VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än  de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

  • Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr 
  • Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
  • Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr 
  • Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr 
  • Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
  • Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr 
  • Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
  • Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr 
  • Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
  • Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen


15 nov 26

Skatteverket går ut med uppmaning till 800 000 svenskar

2026 11 15

Skatteverket vänder sig till omkring 800 000 svenskar som använder avdrag till deklarationen.

En ny rapport visar att majoriteten av de granskade reseavdragen får anmärkning.

Felen har lett till miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter – och nu går myndigheten ut med en viktig uppmaning inför nästa deklaration.

Sju av tio får anmärkning

Det är Riksrevisionen som har granskat hur reseavdraget används. Resultatet visar att omkring sju av tio avdrag i slumpmässiga kontroller antingen ändras eller avslås helt.

– Felaktiga och ofullständiga uppgifter från deklaranterna är ett centralt problem vid Skatteverkets hantering av avdrag, uppger Riksrevisionen.

Det handlar bland annat om personer som inte kan styrka sina resekostnader eller som gör avdrag för bilresor trots att de inte uppfyller kravet på tidsvinst.

Andra vanliga misstag är att räkna fel på antalet dagar man rest till jobbet eller hur lång sträckan mellan bostaden och arbetsplatsen faktiskt är.

Felen får stora ekonomiska konsekvenser.

Enligt regeringens budgetproposition för 2027 har felaktiga reseavdrag lett till ett genomsnittligt skattefel på 2,3 miljarder kronor om året under perioden 2021–2024.

Läs mer: Varnar för avhopp inom partiet

Ny gräns införs 2027

Nu blir det extra viktigt att kontrollera uppgifterna inför deklarationen 2027.

– Riksdagen har beslutat att höja beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet från 11 000 kronor till 15 000 kronor från och med inkomstår 2026 (deklarationen 2027), meddelar Skatteverket.

Det innebär att du bara får göra avdrag för den del av dina godkända resekostnader som överstiger 15 000 kronor.

För den som använder egen bil till jobbet ligger schablonbeloppet kvar på 25 kronor per mil. För förmånsbil gäller normalt 12 kronor per mil, medan beloppet för en helt eldriven förmånsbil är 9,50 kronor per mil.

Detta behöver kontrolleras

Den som vill göra reseavdrag behöver först säkerställa att alla villkor är uppfyllda.

För bilresor ska avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen som huvudregel vara minst fem kilometer. Dessutom måste bilresan spara minst två timmar per dag jämfört med kollektivtrafiken.

Det är också viktigt att räkna rätt på antalet resdagar. Dagar då du arbetat hemifrån, varit sjuk eller haft semester får inte räknas med.

Skatteverket utgår dessutom från den kortaste möjliga körsträckan mellan bostaden och arbetsplatsen.

Om myndigheten begär det måste du kunna styrka dina uppgifter med underlag. Det kan exempelvis vara besiktningsprotokoll eller serviceprotokoll som visar hur mycket bilen har körts.

Därför är det viktigt att kontrollera både resorna och beloppen noggrant innan nästa deklaration lämnas in.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Foto: Magnus D Skatteverket

CC BY 2.0

Text: Redaktionen


15 november 26

Swedbank uppmanar: Husägare bör dubbelkolla detta

2026 11 16

Riksbanken har höjt styrräntan till två procent.

Och i samband med beskedet meddelade centralbanken att ytterligare höjningar kan vara att vänta framöver.

– Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer Riksbanken att det är sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, menades det.

Med jämna mellanrum kan det vara en bra idé för husägare att stresstesta sin ekonomi för att dubbelkolla hur mycket man klarar av, konstaterar Swedbank.

Stresstesta ekonomin

Räntehöjningar hägrar och omvärlden är skakig. Att förbereda sig på olika scenarion kan vara givande för husägare i en osäker värld.

Ett stresstest av privatekonomin innebär att man stämmer av hur ens totala privatekonomi påverkas av förändringar, till exempel om man skulle bli arbetslös, om priserna går upp eller om räntorna på eventuella lån stiger. 

Det kan bidra till att förstå hur stort buffert man behöver, eller vilka utgifter man kanske bör dra in på.

“Är klokt”

Swedbank uppmanar husägare att ställa sig själva frågan “hur påverkas min inkomst om jag till exempel skulle bli arbetslös eller sjukskriven?”.

– Det är klokt att stresstesta sin ekonomi med jämna mellanrum, säger Swedbanks Madelén Falkenhäll.

– Då får du reda på hur dina marginaler ser ut och vilka förändringar du kan behöva göra i ditt sparande och med dina utgifter för att ha en trygg privatekonomi.

Läs mer: Skattesmocka för pensionärer – kan få vänta två år

Så kan du räkna

För att få en uppfattning om hur privatekonomin påverkas kan man enligt Swedbank lägga ihop alla utgifter man har, förutom utgifter kopplade till boendet, och räkna upp med inflation. 

– Uppvärmning och el är stora utgifter för många hushåll i eget hus, fortsätter Falkenhäll.

– Dessa utgifter kan vara svåra att ha koll på. Men börja med att titta på dina fakturor vilken förbrukning i kWh du har, därefter kan du räkna ut kostnaden för din förbrukning och därmed också hur dina utgifter ändras om priset per kWh stiger.

Även räntan

Husägare uppmanas att se hur de påverkas vid ett stigande ränteläge.

Detta för att se till att man har tillräckliga ekonomiska marginaler för att klara av ytterligare räntehöjningar.

Läs mer: Bostadsbidraget kan sänkas för många hushåll

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen