VAL 2022: Vill bilda majoritetsregering

2022 05 27

I en intervju med nyhetsbyrån TT säger partiets språkrör Per Bolund att han vill bilda en majoritetsregering tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet efter höstens val.

Bästa lösningen

– Det allra bästa vore om vi närmar oss en finsk regeringsbildning där man har ett brett parlamentariskt underlag i regeringen, säger Per Bolund i intervjun med nyhetsbyrån.

Han framhäver att ett sådant samarbete kräver att alla partier är beredda att ta det ansvar som krävs för att sitta i en regering och för att hitta en gemensam agenda.

Bolund betonar att MP helst ser en majoritetsregering med samtliga fyra partier efter valet, men konstaterar även att MP återigen är redo att sitta i en tvåpartiregering tillsammans med Socialdemokraterna.

Kan bli svårt

Centerpartiet har tidigare inte velat sitta i en regering tillsammans med S. Men efter den senaste tidens låga stöd i opinionen uppger källor med insyn i partiet att C har ändrat inställning, rapporterar Expressen.

– Det gör ont i själen, men som det ser ut just nu är det inte en osannolik lösning. Det måste gå att styra landet, och det ligger i vårt DNA att ta ansvar, säger riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) till tidningen.

Största utmaningen

Den största utmaningen för Per Bolunds drömregering är motsättningen mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet.

C-ledaren Annie Lööf har vid flera tillfällen betonat att Centerpartiet inte kommer att ge inflytande till ytterkantspartierna, SD och V.

Överens i många sakfrågor

Samtidigt står V och C närmare varandra än vad som uppges utåt. Det visar en kartläggning av hur partierna röstar i riksdagen, som DN har gjort.

– Voteringarna i riksdagen visar att det finns många partier som står längre ifrån varandra än C och V. Det är faktiskt vanligare att Annie Lööf och Nooshi Dadgostar röstar lika, än att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson gör det, rapporterar tidningen.

Enligt DN:s undersökning var C och V överens i ungefär hälften av voteringarna under riksdagsåret 20/21 (48 procent).

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Krigsvarning från Sverige

2026 03 31

Chefen för Försvarsmaktens operationsledning, Ewa Skoog Haslum, går ut med en varning till Europa.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har, säger hon i en intervju med en fransk tidning.

”Ingen kan ge ett datum”

Västländer bör redan idag vara beredda att möta ett hot från Ryssland, säger Ewa Skoog Haslum till Le Figaro.

– Vi möter dem dagligen i luften och till sjöss, och naturligtvis övervakar vi varandra, säger den svenska militära operationschefen till tidningen.

Ryssland är redan idag tydliga med att de är i krig med väst, understryker hon i samband med ett besök i Frankrike, som är en av Sveriges allierade i Nato.

Om och när en direkt konfrontation kan inträffa går inte att veta, menar hon.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har. Ingen kan ge ett datum, säger Ewa Skoog Haslum.

– Men vi måste vara redo nu eftersom Ryssland är mycket tydligt: de är i krig med väst. De utför redan attacker, inte med vapen, utan med hybridoperationer, tillägger hon.

”Ryssland har lärt sig mycket av kriget”

Den svenska militära operationschefen säger att hon inte gillar uttrycket ”Nato-sjön” om Östersjön. Rysslands närvaro där är påtaglig.

– Ett land försöker medvetet underminera stabiliteten och säkerheten i regionen, säger Skoog Haslum om det ryska agerandet i Östersjön.

Samtidigt varnar hon för att Ryssland har dragit lärdomar av kriget i Ukraina och utvecklat nya kunskaper.

– Vi får inte ta fel: Ryssland är inte vad det var för fem år sedan. De ryska styrkorna har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Vi står nu inför en mer agil, mer teknologiskt avancerad motståndare, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Massiv explosion i Ryssland

Rysk drönare nära Malmö

I samband med besöket i Frankrike kommenterar Ewa Skoog Haslum också incidenten i samband med att det franska hangarfartyget Charles de Gaulle låg förtöjt i Malmö för cirka en månad sedan.

En rysk drönare flög några kilometer ifrån hangarfartyget. Drönaren hade lyft från ett ryskt signalspaningsfartyg på svenskt vatten.

– Underrättelsefartyget Zhigulevsk befann sig i närheten av Charles de Gaulle, säger hon.

– Vi hade tekniska bevis på vad de gjorde. De var intresserade av hangarfartyget, men också helt enkelt att visa att de var närvarande, säger Ewa Skoog Haslum till tidningen.

Försvarsmakten kunde dock störa ut den ryska drönaren.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen