VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än  de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

  • Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr 
  • Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
  • Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr 
  • Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr 
  • Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
  • Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr 
  • Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
  • Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr 
  • Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
  • Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Beskedet i regeringsfrågan – ”dörren är totalstängd”

2026 08 26

Ett parti ger ett skarpt besked i regeringsfrågan.

Flera partier ser en mittenregering som ett tänkbart alternativ efter valet.

Men ett av mittenpartierna meddelar nu att ”dörren är totalstängd”.

”Nyckeln är bortkastad”

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist vill se en mittenregering efter valet.

Även S håller sina dörrar öppna och kan tänka sig olika lösningar i regeringsfrågan.

Men mittenpartiet Liberalerna säger blankt nej till en mittenregering ledd av Magdalena Andersson (S).

Att L skulle stötta eller ingå i en sådan regering är ”helt uteslutet”, säger partiledaren Simona Mohamsson till DN.

– Dörren är totalstängd, låst, nyckeln är bortkastad. Det kommer aldrig att hända, säger L-ledaren, enligt tidningen.

Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist tycks heller inte hoppas på att få med sig L, som har legat under spärren i opinionsmätningar en längre tid.

Thand Ringqvist har istället nämnt Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och eventuellt Miljöpartiet som partier som skulle kunna ingå i en mittenregering, utöver C.

”Vi ökar”

L är alltså tydliga med att partiet vill se en Tidöregering och ingenting annat.

Frågan är dock om Mohamssons parti klarar 4-procentsspärren.

I den senaste mätningen från DN/Ipsos får L förvisso sin högsta siffra sedan partiet meddelade att man öppnar för SD i regeringen: 2,3 procent.

Det är fortfarande långt under riksdagsspärren, men 1 procentenhet mer än i juni.

– Vi ökar, säger Simona Mohamsson i sitt valtal i Stockholm, rapporterar tidningen.

Men det ska mycket till för att partiet ska klara sig, och om L åker ur riksdagen är det också föga troligt att de återstående Tidöpartierna kan bilda regering.

LÄS OCKSÅ: Grannland säger nej - vägrar hjälpa Putin

Busch svar på C-inviten

Även KD-ledaren Ebba Busch har tidigare kommenterat Elisabeth Thand Ringqvists invit om samarbete.

Busch välkomnar att partier vill samarbeta med KD, men ifrågasätter om C är villiga att mötas i sakpolitiken, har Expressen rapporterat.

– Är ni beredda att diskutera och möta oss i frågan om hur vi får ordning på svensk sjukvård? säger Ebba Busch, enligt tidningen.

Busch menar också att C istället borde kliva över blockgränsen och börja samarbeta med Tidöpartierna.

– Jag kan absolut tänka mig Centerpartiet i en någon slags blågul konstellation, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Putin - Indien stryper importen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen