VAL 2022: Vill skapa “ny” ministerpost – skulle bli första någonsin

2022 09 05

Aldrig någonsin har Sverige haft en renodlad idrottsminister som enbart fokuserade på idrotten.

Istället har ministerposten flera gånger flyttats runt mellan olika departement.

För närvarande innehar Anders Ygeman (S) posten, samtidigt som han också är integrations- och migrationsminister.

Det vill Miljöpartiet ändra på – man vill istället se en renodlad idrottsminister utan andra ansvarsuppdrag i regeringen.

– Det är olyckligt att man flyttat runt den här viktiga ministerposten så många gånger, säger Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet, till SVT.

Ensam med åsikten

Förslaget har dock dåligt med stöd i resten av riksdagen.

Flera partier tycker det är viktigare vem det är som får posten, snarare vilket departement rollen tillhör.

– Det viktigaste är att personen som har ministerposten verkligen förstår idrottens betydelse och förstår hur viktigt det är med långsiktig finansiering och idrottens behov, säger Centerpartiets ledare Annie Lööf.

SD vill bredda rollen

Liberalerna anser att regeringen själv ska ska bestämma och Sverigedemokraterna tror inte det är realistiskt med en renodlad idrottsminister.

Istället vill det senare partiet se att rollen utökas.

– Jag tror att man behöver bredda portföljen lite och även arbeta med folkhälsofrågor. Vilket blir ett mycket bredare perspektiv än vad idrottsministern har i dag. För då är det inte bara barn och ungdomar man arbetar med utan hela befolkningen och många fler departement behöver involveras, säger Angelika Bengtsson, idrottspolitisk talesperson för SD, till SVT.

Hängiven djurgårdssupporter

Anders Ygeman, som bland annat har ett stort fotbollsintresse och håller på Djurgårdens IF, talade exempelvis i somras om hur han vill utveckla svensk fotboll och Allsvenskan.

Han riktade då blickarna över bron till Danmark.

– Jag tycker att vi nyfiket kan titta på andra länder och se vad de gör rätt. Och våga vara självkritiska till det sätt vi arbetar på, sade han till Dagens Nyheter i juni och hänvisade till att Allsvenskan är den sämst rankade ligan i Skandinavien samt att danska klubbar tenderar att sälja spelare dyrare än vad som görs i Sverige.

Vill inte se renodlad minister

Ygeman håller dock inte med Per Bolund om att Sverige behöver en renodlad idrottsminister.

– Jag tror inte att man ska se det som ett svaghetstecken för idrotten, utan tvärtom. Det viktigaste för idrotten, det är att idrottsfrågorna finns under en stark minister och under ett starkt departement och det är man ju nu, säger han till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen