VAL 2022: Så vill regeringen halvera elpriset

2022 09 02

Frikoppla elpriserna på Europas elmarknad från ”de orimliga gaspriserna som Ryssland skapat”.

Det föreslår regeringen i dag.

På en pressträff meddelar statsminister Magdalena Andersson (S) att regeringen vill agera på EU-nivå för att få ner priserna i Europa.

– Mitt besked är tydligt. Regeringen kommer inte att lämna svenska hushåll och företag åt sitt öde. Det här är en europeisk kris och jag är stolt över att Sverige är med och försvarar Europa mot Rysslands energikrig. Europas elmarknad är sårbar och det är inte rimligt att svenska hushåll och företag ska betala skyhöga priser för att våra grannländer är beroende av rysk gas. Därför vill regeringen att elpriserna på Europas elmarknad ska frikopplas från de orimliga gaspriserna som Ryssland har skapat, säger Magdalena Andersson.

Statsministern beskriver dagens besked som ”ett mycket radikalt förslag” och menar att den nya elprismodellen skulle innebära minst en halvering av elpriset i södra Sverige.

”Energikrig mot Europa”

Regeringen beskriver Rysslands agerande på energimarknaden som “ett energikrig riktat mot Europa.”

– Energikriget påverkar även Sverige främst genom elpriset i de södra delarna av landet, där elpriserna är tätt sammankopplade till gasberoende el på kontinenten. Sverige befinner sig i ett sällsynt ansträngt energiläge som förstärks när Ringhals kärnkraftverk tas ur drift under hösten, på grund av en skada, skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

Flera steg

Det krävs flera steg innan regeringens nya förslag kan bli verklighet.

Först och främst måste förslaget få stöd i riksdagen. Sedan kommer energiminister Khashayar Farmanbar (S) att lägga fram det för EU nästa fredag.

Exakt hur den nya prismodellen kan se ut är inte fastställt.

På torsdagen rapporterade Wall Street Journal att EU-kommissionen redan tittar på att se över prismodellen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Slutet på en era i SVT – två klassiska sändningar skrotas

2026 03 03

Två klassiska SVT-sändningar försvinner från och med i dag.

Från och med i dag måndag försvinner Rapport-sändningarna klockan 12 och 16.

De traditionella dagssändningarna har haft en förhållandevis liten publik – och nu släcks de ner.

Resurserna hamnar istället hos SVT Play och kanalens nyhetstjänst, rapporterar Dagens Media.

Sändningarna försvinner

SVT satsar istället för Rapport-sändningarna klockan 12 och 16 på formatet “Snabbkollen”.

Där kommer det handla om kortare filmklipp likt de som finns i sociala medier.

Snabbare sammanfattningar av nyheter kommer då att publiceras.

Inte på grund av sparpaketet

Programområdeschefen Karin Ekman förklarar att beslutet att kapa Rapport-sändningarna inte har att göra med det aviserade sparpaketet.

– Vi måste plocka bort saker om vi ska kunna uppstå på nya sätt, i nya format, säger hon.

De övriga Rapport-sändningarna – däribland flaggskeppet klockan 19:30 – blir dock kvar som vanligt.

Läs mer: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Stort sparpaket

SVT har fått besked om att de behöver spara 355 miljoner kronor.

Så här kommer det att fördelas:

- Programverksamheten sparar 220 miljoner.

- SVT Nyheter och Sport sparar 80 miljoner.

- Administration/Ledningsenheterna, tjänsteutveckling/Medieenheten och teknik/Produktion & Teknik sparar 55 miljoner.

“Tråkigt besked”

Den nya, lägre kostnadsnivån ska vara nådd i början av 2027. 

– Det är ett tråkigt besked som väcker oro både hos publik och personal. Men vi måste investera i digital beredskap och dessutom ta ansvar för ekonomin i det olyckliga politiska vakuum som uppstått, säger vd Anne Lagercrantz.

– Samtidigt förutsätter vi att politikerna i dessa extraordinära tider står fast vid tidigare utfästelser att kompensera för de ökade marknätskostnaderna.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Foto: Clement M

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen