VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än  de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

• Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr 
• Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
• Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr 
• Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr 
• Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
• Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr 
• Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
• Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr 
• Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
• Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Ny anmälan för alla svenskar

2026 07 02

En ny lag innebär att ett tidigare krav i Sverige håller på att fasas ut.

Detta gör att en process som hittills skötts på papper för alla svenskar framöver ska kunna bli helt digital.

Ny lag banar väg

Från och med den 1 juli har en ny lag trätt i kraft som gör det möjligt att börja modernisera hur bouppteckningar hanteras i Sverige.

Förändringen innebär att det tidigare kravet på pappersform nu kan börja fasas ut.

Det görs omkring 90 000 bouppteckningar varje år, och hittills har allt behövt skickas in fysiskt till myndigheten.

Skatteverket har varit drivande i förändringen och ser nu lagen som ett första steg mot en helt digital tjänst.

– Bouppteckning är något man kanske bara gör en gång i livet och dessutom ofta när man är i sorg. Då vill vi att det ska vara så lätt som möjligt – och en digital tjänst möjliggör det, säger Anders Koskinen, enhetschef på Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Införs nästa år

I dag måste bouppteckningar fortfarande skickas in i original via post, undertecknade och kompletta i pappersform.

Det har länge setts som omständligt både för privatpersoner och myndigheten.

Med den nya lagen kan Skatteverket nu börja utveckla en digital lösning som tidigast väntas vara klar nästa år.

Myndigheten beskriver förändringen som ett sätt att minska administrationen och göra processen mer förutsägbar.

– Vi är väldigt glada över lagen, den är ett första positivt steg mot en snabbare, enklare och mer effektiv bouppteckningsprocess, säger Anders Koskinen.

Påverkar anmälan framåt

I framtiden kan bouppteckningar lämnas in via en e-tjänst i stället för att skickas som pappershandlingar.

Det skulle innebära att hela anmälningsförfarandet blir mer digitalt och att färre steg kräver posthantering.

Tills vidare gäller dock nuvarande regler.

– Till dess att vi har en digital lösning på plats måste allt fortfarande skickas som fysisk post, säger Anders Koskinen.

Skatteverket hoppas att en digital tjänst också ska minska vanliga misstag i bouppteckningar, som i dag ofta leder till kompletteringar och fördröjningar.

Det kan till exempel handla om saknade bilagor, felaktiga uppgifter om arvtagare eller bristande värderingar av tillgångar.

Myndigheten uppmanar därför till noggrannhet redan nu för att undvika problem i handläggningen.

LÄS MER: Viktig uppmaning till husägare – gäller hela juli

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen