticket ökar påskresandet, framför allt inom Europa.

Jämfört med förra året är det 17 procent fler bokningar i år.

– Vi ser att många längtar efter ledighet och vill komma iväg under påsken, gärna till resmål som ger en tydlig kontrast till vardagen hemma, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

Hos Ticket är London det mest bokade resmålet, följt av Malaga, Alicante, Paris och Rom.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen