VAL 2022: Vill skapa “ny” ministerpost – skulle bli första någonsin

2022 09 05

Aldrig någonsin har Sverige haft en renodlad idrottsminister som enbart fokuserade på idrotten.

Istället har ministerposten flera gånger flyttats runt mellan olika departement.

För närvarande innehar Anders Ygeman (S) posten, samtidigt som han också är integrations- och migrationsminister.

Det vill Miljöpartiet ändra på – man vill istället se en renodlad idrottsminister utan andra ansvarsuppdrag i regeringen.

– Det är olyckligt att man flyttat runt den här viktiga ministerposten så många gånger, säger Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet, till SVT.

Ensam med åsikten

Förslaget har dock dåligt med stöd i resten av riksdagen.

Flera partier tycker det är viktigare vem det är som får posten, snarare vilket departement rollen tillhör.

– Det viktigaste är att personen som har ministerposten verkligen förstår idrottens betydelse och förstår hur viktigt det är med långsiktig finansiering och idrottens behov, säger Centerpartiets ledare Annie Lööf.

SD vill bredda rollen

Liberalerna anser att regeringen själv ska ska bestämma och Sverigedemokraterna tror inte det är realistiskt med en renodlad idrottsminister.

Istället vill det senare partiet se att rollen utökas.

– Jag tror att man behöver bredda portföljen lite och även arbeta med folkhälsofrågor. Vilket blir ett mycket bredare perspektiv än vad idrottsministern har i dag. För då är det inte bara barn och ungdomar man arbetar med utan hela befolkningen och många fler departement behöver involveras, säger Angelika Bengtsson, idrottspolitisk talesperson för SD, till SVT.

Hängiven djurgårdssupporter

Anders Ygeman, som bland annat har ett stort fotbollsintresse och håller på Djurgårdens IF, talade exempelvis i somras om hur han vill utveckla svensk fotboll och Allsvenskan.

Han riktade då blickarna över bron till Danmark.

– Jag tycker att vi nyfiket kan titta på andra länder och se vad de gör rätt. Och våga vara självkritiska till det sätt vi arbetar på, sade han till Dagens Nyheter i juni och hänvisade till att Allsvenskan är den sämst rankade ligan i Skandinavien samt att danska klubbar tenderar att sälja spelare dyrare än vad som görs i Sverige.

Vill inte se renodlad minister

Ygeman håller dock inte med Per Bolund om att Sverige behöver en renodlad idrottsminister.

– Jag tror inte att man ska se det som ett svaghetstecken för idrotten, utan tvärtom. Det viktigaste för idrotten, det är att idrottsfrågorna finns under en stark minister och under ett starkt departement och det är man ju nu, säger han till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen