VAL 2022: Vill skapa “ny” ministerpost – skulle bli första någonsin

2022 09 05

Aldrig någonsin har Sverige haft en renodlad idrottsminister som enbart fokuserade på idrotten.

Istället har ministerposten flera gånger flyttats runt mellan olika departement.

För närvarande innehar Anders Ygeman (S) posten, samtidigt som han också är integrations- och migrationsminister.

Det vill Miljöpartiet ändra på – man vill istället se en renodlad idrottsminister utan andra ansvarsuppdrag i regeringen.

– Det är olyckligt att man flyttat runt den här viktiga ministerposten så många gånger, säger Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet, till SVT.

Ensam med åsikten

Förslaget har dock dåligt med stöd i resten av riksdagen.

Flera partier tycker det är viktigare vem det är som får posten, snarare vilket departement rollen tillhör.

– Det viktigaste är att personen som har ministerposten verkligen förstår idrottens betydelse och förstår hur viktigt det är med långsiktig finansiering och idrottens behov, säger Centerpartiets ledare Annie Lööf.

SD vill bredda rollen

Liberalerna anser att regeringen själv ska ska bestämma och Sverigedemokraterna tror inte det är realistiskt med en renodlad idrottsminister.

Istället vill det senare partiet se att rollen utökas.

– Jag tror att man behöver bredda portföljen lite och även arbeta med folkhälsofrågor. Vilket blir ett mycket bredare perspektiv än vad idrottsministern har i dag. För då är det inte bara barn och ungdomar man arbetar med utan hela befolkningen och många fler departement behöver involveras, säger Angelika Bengtsson, idrottspolitisk talesperson för SD, till SVT.

Hängiven djurgårdssupporter

Anders Ygeman, som bland annat har ett stort fotbollsintresse och håller på Djurgårdens IF, talade exempelvis i somras om hur han vill utveckla svensk fotboll och Allsvenskan.

Han riktade då blickarna över bron till Danmark.

– Jag tycker att vi nyfiket kan titta på andra länder och se vad de gör rätt. Och våga vara självkritiska till det sätt vi arbetar på, sade han till Dagens Nyheter i juni och hänvisade till att Allsvenskan är den sämst rankade ligan i Skandinavien samt att danska klubbar tenderar att sälja spelare dyrare än vad som görs i Sverige.

Vill inte se renodlad minister

Ygeman håller dock inte med Per Bolund om att Sverige behöver en renodlad idrottsminister.

– Jag tror inte att man ska se det som ett svaghetstecken för idrotten, utan tvärtom. Det viktigaste för idrotten, det är att idrottsfrågorna finns under en stark minister och under ett starkt departement och det är man ju nu, säger han till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen