VAL 2022: Vill skapa “ny” ministerpost – skulle bli första någonsin

2022 09 05

Aldrig någonsin har Sverige haft en renodlad idrottsminister som enbart fokuserade på idrotten.

Istället har ministerposten flera gånger flyttats runt mellan olika departement.

För närvarande innehar Anders Ygeman (S) posten, samtidigt som han också är integrations- och migrationsminister.

Det vill Miljöpartiet ändra på – man vill istället se en renodlad idrottsminister utan andra ansvarsuppdrag i regeringen.

– Det är olyckligt att man flyttat runt den här viktiga ministerposten så många gånger, säger Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet, till SVT.

Ensam med åsikten

Förslaget har dock dåligt med stöd i resten av riksdagen.

Flera partier tycker det är viktigare vem det är som får posten, snarare vilket departement rollen tillhör.

– Det viktigaste är att personen som har ministerposten verkligen förstår idrottens betydelse och förstår hur viktigt det är med långsiktig finansiering och idrottens behov, säger Centerpartiets ledare Annie Lööf.

SD vill bredda rollen

Liberalerna anser att regeringen själv ska ska bestämma och Sverigedemokraterna tror inte det är realistiskt med en renodlad idrottsminister.

Istället vill det senare partiet se att rollen utökas.

– Jag tror att man behöver bredda portföljen lite och även arbeta med folkhälsofrågor. Vilket blir ett mycket bredare perspektiv än vad idrottsministern har i dag. För då är det inte bara barn och ungdomar man arbetar med utan hela befolkningen och många fler departement behöver involveras, säger Angelika Bengtsson, idrottspolitisk talesperson för SD, till SVT.

Hängiven djurgårdssupporter

Anders Ygeman, som bland annat har ett stort fotbollsintresse och håller på Djurgårdens IF, talade exempelvis i somras om hur han vill utveckla svensk fotboll och Allsvenskan.

Han riktade då blickarna över bron till Danmark.

– Jag tycker att vi nyfiket kan titta på andra länder och se vad de gör rätt. Och våga vara självkritiska till det sätt vi arbetar på, sade han till Dagens Nyheter i juni och hänvisade till att Allsvenskan är den sämst rankade ligan i Skandinavien samt att danska klubbar tenderar att sälja spelare dyrare än vad som görs i Sverige.

Vill inte se renodlad minister

Ygeman håller dock inte med Per Bolund om att Sverige behöver en renodlad idrottsminister.

– Jag tror inte att man ska se det som ett svaghetstecken för idrotten, utan tvärtom. Det viktigaste för idrotten, det är att idrottsfrågorna finns under en stark minister och under ett starkt departement och det är man ju nu, säger han till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen