VAL 2022: Vill skapa “ny” ministerpost – skulle bli första någonsin

2022 09 05

Aldrig någonsin har Sverige haft en renodlad idrottsminister som enbart fokuserade på idrotten.

Istället har ministerposten flera gånger flyttats runt mellan olika departement.

För närvarande innehar Anders Ygeman (S) posten, samtidigt som han också är integrations- och migrationsminister.

Det vill Miljöpartiet ändra på – man vill istället se en renodlad idrottsminister utan andra ansvarsuppdrag i regeringen.

– Det är olyckligt att man flyttat runt den här viktiga ministerposten så många gånger, säger Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet, till SVT.

Ensam med åsikten

Förslaget har dock dåligt med stöd i resten av riksdagen.

Flera partier tycker det är viktigare vem det är som får posten, snarare vilket departement rollen tillhör.

– Det viktigaste är att personen som har ministerposten verkligen förstår idrottens betydelse och förstår hur viktigt det är med långsiktig finansiering och idrottens behov, säger Centerpartiets ledare Annie Lööf.

SD vill bredda rollen

Liberalerna anser att regeringen själv ska ska bestämma och Sverigedemokraterna tror inte det är realistiskt med en renodlad idrottsminister.

Istället vill det senare partiet se att rollen utökas.

– Jag tror att man behöver bredda portföljen lite och även arbeta med folkhälsofrågor. Vilket blir ett mycket bredare perspektiv än vad idrottsministern har i dag. För då är det inte bara barn och ungdomar man arbetar med utan hela befolkningen och många fler departement behöver involveras, säger Angelika Bengtsson, idrottspolitisk talesperson för SD, till SVT.

Hängiven djurgårdssupporter

Anders Ygeman, som bland annat har ett stort fotbollsintresse och håller på Djurgårdens IF, talade exempelvis i somras om hur han vill utveckla svensk fotboll och Allsvenskan.

Han riktade då blickarna över bron till Danmark.

– Jag tycker att vi nyfiket kan titta på andra länder och se vad de gör rätt. Och våga vara självkritiska till det sätt vi arbetar på, sade han till Dagens Nyheter i juni och hänvisade till att Allsvenskan är den sämst rankade ligan i Skandinavien samt att danska klubbar tenderar att sälja spelare dyrare än vad som görs i Sverige.

Vill inte se renodlad minister

Ygeman håller dock inte med Per Bolund om att Sverige behöver en renodlad idrottsminister.

– Jag tror inte att man ska se det som ett svaghetstecken för idrotten, utan tvärtom. Det viktigaste för idrotten, det är att idrottsfrågorna finns under en stark minister och under ett starkt departement och det är man ju nu, säger han till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen