VAL 2022: Så mycket tjänar partiledarna

2022 06 09

De flesta partiledare tjänar över en miljon om året.

Det visar en sammanställning av SVT:s Uppdrag granskning.

Programmet har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån.

Måste redovisa inkomst

Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det redovisar tre partiledare inte sina sidoinkomster.

Ulf Kristersson (M) har kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster, trots att han tjänar betydligt mer än de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger.

Moderaterna har kommenterat uppgifterna och hävdar att det rör som om en ”ren formalitetsmiss”. Enligt partiet har Kristersson numera rapporterat sidoinkomsterna till riksdagen.

Ej redovisat arvode

Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvode från sitt parti som en sidoinkomst, enligt Uppdrag gransknings sammanställning.

KD och SD svarar att det inte behövs, men resonemanget kritiseras av korruptionsexperten Louise Brown.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, säger hon till SVT.

Hon varnar för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption.

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen.

Tjänar mest

Sammanställningen av partiledarnas inkomster visar att Ulf Kristersson (M) tillsammans med Magdalena Andersson (S) tjänar mest av samtliga partiledare. Tillsammans tjänar rivalerna över fyra miljoner om året.

Då höjdes lönen

Den 1 januari 2021 höjdes ministrarnas löner rejält.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) fick ett lönepåslag på 4 000 kronor i månaden. Övriga ministrar i Löfvens regering fick 3 000 kronor extra, vilket innebar en månadslön på 142 000 kronor, rapporterade Aftonbladet.

– Statsministern och de andra statsråden är i tjänst dygnet runt och de har mycket ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att de har rimliga löner, sa arvodesnämndens ordförande Ove Nilsson till tidningen i samband med löneökningen.

Hela listan – partiledarnas arvode per år

Ulf Kristersson – från Moderaterna 1 350 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 2 208 000 kr
Magdalena Andersson – från Socialdemokraterna 0 kr, totalt inklusive statsrådsarvodet 2 208 000 kr
Annie Lööf – från Centerpartiet 923 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 781 000 kr
Ebba Busch – från Kristdemokraterna 882 000 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 740 000 kr
Jimmie Åkesson – från Sverigedemokraterna 815 100 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 673 100 kr
Johan Pehrson – från Liberalerna 729 300 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 1 587 300 kr
Märta Stenevi – från Miljöpartiet 858 000 kr (inte riksdagsledamot så uppbär inte riksdagsarvode)
Per Bolund – från Miljöpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Nooshi Dadgostar – från Vänsterpartiet 0 kr, totalt inklusive riksdagsarvodet 858 000 kr
Källa: SVT Uppdrag granskning

Foto: Moderaterna Axel Adolfsson Socialdemokraterna Mathias Hansson resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

Ryanair inför nytt förbud på flyget – kommer beslagtas

2026 05 15

Du gör bäst i att behålla dina skor på nästa gång du flyger med Ryanair.

Flygjätten har fått nog.

Stinkande fotsvett har blivit ett för stort problem ombord.

Nu meddelar Ryanair att resenärer som ändå väljer att ta av sig skorna kommer att få dem beslagtagna.

– Viktigt meddelande till passagerare: om du tar av dig skorna, så kommer vi att behålla dem, framhåller lågprisbolaget i ett uttalande på Facebook.

"Förstår inte varför"

Det raka budskapet har väckt många reaktioner.

En del menar att förbudet är för hårt och att Ryanair går för långt. Andra menar att det är helt rätt och på tiden att någon slår näven i bordet.

Frågan har varit hett omdebatterad inom flygbranschen under en längre tid.

– Folk är på jobbet åtta timmar varje dag med skorna på. Jag förstår inte varför man absolut måste ta av sig dem på ett flygplan, säger Rich Henderson som jobbar inom kabinpersonalen för ett flygbolag i USA, till USA Today.

– Jag tycker att man, precis som i alla andra offentliga utrymmen, ska ha skor på sig. Det är i princip kollektivtrafik. Man skulle inte gå barfota på tunnelbanan.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

SAS besked

Förutom sunt förnuft och respekt för medresenärer så kan det även vara en fråga om säkerhet.

– Det sista jag vill göra är att springa barfota längs landningsbanan bort från ett brinnande flygplan, säger Nick Leighton, etikettexpert, enligt norska Din Side.

SAS instämmer i att det finns ett stort värde i att behålla skorna på. Däremot har man inte smällt näven i bordet likt konkurrenten Ryanair.

– Alla som reser med oss ska känna sig välkomna och bekväma – oavsett vart resan tar oss. Ombord sitter vi tätt ihop, och sedan blir resan i praktiken en liten ansträngning där omtanke och tålamod gör upplevelsen bättre för alla, säger Øystein Schmidt, presschef på SAS i Norge, till den norska tidningen.

– När det gäller frågan om man ska ta av eller på sig skorna handlar det främst om detta: att visa hänsyn till andra än sig själv.

Din Side skriver att de kontaktat Ryanair för att få svar på varför förbudet skärps och hur skoinsamlandet ska praktiseras.

Flygbolaget har dock inte svarat.

LÄS MER: Turistresort i Moskva står i lågor

Foto: W. Weiser

Text: Redaktionen

Stor förändring för pant i Sverige redan i sommar

2026 05 15

I mitten av 2025 höjdes pantbeloppet på dryckesförpackningar i Sverige.

Panten ökade från en till två kronor på aluminiumburkar och små petflaskor.

På stora petflaskor höjdes beloppet från två till tre kronor.

Men höjningarna har än så länge inte fått genomslag i Sverige. Hela 80 procent av förpackningarna har kvar de gamla pantbeloppen, rapporterar Sveriges Radio.

Men snart blir det ändring på det.

Från och med 1 juli 2026 väntas en kraftig ökning av flaskor och burkar med de högre pantbeloppen.

Det uppger Katarina Lundell, marknads- och kommunikationschefen på Pantamera.

– Vi kan se att det kommer fler och fler artiklar som har det nya pantbeloppet på sina förpackningar. Vi tror att det kommer bli en kraftig ökning under tredje kvartalet 2026, säger hon till radion.

För tidigt att utvärdera

Skiftet till de nya pantbeloppen har varit en utdragen process, uppger Katarina Lundell.

– Alla producenter ska ställa om och byta koder och pantmärke på alla förpackningar – så det tar lång tid. Men vår förhoppning är att panthöjningen ska ge en jättebra effekt, säger hon till radion.

Vidare konstaterar Lundell att det är för tidigt att utvärdera effekten av panthöjningen.

LÄS MER: Glädjebesked för svenskar – inför sommarresan

Sverige är världsledande

Syftet med höjningen är att få allmänheten att panta mer.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, sade Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera, i samband med beslutet.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillade Kjellker.

LÄS OCKSÅ: Biljätte har ”värsta året någonsin” – miljardförlust på elbilar

Foto: PantaMera

Text: Redaktionen