VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption.

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr
Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr
Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr
Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr
Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

Stort besked för bensin-och dieselbilar – EU-vändning på gång

2025 11 20

EU tycks vara på väg mot en ändring gällande det tilltänkta förbudet mot nya fossilbilar.

EU har sedan tidigare upprättat en plan om att fasa ut bensin-och dieselbilar till år 2035.

Då ska inga nya fossildrivna bilar komma ut på marknaden.

Men beslutet har fått motstånd från bilindustrin som bland annat hänvisar till krisen i Tyskland, och nu tycks en EU-vändning vara på gång.

Vändning på gång

Det var i början av 2023 som EU antog lagen om att stoppa bensin-och dieseldrivna personbilar från år 2035.

En djup industriell kris i Tyskland och en missnöjd bilindustri senare kan det vara på gång att ändras.

Det säger den moderata EU-parlamentarikern Tobias Tobé.

– Det pågår ett intensivt arbete och rätt snart kommer vi att presentera en ny lösning, förklarar han för SVT på torsdagen.

“Stark kritik”

Tobé lyfter fram den “starka kritik” som finns mot 2035-planen i exempelvis Tyskland.

Fordonsindustrin i landet har lamslagits och många har förlorat sina jobb.

Nu bekräftar han att man tittar på flera olika alternativ för någon slags kompromiss.

– Skulle man kunna hantera privatbilismen på ett sätt och företagens leasingbilar på ett annat? Det finns många diskussioner på väg framåt.

Läs mer: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Missnöje i Tyskland

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz understryker enligt Euronews att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

“Inga förbud”

Merz menar att dieselmotorer fortfarande behövs, i synnerhet för lastbilar.

– Vi borde inte förbjuda, vi borde möjliggöra teknologier, och det är mitt mål, säger han.

Läs mer: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Miljontals måltider ändras – på skolor och äldreboenden

2025 11 20

Stockholms stad ändrar matmenyn på skolor, förskolor och äldreboenden.

Det meddelar det rödgröna styret i dag, torsdag.

Ett nytt förslag har skickats ut på remiss som innebär att miljontals måltider kommer att ändras.

Ändringen är en del av Stockholms stads klimatmål. Genom att justera menyn ska utsläppen minska.

Andelen frukt och grönt i måltiderna ska öka samtidigt som andelen kött ska minska. Dessutom ska staden ställa högre krav på ekologiskt i upphandling av livsmedel – minst 70 procent av livsmedlen ska vara ekologiska.

Karin Wanngård (S), finansborgarråd i Stockholms stad, hyllar den nya satsningen.

– Varje vecka serveras hela en miljon måltider i våra skolor, förskolor, äldreboenden och serviceboenden. När vi tänker smartare och mer hållbart kring maten får det stor påverkan på de utsläpp staden totalt står för, säger hon och fortsätter:

– Samtidigt tar vi ansvar för folkhälsan när vi ser till att minska på halvfabrikat och lägga fokus på att maten inte bara ska vara klimatsmart - utan riktigt god och hälsosam. En win-win helt enkelt.

LÄS MER: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten

"Inget gör mig gladare"

Det nya förslaget fastlår också att mejeriprodukter i första hand ska vara KRAV-märkta och fisk och skaldjur ska i stor utsträckning vara grönmärkt i WWF:s fiskguide.

– Inget gör mig gladare än när vi kan göra saker som gör att både planeten och människor mår bättre. Mindre kemikalier i våra barn, bättre folkhälsa, och en mer välmående planet. Ja, ja och ja! kommenterar Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd i Stockholms stad.

– Samtidigt ska maten vara god och näringsriktig. Den sämsta maten är den som hamnar i papperskorgen och jag kan inte nog understryka vikten av att såväl barn som äldre får i sig tillräckligt för att orka dagen, betonar Lindhagen.

LÄS OCKSÅ: ”Snart 100 butiker” – lågprisutmanare växer i raketfart

Foto:

Text: Redaktionen