VAL 2022: Kräver krafttag mot omstridd religiös metod

2022 05 31

Liberalerna vill kriminalisera så kallad omvändelseterapi som syftar till att omvända hbtqi-personer från sin sexuella läggning eller könsidentitet.

En granskning av Aftonbladet visar att flera frikyrkor i Sverige erbjuder omvändelseterapi till hbtqi-personer.

– Vi tycker det är fel. Alltså inte homosexualiteten som fenomen, men att leva ut det, säger en pingstpastor till tidningen.

Samma kyrkor får miljoner i statsbidrag. Pingstkyrkan får sammanlagt drygt 11 miljoner i bidrag från staten, rapporterar Aftonbladet.

Vill se hårda tag

Liberalerna har länge drivit på för en kriminalisering av fenomenet.

Tillsammans med Moderaterna, och Centerpartiet är de överens om att omvändelseterapi ska räknas som ett brott.

– Det hör inte hemma ett jämställt Sverige. Inte en skattekrona ska gå till att "bota" hbtqi-personer. Liberalerna har länge kämpat för att omvändelseterapi ska kriminaliseras. Nu måste regeringen följa efter. Annars fortsätter man svika hbtqi-personer, kommenterar riksdagsledamoten Robert Hannah (L).

Lagstiftningen räcker inte till

Enligt Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell kan omvändelseterapi utgöra olaga tvång, något som i dag är brottsligt.

Men nuvarande lagstiftning räcker inte till, enligt Johan Forsell.

– Vi tycker att det ska vara ett förbud. Sverige ska vara ett tolerant land, där sådana här dumheter helt enkelt inte ska ske, säger han till SR Ekot.

Utbrett fenomen

Enligt Moderaternas riksdagsledamot är fenomenet mer utbrett än vad gemene man tror.

– Det är vanligare än vi vill att det ska vara, och vi tycker oss se tecken på att det har ökat i omfattning på senare år, säger Johan Forssell till SR.

Fakta omvändelseterapi

Det saknas i dag en tydlig definition av ordet omvändelseterapi och flera aktörer tolkar begreppet mer snävt än vad som beskrivs i regeringsuppdraget.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har därför valt att i stället använda begreppet omvändelseförsök med definitionen ”försök att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill”.
Hittills har bland annat Tyskland, Malta och Albanien infört förbud mot så kallad omvändningsterapi av hbtq-personer.
Experter inom psykolog, psykiatri och medicin runt om i världen fördömer metoderna och nyligen krävde flera kända artister i Storbritannien att landet ska införa ett förbud.
Källa: MUCF

Foto: P. Lima

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen