VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption.

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr
Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr
Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr
Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr
Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

Max-mat stoppas – ”Ät den inte”

2026 04 22

En Max-produkt återkallas nu då den kan innehålla plast.

Beskedet kommer från Lantmännen och skickas ut “som en försiktighetsåtgärd”.

Det är ett parti av produkten Crispy Green Nuggets (MAX/GoGreen) 360 g som stoppas från marknaden, då det finns risk att produkten innehåller bitar av plast.

Kunder som har köpt produkten uppmanas att inte äta – och istället kontakta Lantmännen för att reklamera.

Max-mat återkallas

Det är Crispy Green Nuggets från Max som nu återkallas.

Återkallelsen gäller endast förpackningar med bäst före-datum 31-07-2027 och försäljningen av det berörda partiet är enligt Lantmännen stoppad hos samtliga återförsäljare.

– Observera att inga andra bäst före-datum eller produkter inom MAX & GoGreen-sortimentet omfattas, framhåller Lantmännen i ett pressmeddelande.

– Återkallelsen gäller inte heller Crispy Green Nuggets som inhandlats på en MAX-restaurang, utan endast de som säljs i dagligvaruhandeln.

“Konsumera inte”

Konsumenter som har köpt den berörda produkten uppmanas att inte konsumera den, utan istället kontakta Lantmännen Cerealia för reklamation.

Följande information ges till de som har köpt produkten:

- Det aktuella bäst före-datumet (31-07-2027) återfinns på baksidan av förpackningen.

- Det går bra att reklamera köpet via formuläret på GoGreens webbplats: www.gogreen.se/kontakt.

- För att underlätta hanteringen är det viktigt att bifoga bilder på produkten där bäst före-datumet tydligt framgår. Produkten bör sparas till dess att reklamationen är godkänd.

Läs mer: Kraftig prisändring på preventivmedel

Har ett samarbete

Max och Lantmännen Cerealia har sedan 2023 ett samarbete med fokus på hållbarhet.

Lantmännen Cerealia levererar två ärtbaserade produkter till Max “satsning på ett ännu grönare sortiment”.

– De två produkterna, en burgare och en nuggets-produkt, är båda baserade på svenska ärtor, förklarar Lantmännen.

“Odlas i stor omfattning”

Så här sade Lantmännen Cerealias Kristin Marmsjö om samarbetet för ett par år sedan:

– Ärta finns och odlas redan i stor omfattning i det svenska jordbruket och därför är steget kort till att nu mer och mer använda detta som vegetabiliskt protein i tillverkningen av gröna livsmedel, sade hon då.

– Vi ser att intresset för vegetarisk, närproducerad mat ökar i hela Norden, och är glada över att kunna erbjuda sådana produkter till ännu fler genom Max gröna måltider.

Läs mer: Vanligt misstag med pizza kan göra dig sjuk

Foto: Max hamburgare

Text: Redaktionen

Krisen total – ersättning kan skickas ut till hushållen

2026 04 22

Tidigare idag sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att den “värsta energikrisen någonsin” har drabbat Sverige.

Regeringen är inte den enda aktören som hissar röd varningsflagg.

Idag har även EU-kommissionen gett besked om att tillfälligt ändra sina regler för statligt stöd. Det innebär att medlemsländerna får klartecken att kunna skydda sina invånare och företag med elstöd och sänkt elskatt, rapporterar Reuters.

Krisbeskedet kommer till följd av kriget i Iran och de skenande kostnaderna för EU:s energiimport.

– Även ett bästa möjliga scenario där kriget snart tar slut är ett dåligt scenario, säger Dan Jørgensen, EU-kommissionär med ansvar för energi, till nyhetsbyrån.

Svenskarnas elräkningar

Onsdagens nyheter innebär att EU:s medborgare, däribland svenska folket, ska få ekonomiskt hjälp med att betala sina elräkningar, uppger SR.

Radion konstaterar att det är ett ovanligt besked. Att ändra reglerna innebär att EU:s grundvalar, det som skyddar den inre marknaden och hela EU:s existens, nu justeras.

– Men enligt kommissionen är situationen så allvarlig att detta nu är nödvändigt, framhåller kanalen.

Läggs fram inom kort

Planen från EU är nu att gå fram med det nya lagförslaget i maj. Då ska medlemsländerna få större frihet att sänka avgifter och skatter “för utsatta grupper och energiintensiva industrier”, skriver The Guardian.

– Förslaget att minska nät- och skattekomponenterna i elräkningen, som i genomsnitt i EU står för över 50 procent av hushållsräkningen, är ett snabbt steg i rätt riktning. Men dessa reformer kommer bara att vara så effektiva som de genomförs – och många regeringar har ännu inte utnyttjat sin befintliga möjlighet att minska beskattningen på el, säger Louise Sunderland från tankesmedjan Regulatory Assistance Projekt till tidningen.

LÄS MER: Viktig Bank ID-varning går ut till hushållen

Busch: "En bred palett"

Tidigare idag sade Ebba Busch att det finns “en bred palett” med åtgärder som kan sättas in för att stödja hushållen. Ministern gav också besked om att det tills vidare inte finns någon skarp rekommendation om att spara bränsle.

EU uppmanar dock medlemmarna att fortsätta “göra vad de kan för att minska efterfrågan”.

– Vilka specifika åtgärder medlemsstaterna väljer att använda anser vi att det är bäst för medlemsstaterna att avgöra, säger Dan Jørgensen enligt The Guardian.

LÄS MER: Chocken: Två miljoner har förlorat jobbet – på två månader

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen