VAL 2022: Vill riva upp lag relaterad till kärnkraft

2022 08 29

De fyra partierna inom högeroppositionen är positiva till uranbrytning i Sverige.

Uranbrytning är förbjudet enligt svensk lag.

Någonting som Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill ändra på.

Det framgår enligt en enkät som riksdagspartierna har fått fylla i, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Ändrar lagen vid valvinst

Om högeroppositionen vinner valet hävdar partierna att man kommer att ändra lagen.

– Vi menar att det är rimligt att ta bort det förbud som nu finns, säger Carl-Oskar Bohlin, energi- och näringspolitisk talesperson för Moderaterna.

Omdiskuterad och radioaktiv råvara

År 2018 förbjuds uranbrytning i Sverige.

Råvaran används som bränsle i kärnkraftverk och är mycket omdiskuterad eftersom dess svaga radioaktivitet anses utgöra risker för miljön.

Martin Kinnunen, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, håller inte med om att det är skäl att förbjuda uranbrytning.

– Vi kan inte hålla på och förbjuda utvinning av råvaror som vi behöver, säger han.

Rödgröna vill ha kvar lagen

De rödgröna partierna, Centerpartiet inkluderat, vill dock ha kvar förbudet.

För Miljöpartiet ligger åsikten i linje med det generella motståndet till kärnkraft.

Socialdemokraterna har dock öppnat för att ha kvar kärnkraft över tid.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) är dock starkt emot att bryta uran, som alltså är nödvändig för att driva kärnkraftverken.

– När man bryter uran så innebär det att man utsätter Sverige och regioner för ganska stora risker med radioaktivitet, säger han till Ekot.

27 procent av Europas tillgångar

Det är framför allt särskilda graniter och pegmatiter som innehåller en förhöjd uranhalt i Sverige.

Bland annat finns det rikligt med uranhalt i alunskiffer i Skåne, Västergötland, Östergötland, Öland, Närke och längs den svenska fjällkedjan, enligt Sveriges Geologiska Undersökningar.

Enligt myndigheten finns 0,2 procent av världens samlade urantillgångar i Sverige.

Jämför man enbart med Europa är siffrorna betydligt högre.

– Sveriges tillgångar utgör cirka 27 procent av Europas urantillgångar, framhåller SGU på sin hemsida.

Lagen om att förbjuda uranbrytning i Sverige trädde i kraft 1 augusti 2018.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt körkort införs – men inte för bilar

2025 12 04

Från och med den 1 januari skärps reglerna för en omstridd farkost.

Det handlar om drönare, som blivit allt populärare i Sverige.

Vid årsskiftet blir det straffbart att flyga farkosterna utan ett så kallat drönarkort. Den som använder drönare utan giltig licens riskerar böter på mellan 30–150 dagsböter.

I de allvarligaste fallen kan straffet bli fängelse i upp till sex månader.

– Det är många som ska samsas i vårt gemensamma luftrum. Där behöver vi förhålla oss till trafikregler – precis som på vägen eller till sjöss. Det är viktigt att vi alla bidrar till att behålla säkerheten när trafiken i luftrummet ökar, säger Karl-Axel Edén, flyginspektör på Transportstyrelsen.

Flera incidenter

Beslutet fattas under en känslig tid. Transportstyrelsen har noterat en kraftig ökning av antalet inrapporterade händelser med drönare. Det handlar bland annat om att drönare flyger för nära flygplatser och folksamlingar, i restriktionsområden eller på för hög höjd.

– De flesta som flyger drönare är noga med att följa regler och flyger på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Men i de fall man bryter mot reglerna kan det få allvarliga konsekvenser, både för säkerheten och för andra människors trygghet, säger Karl-Axel Edén.

– Bättre kunskap hos drönarpiloter bidrar till att öka säkerheten i luften. Genom att fler tar drönarkort får också fler den kunskap som krävs för att flyga tryggt och lagligt, tillägger han.

LÄS MER: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Har mer än fördubblats

Antalet säkerhetsincidenter kopplat till drönarflygningar har mer än fördubblats sedan 2020.

I synnerhet har antalet drönare i närheten av flygplatser ökat kraftigt.

Under årets första sex månader har 35 händelser rapporterats, uppger SVT med hänvisning till statistik från Transportstyrelsen.

LÄS OCKSÅ: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland hotar med nytt krig

2025 12 04

JEU-kommissionen föreslår att ryska frysta tillgångar ska användas som säkerhet i nya miljardlån till Ukraina.

De ryska statstillgångarna som finns frysta i Europa kan således för första gången användas för att stödja Ukraina.

Nu går Kreml i taket.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev varnar för att beslutet kommer att leda till krig.

Om EU använder de frysta ryska tillgångarna kommer Kreml betrakta det som en handling som rättfärdigar ett krig, uppger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

– Om det galna EU försöker stjäla ryska tillgångar som frysts i Belgien under täckmantel av ett så kallat "kompensationslån", kan Ryssland mycket väl komma att betrakta åtgärden som en casus belli, med alla följder det kan få för Bryssel och enskilda EU-länder, säger han enligt Reuters.

Känt uttryck

Casus belli är latin och betyder bokstavligen ”anledning till krig” eller ”krigsorsak”.

Begreppet används för att beskriva en händelse eller handling som rättfärdigar ett krig.

LÄS MER: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Putin: Vi är redo för krig

Medvedevs utspel kommer kort efter att Rysslands diktator Vladimir Putin sagt att hans land är redo för krig mot EU-länderna.

– Vi planerar inte att gå i krig med Europa, jag har sagt det hundra gånger. Men om Europa plötsligt vill slåss mot oss och startar, är vi redo redan nu. Det kan inte råda något tvivel om det, sade den ryske ledaren på tisdagskvällen.

Enligt Putin står Europa i vägen för ett fredsavtal i Ukraina, som han menar att Ryssland och USA är nära att komma överens om.

– Om Europa plötsligt vill starta ett krig med oss och gör det, då skulle en situation mycket snabbt kunna uppstå där vi inte har någon att förhandla med, hävdar diktatorn.

LÄS OCKSÅ: F16-plan har kraschat

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen