VAL 2022: Vill riva upp lag relaterad till kärnkraft

2022 08 29

De fyra partierna inom högeroppositionen är positiva till uranbrytning i Sverige.

Uranbrytning är förbjudet enligt svensk lag.

Någonting som Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill ändra på.

Det framgår enligt en enkät som riksdagspartierna har fått fylla i, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Ändrar lagen vid valvinst

Om högeroppositionen vinner valet hävdar partierna att man kommer att ändra lagen.

– Vi menar att det är rimligt att ta bort det förbud som nu finns, säger Carl-Oskar Bohlin, energi- och näringspolitisk talesperson för Moderaterna.

Omdiskuterad och radioaktiv råvara

År 2018 förbjuds uranbrytning i Sverige.

Råvaran används som bränsle i kärnkraftverk och är mycket omdiskuterad eftersom dess svaga radioaktivitet anses utgöra risker för miljön.

Martin Kinnunen, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, håller inte med om att det är skäl att förbjuda uranbrytning.

– Vi kan inte hålla på och förbjuda utvinning av råvaror som vi behöver, säger han.

Rödgröna vill ha kvar lagen

De rödgröna partierna, Centerpartiet inkluderat, vill dock ha kvar förbudet.

För Miljöpartiet ligger åsikten i linje med det generella motståndet till kärnkraft.

Socialdemokraterna har dock öppnat för att ha kvar kärnkraft över tid.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) är dock starkt emot att bryta uran, som alltså är nödvändig för att driva kärnkraftverken.

– När man bryter uran så innebär det att man utsätter Sverige och regioner för ganska stora risker med radioaktivitet, säger han till Ekot.

27 procent av Europas tillgångar

Det är framför allt särskilda graniter och pegmatiter som innehåller en förhöjd uranhalt i Sverige.

Bland annat finns det rikligt med uranhalt i alunskiffer i Skåne, Västergötland, Östergötland, Öland, Närke och längs den svenska fjällkedjan, enligt Sveriges Geologiska Undersökningar.

Enligt myndigheten finns 0,2 procent av världens samlade urantillgångar i Sverige.

Jämför man enbart med Europa är siffrorna betydligt högre.

– Sveriges tillgångar utgör cirka 27 procent av Europas urantillgångar, framhåller SGU på sin hemsida.

Lagen om att förbjuda uranbrytning i Sverige trädde i kraft 1 augusti 2018.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


1 jul 2026

Förändring i alla ICA-butiker – kräver kort

2026 07 01

Alla ICA-butiker i landet inför en förändring när det kommer till betalning.

En ny funktion ska göra det lättare för kunder att få igenom sina köp.

Till detta kräver matjätten dock att kunder har ett fysiskt bankkort till hands.

Införs i hela landet

Från och med idag gäller en ny funktion i alla ICA-butiker och Apotek Hjärtat.

Nu ska det bli möjligt att genomföra kortköp även vid tillfälliga störningar i datakommunikationen.

Syftet är att stärka betalningssystemets robusthet vid kris eller avbrott.

– Att kunder har möjlighet att betala för mat och andra nödvändiga varor även vid störningar är en viktig beredskapsfråga, säger Gunnar Olsson, vd på Ica Banken.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Krav från Riksbanken

Den nya lösningen är inte något som Ica själva har hittat på, utan bygger på riktlinjer och krav kopplade till Sveriges betalningsberedskap.

Riksbanken har under lång tid tryckt på att samhället måste kunna genomföra betalningar även vid kriser, störningar eller i värsta fall krigssituationer.

Därför har man drivit på utvecklingen av så kallade offlinebetalningar i fysisk handel.

Tanken är att köp av viktiga varor som mat, mediciner och drivmedel ska fungera även när uppkopplingen ligger nere.

Fungerar offline

För att den nya betallösningen ska fungera innebär det kunder betalar med fysiskt kort med chip och PIN-kod, om internetuppkopplingen i kassan inte fungerar.

Trots att mobilbetalningar blivit allt vanligare finns en viktig begränsning i den nya lösningen.

Mobila plånböcker omfattas ännu inte, vilket innebär att telefonen inte kommer fungera som betalmedel vid störningar.

– Vi ser en utveckling där allt fler kunder betalar med mobilen till vardags. Därför är det viktigt att komma ihåg att tekniken som möjliggör offlinebetalningar kräver fysiskt kort och PIN-kod. Vår rekommendation är att ha dessa tillgängliga som en del av sin vardagsberedskap, säger Gunnar Olsson.

För kunderna krävs ingen föranmälan eller registrering, det viktigaste är att ha ett fungerande bankkort och kod tillgängligt även om mobilen normalt används vid betalning.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen