VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än  de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

  • Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr 
  • Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
  • Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr 
  • Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr 
  • Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
  • Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr 
  • Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
  • Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr 
  • Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
  • Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen


26nov2025

Dubbelt besked från Swedbank – ”de hör till förlorarna”

2025 11 26

Storbanken Swedbank går ut med dubbla besked gällande de svenska hushållen.

Den ekonomiska utvecklingen går åt rätt håll för många av de svenska hushållen.

Men inte för alla, enligt en färsk rapport från Swedbank.

- Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider. Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques, i ett uttalande.

”Kvar till sparande”

Jämfört med förra året är det nu fler hushåll som har fått mer pengar i plånboken, enligt rapporten ”Kvar till sparande”.

Men det positiva utveckling gäller inte för alla.

– Bäst möjligheter till sparande och konsumtion efter att boende och rimliga levnadskostnader är betalda finns bland sammanboende utan barn i bostadsrätt i kommuner med färre än 75 000 invånare, framhåller Swedbank.

Vissa har sämre möjligheter

Bland de som har det svårare att få pengarna att räcka återfinns exempelvis boende i större städer och ensamstående.

– Sämst möjligheter har bland andra ensamstående med barn i bostadsrätt i Stockholm, Göteborg och Umeå. De kommer att få svårt att spara 10 procent av sin disponibla inkomst under slutet av 2025, slår banken fast.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Hör till förlorarna”

En annan grupp som inte får samma glädje av räntesänkningar och där utvecklingen inte ser lika positiv ut är bland de som bor i hyresrätt.

- Hushåll i hyresrätt hör också till förlorarna. De har normalt mindre marginaler och kan inte dra nytta av eventuella räntesänkningar på samma sätt som småhusägare och bostadsrättshavare, säger Arturo Arques.

Svårt med bil

En annan konsekvens för de som kämpar ekonomiskt kan vara att det är svårt att ha råd med bil.

Men bilen är för många ändå en nödvändighet.

– Ensamstående och unga vuxna har dock svårt att ha råd med bil, inte minst om de bor i Stockholm, Umeå, Göteborg och Gotland, uppger Swedbank.

LÄS MER: Välkända köksbutiker går i konkurs

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


26 november 2025

JUST NU: Jubel för Åkesson – stor förändring bland Tidöpartierna

2025 11 26

Jimmie Åkesson (SD) nås av ett glädjebesked.

Sverigedemokraternas partiledare nås av goda nyheter.

Synen på honom bland de andra Tidöpartiernas väljare har förändrats – och SD-ledaren stärker sin position inför valet.

Jubel för Jimmie Åkesson

Jimmie Åkesson stärker sin ställning i en ny förtroendemätning från Novus.

Andelen som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för SD-ledaren ökade med fyra procentenheter i novembermätningen, vilket innebär att Åkesson är den partiledare som ökar mest.

Totalt anger 29 procent att de har förtroende för SD-ledaren, vilket gör att han är den partiledare med tredje högst förtroende.

Särskilt noterbart är att förtroendet för Åkesson har ökat kraftigt bland regeringspartiernas sympatisörer, uppger Novus.

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i syn analys.

Förtroendet för Åkesson har alltså ökat med 12 procentenheter bland regeringspartiernas sympatisörer.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

Tungt för Mohamsson

Enligt Novus har Jimmie Åkesson vunnit på att stå i centrum för diskussioner om framtida regeringsbildningar, där SD har rest krav om att ingå i nästa regering, samtidigt som L har sagt nej till detta.

För Liberalernas partiledare Simona Mohamsson går det fortsatt tungt, enligt mätningen.

Förtroendet för Mohamsson har förvisso ökat med en procentenhet jämfört med oktober. Men det totala förtroendet ligger ändå bara på fyra procent, samtidigt som andelen som känner ganska eller mycket lite förtroende för Mohamsson har ökat med sju procentenheter och nu uppgår till 54 procent.

Många känner inte till Thand Ringqvist

Centerpartiets nya partiledare Elisabeth Thand Ringqvist är med i mätningen för första gången. 8 procent uppger att de har förtroende för henne, vilket gör att hon hamnar näst sist i mätningen. 49 procent svarade dock att de inte har någon uppfattning om henne eller inte vet vem hon är.

På förstaplats i förtroendemätningen hamnar Magdalena Andersson (S) med 43 procent. Andersson har dock backat med tre procentenheter jämfört med oktober.

Statsminister Ulf Kristersson (M) ligger tvåa i mätningen med 31 procent, vilket är en ökning med en procentenhet.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen