VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption.

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr
Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr
Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr
Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr
Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

Jysk stänger alla butiker i Sverige – på samma dag

2026 10 17

Det är ingen idé att gå och handla på Jysk söndagen den 8 november i år.

Har du ett särskilt ärende att göra hos den stora möbelkedjan är du härmed officiellt förvarnad. Se till att göra det lördagen den 7 november istället om du ska ut och shoppa den helgen.

För den 8 november, då kommer nämligen samtliga dryga 160 Jyskbutiker i Sverige att vara stängda och låsta.

Anledningen är att hela personalstyrkan är inbjuden till den årliga personalfesten som den här gången kommer att hållas i Göteborg. Det bekräftar Sandra Martinsson, kommunikationschef på Jysk Sverige, för MarcusOscarsson.se.

– Det blir rekordstort med 1 500 gäster, säger hon.

– Vi vill att så många som möjligt ska komma på festen.

Två rekord

Att Jysk stänger alla butiker för att bjuda sina medarbetare på en hejdundrande fest har de senaste åren blivit tradition.

I år har den danska kedjan dessutom stora skäl att slå på lite extra. Jysk firar 35 år i Sverige och meddelade förra månaden ett nytt omsättningsrekord på knappt sex miljarder kronor det gångna räkenskapsåret. Det motsvarar en försäljningsökning på 9 procent och 750 000 fler kunder jämfört med föregående år.

Men oavsett är festen en stor kulturbärare för Jysk, berättar Sandra Martinsson. Arrangemanget är mycket uppskattat bland personalen. Förra året i Stockholm kom cirka 1 290 personer, även det ett deltagarrekord.

– Det är idel glädje. Man vill gå på festen, många har hört talas om den tidigare. Det är ett roligt betyg att vi växer, säger Sandra Martinsson.

Vilka reaktioner får ni från kunderna?

– Förra året fick vi en negativ reaktion från en som hade åkt till butiken på söndagen. Men i övrigt brukar det bara vara positiva reaktioner som “klart ni ska göra detta, det borde fler göra".

Hur mycket förlorar Jysk ekonomiskt på att hålla stängt en hel dag?

– Det kan jag inte säga. Vi har inte räknat på det. Vår vd Johan Sjödin har varit noga med att det inte spelar någon roll. Festen kostar i runda slängar 10-11 miljoner kronor och då räknar vi inte in medarbetarnas resor.

Läs mer: Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

Stängt även i Norge

Den stora personalfesten äger rum lördagen den 7 november och det är alltså dagen därpå som det är stängt i butikerna. I Norge gäller samma tradition. Där stängs allt imorgon den 17 oktober när en 1 200 personer stor personalstyrka samlas i Oslo.

Jysks butiker öppnar som vanligt igen i Sverige den 9 november.

Läs mer: Spara 1 300 kronor i månaden – Nordea uppmanar

Foto: Jysk

Text: Redaktionen

Grönt ljus för Ukraina – ”Historiskt steg”

2026 10 17

Ukraina uppger att ett viktigt hinder för landet har undanröjts.

Ukraina säger att de politiska hindren för att öppna de återstående förhandlingsområdena om EU-medlemskap nu är undanröjda.

Detta efter ett genombrott i relationerna med Ungern, rapporterar RBC Ukraine.

Inga hinder kvar

Ukraina siktar på att öppna samtliga sex förhandlingskluster för ett framtida EU-medlemskap inom en snar framtid.

Det uppger landets utrikesminister Andrij Sybiha.

Fyra av de sex förhandlingsklustren har hittills öppnats. Nu hoppas Kyiv kunna gå vidare med de två återstående områdena innan 2026 är över.

– Vi har fått ordning på våra relationer med Ungern, vilket gjorde det möjligt att lösa den här frågan, och i dagsläget finns det inga andra politiska hinder för att öppna klustren, betonar Sybiha.

Beskedet innebär ett viktigt steg framåt för Ukrainas ambition att gå med i EU.

Läs också: Volvo utökar – ska nå helt nya nivåer

Ungern släpper blockering

Genombrottet kommer efter månader av spänningar mellan Ukraina och Ungern, som länge bromsat framstegen i anslutningsprocessen.

Under gårdagen träffades Ukrainas president Volodymyr Zelensky och Ungerns premiärminister Péter Magyar för första gången i Bryssel. De kom då överens om att normalisera relationerna mellan länderna och återuppbygga det politiska och ekonomiska samarbetet.

Ukrainas utrikesdepartement beskrev mötet som ett historiskt steg mot att återupprätta banden mellan Kyiv och Budapest.

– I dag har vi verkligen öppnat ett nytt kapitel. Det handlar om en nystart på alla områden: politiska, ekonomiska, humanitära och andra, säger Sybiha, enligt Kyiv Post.

En viktig del av genombrottet var att Ukraina ändrade sin utbildningslagstiftning för att utöka rättigheterna för nationella minoriteter, däribland den ungerska minoriteten i landets västra delar.

Ungern hade kopplat framsteg i Ukrainas EU-förhandlingar till frågor om minoriteternas rättigheter. Efter lagändringen släppte Budapest sina invändningar mot att öppna två nya förhandlingskluster.

De omfattar den inre marknaden samt konkurrenskraft och inkluderande tillväxt. Förhandlingarna om dessa områden öppnades den 13 oktober, enligt Kyiv Post.

Ukraina vill öppna de sista

EU anslutningsförhandlingar är indelade i sex kluster som omfattar olika delar av lagstiftningen och de reformer som krävs för medlemskap.

Ukraina har hittills öppnat fyra. De två återstående handlar om den gröna agendan och hållbara förbindelser samt resurser, jordbruk och sammanhållning.

Sybiha uppger att Ukraina redan har inlett samtal med Litauen om nästa steg i den europeiska integrationsprocessen. Litauen ska ta över det roterande ordförandeskapet i EU ministerråd under första halvåret 2027.

Andra läser: Flera konkurser i viktig bransch

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen