VAL 2022: Vill bilda majoritetsregering

2022 05 27

Miljöpartiet öppnar för en bred regering.

I en intervju med nyhetsbyrån TT säger partiets språkrör Per Bolund att han vill bilda en majoritetsregering tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet efter höstens val.

Bästa lösningen

– Det allra bästa vore om vi närmar oss en finsk regeringsbildning där man har ett brett parlamentariskt underlag i regeringen, säger Per Bolund i intervjun med nyhetsbyrån.

Han framhäver att ett sådant samarbete kräver att alla partier är beredda att ta det ansvar som krävs för att sitta i en regering och för att hitta en gemensam agenda.

Bolund betonar att MP helst ser en majoritetsregering med samtliga fyra partier efter valet, men konstaterar även att MP återigen är redo att sitta i en tvåpartiregering tillsammans med Socialdemokraterna.

Kan bli svårt

Centerpartiet har tidigare inte velat sitta i en regering tillsammans med S. Men efter den senaste tidens låga stöd i opinionen uppger källor med insyn i partiet att C har ändrat inställning, rapporterar Expressen.

– Det gör ont i själen, men som det ser ut just nu är det inte en osannolik lösning. Det måste gå att styra landet, och det ligger i vårt DNA att ta ansvar, säger riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) till tidningen.

Största utmaningen

Den största utmaningen för Per Bolunds drömregering är motsättningen mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet.

C-ledaren Annie Lööf har vid flera tillfällen betonat att Centerpartiet inte kommer att ge inflytande till ytterkantspartierna, SD och V.

Överens i många sakfrågor

Samtidigt står V och C närmare varandra än vad som uppges utåt. Det visar en kartläggning av hur partierna röstar i riksdagen, som DN har gjort.

– Voteringarna i riksdagen visar att det finns många partier som står längre ifrån varandra än C och V. Det är faktiskt vanligare att Annie Lööf och Nooshi Dadgostar röstar lika, än att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson gör det, rapporterar tidningen.

Enligt DN:s undersökning var C och V överens i ungefär hälften av voteringarna under riksdagsåret 20/21 (48 procent).

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen