VAL 2022: Kräver krafttag mot omstridd religiös metod

2022 05 31

Liberalerna vill kriminalisera så kallad omvändelseterapi som syftar till att omvända hbtqi-personer från sin sexuella läggning eller könsidentitet. 

En granskning av Aftonbladet visar att flera frikyrkor i Sverige erbjuder omvändelseterapi till hbtqi-personer.

– Vi tycker det är fel. Alltså inte homosexualiteten som fenomen, men att leva ut det, säger en pingstpastor till tidningen.

Samma kyrkor får miljoner i statsbidrag. Pingstkyrkan får sammanlagt drygt 11 miljoner i bidrag från staten, rapporterar Aftonbladet.

Vill se hårda tag

Liberalerna har länge drivit på för en kriminalisering av fenomenet.

Tillsammans med Moderaterna, och Centerpartiet är de överens om att omvändelseterapi ska räknas som ett brott.

– Det hör inte hemma ett jämställt Sverige. Inte en skattekrona ska gå till att "bota" hbtqi-personer. Liberalerna har länge kämpat för att omvändelseterapi ska kriminaliseras. Nu måste regeringen följa efter. Annars fortsätter man svika hbtqi-personer, kommenterar riksdagsledamoten Robert Hannah (L).

Lagstiftningen räcker inte till

Enligt Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell kan omvändelseterapi utgöra olaga tvång, något som i dag är brottsligt.

Men nuvarande lagstiftning räcker inte till, enligt Johan Forsell.

– Vi tycker att det ska vara ett förbud. Sverige ska vara ett tolerant land, där sådana här dumheter helt enkelt inte ska ske, säger han till SR Ekot.

Utbrett fenomen

Enligt Moderaternas riksdagsledamot är fenomenet mer utbrett än vad gemene man tror.

–  Det är vanligare än vi vill att det ska vara, och vi tycker oss se tecken på att det har ökat i omfattning på senare år, säger Johan Forssell till SR.

Fakta omvändelseterapi

  • Det saknas i dag en tydlig definition av ordet omvändelseterapi och flera aktörer tolkar begreppet mer snävt än vad som beskrivs i regeringsuppdraget.
  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har därför valt att i stället använda begreppet omvändelseförsök med definitionen ”försök att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill”.
  • Hittills har bland annat Tyskland, Malta och Albanien infört förbud mot så kallad omvändningsterapi av hbtq-personer.
  • Experter inom psykolog, psykiatri och medicin runt om i världen fördömer metoderna och nyligen krävde flera kända artister i Storbritannien att landet ska införa ett förbud.
  • Källa: MUCF

Foto: P. Lima

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen