VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption.

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr
Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr
Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr
Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr
Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen