VAL 2022: Kräver krafttag mot omstridd religiös metod

2022 05 31

Liberalerna vill kriminalisera så kallad omvändelseterapi som syftar till att omvända hbtqi-personer från sin sexuella läggning eller könsidentitet.

En granskning av Aftonbladet visar att flera frikyrkor i Sverige erbjuder omvändelseterapi till hbtqi-personer.

– Vi tycker det är fel. Alltså inte homosexualiteten som fenomen, men att leva ut det, säger en pingstpastor till tidningen.

Samma kyrkor får miljoner i statsbidrag. Pingstkyrkan får sammanlagt drygt 11 miljoner i bidrag från staten, rapporterar Aftonbladet.

Vill se hårda tag

Liberalerna har länge drivit på för en kriminalisering av fenomenet.

Tillsammans med Moderaterna, och Centerpartiet är de överens om att omvändelseterapi ska räknas som ett brott.

– Det hör inte hemma ett jämställt Sverige. Inte en skattekrona ska gå till att "bota" hbtqi-personer. Liberalerna har länge kämpat för att omvändelseterapi ska kriminaliseras. Nu måste regeringen följa efter. Annars fortsätter man svika hbtqi-personer, kommenterar riksdagsledamoten Robert Hannah (L).

Lagstiftningen räcker inte till

Enligt Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell kan omvändelseterapi utgöra olaga tvång, något som i dag är brottsligt.

Men nuvarande lagstiftning räcker inte till, enligt Johan Forsell.

– Vi tycker att det ska vara ett förbud. Sverige ska vara ett tolerant land, där sådana här dumheter helt enkelt inte ska ske, säger han till SR Ekot.

Utbrett fenomen

Enligt Moderaternas riksdagsledamot är fenomenet mer utbrett än vad gemene man tror.

– Det är vanligare än vi vill att det ska vara, och vi tycker oss se tecken på att det har ökat i omfattning på senare år, säger Johan Forssell till SR.

Fakta omvändelseterapi

Det saknas i dag en tydlig definition av ordet omvändelseterapi och flera aktörer tolkar begreppet mer snävt än vad som beskrivs i regeringsuppdraget.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har därför valt att i stället använda begreppet omvändelseförsök med definitionen ”försök att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill”.
Hittills har bland annat Tyskland, Malta och Albanien infört förbud mot så kallad omvändningsterapi av hbtq-personer.
Experter inom psykolog, psykiatri och medicin runt om i världen fördömer metoderna och nyligen krävde flera kända artister i Storbritannien att landet ska införa ett förbud.
Källa: MUCF

Foto: P. Lima

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen