VAL 2022: Så vill regeringen halvera elpriset

2022 09 02

Frikoppla elpriserna på Europas elmarknad från ”de orimliga gaspriserna som Ryssland skapat”.

Det föreslår regeringen i dag.

På en pressträff meddelar statsminister Magdalena Andersson (S) att regeringen vill agera på EU-nivå för att få ner priserna i Europa.

– Mitt besked är tydligt. Regeringen kommer inte att lämna svenska hushåll och företag åt sitt öde. Det här är en europeisk kris och jag är stolt över att Sverige är med och försvarar Europa mot Rysslands energikrig. Europas elmarknad är sårbar och det är inte rimligt att svenska hushåll och företag ska betala skyhöga priser för att våra grannländer är beroende av rysk gas. Därför vill regeringen att elpriserna på Europas elmarknad ska frikopplas från de orimliga gaspriserna som Ryssland har skapat, säger Magdalena Andersson.

Statsministern beskriver dagens besked som ”ett mycket radikalt förslag” och menar att den nya elprismodellen skulle innebära minst en halvering av elpriset i södra Sverige.

”Energikrig mot Europa”

Regeringen beskriver Rysslands agerande på energimarknaden som “ett energikrig riktat mot Europa.”

– Energikriget påverkar även Sverige främst genom elpriset i de södra delarna av landet, där elpriserna är tätt sammankopplade till gasberoende el på kontinenten. Sverige befinner sig i ett sällsynt ansträngt energiläge som förstärks när Ringhals kärnkraftverk tas ur drift under hösten, på grund av en skada, skriver Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

Flera steg

Det krävs flera steg innan regeringens nya förslag kan bli verklighet.

Först och främst måste förslaget få stöd i riksdagen. Sedan kommer energiminister Khashayar Farmanbar (S) att lägga fram det för EU nästa fredag.

Exakt hur den nya prismodellen kan se ut är inte fastställt.

På torsdagen rapporterade Wall Street Journal att EU-kommissionen redan tittar på att se över prismodellen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen