VAL 2022: Vill riva upp lag relaterad till kärnkraft

2022 08 29

Uranbrytning är förbjudet enligt svensk lag.

Någonting som Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill ändra på.

Det framgår enligt en enkät som riksdagspartierna har fått fylla i, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Ändrar lagen vid valvinst

Om högeroppositionen vinner valet hävdar partierna att man kommer att ändra lagen.

– Vi menar att det är rimligt att ta bort det förbud som nu finns, säger Carl-Oskar Bohlin, energi- och näringspolitisk talesperson för Moderaterna.

Omdiskuterad och radioaktiv råvara

År 2018 förbjuds uranbrytning i Sverige.

Råvaran används som bränsle i kärnkraftverk och är mycket omdiskuterad eftersom dess svaga radioaktivitet anses utgöra risker för miljön.

Martin Kinnunen, miljö- och klimatpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, håller inte med om att det är skäl att förbjuda uranbrytning.

– Vi kan inte hålla på och förbjuda utvinning av råvaror som vi behöver, säger han.

Rödgröna vill ha kvar lagen

De rödgröna partierna, Centerpartiet inkluderat, vill dock ha kvar förbudet.

För Miljöpartiet ligger åsikten i linje med det generella motståndet till kärnkraft.

Socialdemokraterna har dock öppnat för att ha kvar kärnkraft över tid.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) är dock starkt emot att bryta uran, som alltså är nödvändig för att driva kärnkraftverken.

– När man bryter uran så innebär det att man utsätter Sverige och regioner för ganska stora risker med radioaktivitet, säger han till Ekot.

27 procent av Europas tillgångar

Det är framför allt särskilda graniter och pegmatiter som innehåller en förhöjd uranhalt i Sverige.

Bland annat finns det rikligt med uranhalt i alunskiffer i Skåne, Västergötland, Östergötland, Öland, Närke och längs den svenska fjällkedjan, enligt Sveriges Geologiska Undersökningar.

Enligt myndigheten finns 0,2 procent av världens samlade urantillgångar i Sverige.

Jämför man enbart med Europa är siffrorna betydligt högre.

– Sveriges tillgångar utgör cirka 27 procent av Europas urantillgångar, framhåller SGU på sin hemsida.

Lagen om att förbjuda uranbrytning i Sverige trädde i kraft 1 augusti 2018.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen