VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än  de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

• Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr 
• Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
• Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr 
• Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr 
• Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
• Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr 
• Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
• Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr 
• Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
• Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

Alla mobiler ska laddas på nytt sätt

2026 07 02

En ny global standard för mobilladdning är på väg.

Utvecklingen ska förändra hur vi laddar våra mobiltelefoner.

Ny laddstandard på gång

Flera av världens största teknikföretag arbetar just nu med en gemensam ny standard för laddning som är trådlös.

Målet är att göra det både snabbare och mer enhetligt att ladda mobilen oavsett märke.

Enligt uppgifter från Android Authority handlar det om en ny teknik som kan ge upp till 50 watts trådlös laddning där alla mobiler ska kunna laddas på samma sätt.

Förhoppningen är att tidigare sätt att ladda mobiler ska fasas ut.

Teknikjättar går samman

Bakom initiativet står Wireless Power Consortium (WPC), tillsammans med flera stora aktörer i mobilbranschen.

På ett nyligen möte i Peking, som hölls av Wireless Power Consortium (WPC) på Xiaomis huvudkontor, träffades flera stora teknikföretag som Apple, Google, Huawei, Oppo och Vivo.

Mötet arrangerades för att komma överens om hur den nya standarden ska fungera och testas, rapporterar IT Home.

LÄS MER: UPPGIFTER: Hela lönen går till skatt

Ska fungera oavsett mobilmärke

Den nya standarden, som går under namnet Qi 50W, är tänkt att ersätta dagens Qi2 25W.

I dag fungerar snabbladdning ofta bäst med laddare från samma tillverkare, vilket kan begränsa användningen.

Med den nya lösningen hoppas branschen att en och samma laddare ska fungera bättre över olika märken.

– Din nästa iPhone, Pixel- eller Xiaomi-enhet kan kunna trådlöst laddas med 50 W med samma laddare, skriver Android Authority.

Även om utvecklingen redan pågår väntas den nya standarden inte lanseras fullt ut förrän omkring 2028.

– Med en öppen och gemensam 50 W-standard hoppas branschen nu kunna göra laddningen säkrare, minska energiförluster och ge en jämn och snabb laddningsupplevelse oavsett vilket märke på mobilen eller laddaren man använder, skriver sajten.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Foto: Steve Johnson

Text: Redaktionen

Förändring i alla ICA-butiker – kräver kort

2026 07 01

En ny funktion ska göra det lättare för kunder att få igenom sina köp.

Till detta kräver matjätten dock att kunder har ett fysiskt bankkort till hands.

Införs i hela landet

Från och med idag gäller en ny funktion i alla ICA-butiker och Apotek Hjärtat.

Nu ska det bli möjligt att genomföra kortköp även vid tillfälliga störningar i datakommunikationen.

Syftet är att stärka betalningssystemets robusthet vid kris eller avbrott.

– Att kunder har möjlighet att betala för mat och andra nödvändiga varor även vid störningar är en viktig beredskapsfråga, säger Gunnar Olsson, vd på Ica Banken.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Krav från Riksbanken

Den nya lösningen är inte något som Ica själva har hittat på, utan bygger på riktlinjer och krav kopplade till Sveriges betalningsberedskap.

Riksbanken har under lång tid tryckt på att samhället måste kunna genomföra betalningar även vid kriser, störningar eller i värsta fall krigssituationer.

Därför har man drivit på utvecklingen av så kallade offlinebetalningar i fysisk handel.

Tanken är att köp av viktiga varor som mat, mediciner och drivmedel ska fungera även när uppkopplingen ligger nere.

Fungerar offline

För att den nya betallösningen ska fungera innebär det kunder betalar med fysiskt kort med chip och PIN-kod, om internetuppkopplingen i kassan inte fungerar.

Trots att mobilbetalningar blivit allt vanligare finns en viktig begränsning i den nya lösningen.

Mobila plånböcker omfattas ännu inte, vilket innebär att telefonen inte kommer fungera som betalmedel vid störningar.

– Vi ser en utveckling där allt fler kunder betalar med mobilen till vardags. Därför är det viktigt att komma ihåg att tekniken som möjliggör offlinebetalningar kräver fysiskt kort och PIN-kod. Vår rekommendation är att ha dessa tillgängliga som en del av sin vardagsberedskap, säger Gunnar Olsson.

För kunderna krävs ingen föranmälan eller registrering, det viktigaste är att ha ett fungerande bankkort och kod tillgängligt även om mobilen normalt används vid betalning.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen