VAL 2022: Ulf Kristersson höjer tonläget mot tidigare samarbetspartner

2022 05 27

Den moderata statsministerkandidaten är inte nöjd över Miljöpartiets regeringsförslag.

Miljöpartiet meddelade idag att partiet avser att bilda majoritetsregering tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet samt Moderaternas gamla samarbetspartner från tiden med Alliansen – Centerpartiet.

Reagerar med kraft 

Det får moderatledaren Ulf Kristersson (M) att höja tonläget mot sitt forna samarbetsparti.

– C har målat in sig i ett märkligt politiskt hörn, som bara gynnar S, hävdar Ulf Kristersson i ett inlägg på Facebook.

“Svag förhandlingsposition mot S” 

Moderaternas statsministerkandidat menar att en slutsats att dra av Miljöpartiets ambition är att en röst på Centerpartiet också innebär en röst på “vänsterpolitik”. 

– Den som överväger att rösta på C ska veta, att man inte bara röstar för en vänsterregering, utan också för vänsterpolitik, eftersom C numera har en väldigt svag förhandlingsposition mot S i ren sakpolitik, framhäver Ulf Kristersson i samma inlägg.

C uppges ändra sig 

Centerpartiet själva har tidigare avfärdat att sitta i regering med S, men nu har partiet öppnat för att bilda en koalitionsregering med Socialdemokraterna efter valet, uppger källor till Expressen. Inom partiet förbereder man sig för en sådan lösning.

– Det gör ont i själen, men som det ser ut just nu är det inte en osannolik lösning. Det måste gå att styra landet, och det ligger i vårt DNA att ta ansvar, säger riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) till tidningen.

Samarbetade nära 

Moderaterna och Centerpartiet har tidigare haft ett nära samarbete då båda partierna ingick i den så kallade Alliansen, som styrde Sverige mellan 2006 – 2014. 

Efter att Centerpartiet och Liberalerna anslöt till januariavtalet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet 2019 förklarades Alliansen upplöst. 

Största utmaningen 

Den största utmaningen för Per Bolunds drömregering är dock motsättningen mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet.

C-ledaren Annie Lööf har vid flera tillfällen betonat att Centerpartiet inte kommer att ge inflytande till ytterkantspartierna, SD och V.

Överens i många sakfrågor

Samtidigt står V och C närmare varandra än vad som uppges utåt. Det visar en kartläggning av hur partierna röstar i riksdagen, som DN har gjort.

– Voteringarna i riksdagen visar att det finns många partier som står längre ifrån varandra än C och V. Det är faktiskt vanligare att Annie Lööf och Nooshi Dadgostar röstar lika, än att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson gör det, rapporterar tidningen.

Enligt DN:s undersökning var C och V överens i ungefär hälften av voteringarna under riksdagsåret 20/21 (48 procent).

Foto: Centerpartiet resp A. Adolfsson

Text: Redaktionen


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen