VAL 2022: Vill bilda majoritetsregering

2022 05 27

I en intervju med nyhetsbyrån TT säger partiets språkrör Per Bolund att han vill bilda en majoritetsregering tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet efter höstens val.

Bästa lösningen

– Det allra bästa vore om vi närmar oss en finsk regeringsbildning där man har ett brett parlamentariskt underlag i regeringen, säger Per Bolund i intervjun med nyhetsbyrån.

Han framhäver att ett sådant samarbete kräver att alla partier är beredda att ta det ansvar som krävs för att sitta i en regering och för att hitta en gemensam agenda.

Bolund betonar att MP helst ser en majoritetsregering med samtliga fyra partier efter valet, men konstaterar även att MP återigen är redo att sitta i en tvåpartiregering tillsammans med Socialdemokraterna.

Kan bli svårt

Centerpartiet har tidigare inte velat sitta i en regering tillsammans med S. Men efter den senaste tidens låga stöd i opinionen uppger källor med insyn i partiet att C har ändrat inställning, rapporterar Expressen.

– Det gör ont i själen, men som det ser ut just nu är det inte en osannolik lösning. Det måste gå att styra landet, och det ligger i vårt DNA att ta ansvar, säger riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) till tidningen.

Största utmaningen

Den största utmaningen för Per Bolunds drömregering är motsättningen mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet.

C-ledaren Annie Lööf har vid flera tillfällen betonat att Centerpartiet inte kommer att ge inflytande till ytterkantspartierna, SD och V.

Överens i många sakfrågor

Samtidigt står V och C närmare varandra än vad som uppges utåt. Det visar en kartläggning av hur partierna röstar i riksdagen, som DN har gjort.

– Voteringarna i riksdagen visar att det finns många partier som står längre ifrån varandra än C och V. Det är faktiskt vanligare att Annie Lööf och Nooshi Dadgostar röstar lika, än att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson gör det, rapporterar tidningen.

Enligt DN:s undersökning var C och V överens i ungefär hälften av voteringarna under riksdagsåret 20/21 (48 procent).

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen