VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption.

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr
Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr
Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr
Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr
Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Magdalena Andersson ger nytt besked om V

2026 10 14

Magdalena Andersson (S) har upprepade gånger framhållit att Vänsterpartiet har ”en lång resa kvar” innan de kan sitta i regeringen.

– Det finns ju fler extrema krafter i Sverige, vi har ju sett en del inom Vänsterpartiet som har stått på deras listor som står för saker jag aldrig skulle låta mig styras av. Nu är det bra att Vänsterpartiet har rensat ut dem, men de har ju en lång resa kvar innan de är regeringsdugliga, har Andersson sagt till SVT.

Nu ger S-ledaren ett nytt besked om Vänsterpartiet.

I en intervju med TV4 tycks Andersson öppna för att Vänsterpartiet kan ingå i en S-ledd regering.

Hon betonar dock att V behöver "vidta åtgärder" för att kunna sitta i en sådan regering.

– Det finns åtgärder som Vänsterpartiet behöver vidta för att kunna sitta i en regering, säger Andersson till kanalen.

Vilka åtgärder som V behöver vidta specificerar inte S-ledaren.

Samtidigt understryker Andersson att hon gärna samarbetar med V.

– Vänsterpartiet är ett parti som vi gärna samarbetar med, men för att sitta i regering finns det åtgärder som de behöver vidta.

Irriterat mellan S och V

I tisdagens aktuellt hävdade Thomas Bodström, tidigare socialdemokratisk justitieminister, att Vänsterpartiets krav på ministerposter i grunden handlar om partiledaren Nooshi Dadgostars och vice partiledaren Ida Gabrielsson personliga ambitioner.

– Det går inte att frigöra sig från tanken att det här egentligen är Nooshi och Ida Gabrielsson som vill bli ministrar, sade Bodström.

Ida Gabrielsson slår tillbaka direkt.

– När man trodde att man sett alla pampfasoner S har att erbjuda då kommer Bodström och överträffar allt! skriver hon på X.

– Just i V handlar kravet på ”ministerposter” om att jag och Nooshi vill ha dessa för egen vinning menar han. Det har Bodström tagit reda på, eftersom vi två har så tråkigt i riksdagen, säger han i Aktuellt. Hur vi lyckats få med hela partiet på det välgörenhetsprojektet förtäljer inte historien, fortsätter Gabrielsson.

Läs också: USA vill flytta trupper i Europa

”Inte så trovärdigt”

Vidare skriver Gabrielsson att Vänsterpartiets regeringskrav handlar om att få politiskt inflytande och möjlighet att genomföra reformer som partiet gick till val på.

– Kan inte nån tipsa dessa forna S-toppar om att det inte är så trovärdigt när man själv representerar S, och dessutom har haft ministerpost, att påstå att andra bara är ute efter posterna? frågar sig Gabrielsson.

Andra läser: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen