VAL 2022: Vill ADHD-testa samtliga barn i utsatta områden

2022 08 12

Moderaterna i Stockholm vill snabbtesta skolklasser i utanförskapsområden för ADHD.

Partiet vill att fler ska kunna medicineras i tidig ålder. Ett snabbtest för adhd ska genomföras i hela skolklasser. De som får utslag ska erbjudas en större utredning, rapporterar Expressen.

Redan vid fem års ålder ska barn kunna testas på BVC.

– Vid fem års ålder på barnavårdscentralen ska man kunna göra detta.  Ju tidigare man kan sätta in åtgärder, desto bättre förutsättningar, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M) till Expressen.

Åtgärden skulle minska nyrekryteringen till kriminella gäng, enligt partiets rättspolitiske talesperson Johan Forsell, som även är ordförande för Moderaternas Stockholmsförbund.

– Det finns ju inte en enda orsak till att en person blir kriminell, men på landets fängelser finns en stor representation av personer med adhd. Vi måste ge oss in i det här fältet om vi menar allvar med att bryta nyrekryteringen i gängen, säger han till Expressen.

Hänvisar till studier

Moderaterna hänvisar till två sammanställningar, enligt Expressen.

Den ena är en rapport från Kriminalvården som visar att det  finns en koppling mellan adhd i barndomen och våldsbrott senare i livet.

Den andra är en sammanställning från 2015, från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm. I sammanställningen framgår det att barn som bor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden konsumerar läkemedel mot adhd i större utsträckning än barn som bor i mer välbeställda områden”.

Å andra sidan fastslår även studien att ”barn med invandrarbakgrund, framför allt de med rötter i Afrika, Mellanöstern, Sydvästasien och Asien, konsumerar adhd-läkemedel i mindre omfattning än svenska barn, ett samband som tycks förstärkas av att bo i ett bostadsområde med en hög koncentration av utrikesfödda”.

S-kritik

Den socialdemokratiska oppositionen i Stockholm kritiserar förslaget

Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande i Botkyrka kommun, tror inte att Moderaternas förslag är rätt väg att gå. 

Hon framhåller att det är viktigt att införa våldsförebyggande åtgärder i skolan för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.

Att testa barn för adhd är enligt henne mindre effektivt.

–  I region Stockholm stänger man ner ungdomspsykiatrin och det tar närmare ett år att få en npf-diagnos. Så förslaget känns ganska verklighetsfrånvänt om man tittar på det Moderaterna gör i dag, säger hon till Expressen.

Hon fortsätter:

– Förslaget visar återigen att Moderaterna tror att det finns en ”quick fix” när det egentligen handlar om att vi måste jobba i en helhet. Det våldsförbyggande arbetet är avgörande, att vi sätter stopp för negativa spiraler innan de tagit fart.

Forskare riktar kritik

Lisa Thorell, docent i psykologi vid Karolinska institutet, forskar om adhd.

Hon ger Moderaterna rätt i att underdiagnostisering i invandrargrupper är ett känt problem och att kopplingen mellan diagnosen och brottslighet är vetenskapligt belagd.

Forskaren är dock tveksam till förslagets omfattning. 

– Att screena för adhd låter som en bra idé, men då inte bara i utanförskapsområden utan överallt. Jag tror att det är en svår väg att gå. Föräldrar i de här områdena kommer inte att låta sina barn screenas om det inte gäller alla. Man känner sig utpekad och inte som en del av samhället, säger hon till Aftonbladet.

Enligt Lisa Thorell finns det generellt ett större stigma kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i invandrargrupper.

– Det gäller inte bara adhd. Det är jättesvårt i det här områdena. När skolan vill göra utredningar säger föräldrarna nej. Ska det bli effektivt måste det gälla alla, säger hon till Aftonbladet.

Hon efterlyser istället ett förslag som ger skolan en större makt.

– Vi har redan skolplikt. Om skolan tycker att man behöver göra en utredning på barnet är det konstigt att föräldrarna kan sätta sig emot det. Skolan har ett uppdrag att alla barn ska kunna nå kunskapsmålen.

Foto: A. Ebrahim

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen